Spridning (olika betydelser)

Wikipedia

Spridning som term förekommer inom ett flertal områden: Förutom den vardagliga betydelsen spridning av vatten, gödsel, utsäde, mm för vilka specialdesignade spridare krävs, används uttrycket inom:

• Lagstiftning - åsiktsspridning och spridning av skrivet material
• Mission – spridning av religiös propaganda
• Matematisk statistik - standardavvikelse
• Ekologisk spridning av organismer
  • Sympatrisk utbredning
• Smittspridning av sjukdomar
• Geografisk spridning av språk, folk, tidningar, religioner mm
  • utbredning
  • Diaspora
  • havsbottenspridning
  • spridningszoner inom plattektonik

• Fysik - akustik, optik, partikelfysik till exempel
  • Alfvénvågsspridning
  • Brillouin-spridning
  • Coherent backspridning
  • Comptonspridning
  • Klein-Nishinas formel
  • CREIL (Coherent Raman Effekt på Inkoherent Ljus)
  • Ljudvågsspridning
  • Mie-spridning
  • Neutronspridning
  • Ramanspridning
  • Rayleigh-spridning
  • Rutherford-spridning
  • Thomsonspridning
  • Wolf effekt
  • S-matris
  • Dispersion

I partikelfysiken är spridning en klass av fenomen genom vilka partiklar böjs av vid kollisioner med andra partiklar. I optiken är spridning avlänkning av fotoner (elektromagnetisk strålning) och dispersion. Inom akustik och ultraljudsteknik är spridning avböjning av ljudvågor vid partiklar eller inhomogeniteter i medier.

Lägg märke till distinktionen mellan absorption, dispersion och spridning i optiken: Spridning = excitation + återstrålning. Fastän vi ofta refererar enbart till spridning, så innefattar excitationen alltid även absorption. Förutom att återsända elektromagnetisk energi, kan de exciterade elementärladdningarna överföra en del av den infallande elektromagnetiska energin till andra former, såsom termisk energi - en absorptionsprocess. Spridning och absorption är alltså inte ömsesidigt oberoende processer.

För att kunna anlaysera mer komplicerade spridningsförlopp har avancerad matematik fått tillgripas vid utveckling av olika spridningsteorier.