Sjöslaget vid Hogland
Wikipedia
| Sjöslaget vid Hogland | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Gustav III:s ryska krig | |||||||
 |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige |
 Ryssland |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Hertig Karl av Södermanland | Amiral Samuel Greigh | ||||||
| Styrka | |||||||
| 15 linjeskepp 7 fregatter |
17 linjeskepp 7 fregatter |
||||||
| Förluster | |||||||
| 1 fartyg 1 151 man, varav ca 300 döda |
1 fartyg 1 767 man, varav 600 döda |
||||||
| Ryska kriget 1788-90 |
|---|
| Hogland – Fredrikshamn I – Kvistrum – Porrassalmi I – Porrassalmi II – Uttismalm – Kaipias – Parkumäki – Öland – Korkiansaari – Svensksund I – Korhois– Valkeala – Reval – Fredrikshamn II – Keltis baracker – Savitaipale – Viborgska gatloppet – Svensksund II – Freden i Värälä |
Sjöslaget vid Hogland utkämpades den 17 juli 1788 då de svenska och ryska flottorna under sex timmar stred hårt vid ön Hoglands norra sida. Den nybyggda svenska flottan leddes av den yngre brodern till den svenske kungen Gustav III, hertig Karl av Södermanland. Den ryska befälhavaren var amiral Samuel Greigh.
I slaget dödades 300 svenskar och 600 ryssar. Den ryska flottan var större till numerären men det svenska artilleriet var överlägset. Striden kom att bli oavgjord eftersom de båda flottornas fördelar utjämnade oddsen. En av de främsta orsakerna till varför svenskarna inte kunde avgöra slaget var att man började få brist på ammunition. Efter slaget drog sig den svenska flottan tillbaka till Viborg och stannade kvar där tills kampanjens slut.
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
När Gustav den III:s ryska krig bröt ut 1788, planerade svenskarna att snabbt erövra Sankt Petersburg. En svensk armé, stödd av den svenska kustflottan (49 fartyg, 686 kanoner), skulle avancera längs den finska kusten i Finska viken, medan en tredje armé seglade med den svenska slagflottan. Denna var tänkt att ta landstiga vid Oranienbaum för att fortsättta sitt avancemang mot Sankt Petersburg. För att detta fördrag skulle lyckas var man tvungen att antingen eliminera den ryska flottan eller blockera dess hamnar i Reval (dagens Tallinn) och Kronstadt.
Tidigt i juli, seglade den svenska slagflottan till Finska viken. En snabbt ihopskramlad rysk flotta under amiral Samuel Greig mötte den svenska flottan vid Hoglands norra udde, den 17 juli, 1788.
[redigera] Slaget
De två styrkorna var någorlunda jämbördiga. Den ryske kommendören var erfaren till skillnad från den svenske hertig Karl som nyss fått befälet över en nybyggd flotta. Hertig Karl verkar ha spenderat mesta delen av slaget i sin kabin där han stärkte sig med vin och försökte förmå sin kapten att dra bort fartyget ur slaglinjen. Det svenska flaggskeppet tvingades bryta sig ur slaglinjen, täckt av rök. Greigs flaggskepp anföll då den svenska 70-kanonsfartyget Prins Gustav, som fördes av viceamiral Gustav Wachtmeister. Prins Gustav tvingades kapitulera. På annat håll lyckades svenskarna oskadliggöra 74-kanonersfartyget Vladislav, som hade förlorat sin styrförmåga, och som omringades av svenska fartyg. Hon kapitulerade till det svenska fartyget Kronprins Gustav Adolf. Striden fortgick under sex timmar och flottorna separerade först med mörkrets ankomst – då led de svenska fartygen stor brist på ammunition.
[redigera] Efterspel
Det var ovanligt i ett sjöslag, att båda flottorna erövrade ett fartyg var. Ryssarna led störst förluster (de sammanlagda förlusterna uppgick till 1 767, av vilka 600 man var döda ) mot svenskarnas 1 151 man, av vilka ca 300 man var döda. Många ryska fartyg skadades också svårt och bogserades bort i skydd av krutröken. Trots att slaget blev oavgjort kom det, strategiskt sett, att betyda mycket för ryssarna eftersom man förhindrade den svenska landstigningen.
Den svenska flottan seglade tillbaka till Sveaborg. Där fanns dock inga möjligheter att reparera fartygen och inte heller någon ammunition. Den ryska flottan kunde dock snabbt repareras och ge sig ut på Östersjön.
[redigera] De rivaliserande flottorna
- Svenskarna
- 15 × linjeskepp
- 7 × fregatter
(sammanlagt 1 180 kanoner)
- Ryssarna
- 1 × 100-kanoners tredäckare - Rostislav
- 8 × 74-kanonersskepp - Vseslav, Mecheslav, Rodislav, Mstislav, Vladislav
- 8 × 66-kanonersskepp
- 7 × stora fregatter
(sammanlagt 1 236 kanoner)
