Skällviks kyrka

Wikipedia

Skällviks kyrka är en kyrkobyggnad i Skällviks socken & Sankt Anna församling, Hammarkinds härad i Östergötland. Den ligger 16 kilometer sydöst om Söderköping och tillhör Linköpings stift.

Innehåll

1 Kyrkobyggnaden
2 Historik
3 Inventarier
4 Kyrkoorgel
5 Externa länkar & källor
6 Litteratur & källor

[redigera] Kyrkobyggnaden

Skällviks kyrka är belägen på en låglänt del av Slätbakens södra strand. Närheten till Stegeborgs slott och dess innehavare har varit av stor betydelse för kyrkan. Intill kyrkan står en klockstapel, som fick sin nuvarande utformning vid en ombyggnad 1754. Kyrkan är till planen en rektangulär salkyrka med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder.

[redigera] Historik

Den uppfördes under 1300-talets förra hälft av natursten med tegelornerade trappgavlar. 1590-1593 genomförde Johan III en ombyggnad med den italienska renässansens centralkyrkoideal som förebild. Den rektangulära grundformen uppdelades av fyra pelare till en kvadratisk korsmitt, med därifrån utgående parvis lika långa korsarmar. Ett kryssvalv slogs i korsmitten, i korsarmarna lägre tunnvalv. Sidokapell med låga tunnvalv inrättades i kyrkans fyra hörn. Över korsmitten uppfördes ett högt och smäckert torn. Vid ombyggnaden tillkom troligen också den nuvarande sakristian. Vapenhuset uppfördes i mitten av 1700-talet. Förändringarna som följde under de närmaste seklen var huvudsakligen av underhållskaraktär.

Vid en restaurering 1956 under Erik Lundbergs ledning återställdes renässanskyrkan till ursprungligt skick. Igenmurade fönster, omlagda takfall och andra förändringar återställdes. Yttermurarnas tjocka putslager ersattes med en tunn slamning och torn och tak täcktes med koppar. I interiören framtogs några rester av kalkmålningar av 1500-talskaraktär. Vidare uppfördes bl.a. altare, bänkinredning och läktare efter Lundbergs ritningar. Nils Olsson 1997-04-24.

[redigera] Inventarier

Bland inventarierna:

Altarskåp av valnöt, skåp av ek, tyskt arbete från 1400-talets andra fjärdedel, (bilder)
Ett vackert golvur, tillverkat av urmakare Samelius i S:t Anna församlingen. Uret är en replik till det som finns i Sankt Anna kyrka. Bägge uren är skänkta av den mest namnkunnige av församlingens präster, prosten Jacob Berggren (1790-1887), berömd orientalist och palestinafarare. Han behärskade många språk, publicerade ett stort antal vetenskapliga verk och kallades flera gånger till professurer i orientaliska språk i Sverige och utlandet.

[redigera] Kyrkoorgel

Skällviksorgeln är en av de få piporglar som bevarats av Jonas Wistenius rika produktion. Den är ett typiskt exempel på hans orgelstil: I regel var det fråga om ganska små kyrkor och små orglar med en manual och bihangspedal, omkring tio stämmor och en fasad av barockkaraktär, ofta med tre tureller som här i Skällvik. Klangen i Skällviksorgeln är färgstark och mycket karaktärsfull; typisk är den mörka Gedackten, den späda tvåfotsflöjten och tersmixturen som ger kraft och färg åt plenumklangen. Ett ålderdomligt drag är den korta oktaven i grova oktaven som saknar tonerna C#, D#, F# och G#, något som var regel i barockens orgelbyggeri både i Norden och på kontinenten.

Kronologi:

Före 1762 finns ett 6-stämmigt orgelverk av okänt ursprung.
1762 bygger Jonas Wistenius, Linköping, en 8-stämmig läktarorgel (bild). Svarta undertangenter i manualen, pedal saknas. Tonomfång: manual C-c³ kort oktav (45 toner). Temperering oliksvävig. Alla fasadpipor ljudande.
1804 tillkommer en bihangspedal av organisten Andreas Dahlgren, Tryserum.
1862 görs en ombyggnad av orgelbyggare och -reparatör Anders Petter Kullbom (1817-1900), Linköping. Han tar bort den trekoriga mixturen och sätter in Fleut d'amour 8'. Vidare ändrar han Gedackt 8' till Borduna 16' D, Qvinta 3' (2 2/3') (jämte en del pipor ur mixturen) till Fugara 8' samt Spitz-Fleut 2' till Spetsqvint 3' (2 2/3'). Orgeln förses också med ett pedalverk med full oktav innehållande: Borduna 16 B', Tuba 8', bas och Flöjt 4' och kompletteringspipor för C#, D#, F# och D# i Principal 4' och Gedact Fleut 4'.
1955 flyttas orgeln från läktaren till ett podium i nordvästra hörnet av kyrkan.
1962-1963 rekonstrueras och konserveras orgeln av Bröderna Moberg, Sandviken, varvid den ursprungliga dispositionen (enligt Abraham Abrahamsson Hülphers) återställes. Mixtur III chor samt tvåstrukna oktaven i Gedact 8' och grova oktaven i Trompet 8' rekonstrueras och övriga stämmor återförs till originalskick. Pedalverket avlägsnas och ersätts av en bihangspedal med kort oktav (21 toner). Manualens undertangenter, som i sen tid erhållit vit beläggning, förses åter med ebenholts och övertangenterna med elfenben. Kontrollant: domkyrkoorganist Gotthard Arnér, Stockholm.

Ursprunglig (enligt Hülphers) och nuvarande disposition:

Manual C-c³ kort oktav	Pedal C-c¹ kort oktav
Gedact 8'	bihängd (1804/1963)
Principal 4' (fasad)
Gedact-Fleut 4'
Qvinta 3' (eg. 2 2/3')
Octava 2'
Spits-Fleut 2'
Mixtur III chor, 1' + 4/5' + 2/3' (1963)
Trompet 8', B/D

[redigera] Externa länkar & källor

[redigera] Litteratur & källor

Sten L. Carlsson, Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
Program: Östergötlands orgeldagar 21-24 augusri 1986
Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7
Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift