Optik
Wikipedia
Optik, läran om ljusets utbredning och brytning (från grek. optikē) är en gren av fysiken. Inom optiken förklaras de optiska fenomen som kan uppträda.
Optiken brukar vanligen beskrivas som det synliga, det infraröda och det ultravioletta ljusets uppträdande. Men eftersom ljuset är en elektromagnetisk vågrörelse, uppträder liknande fenomen med röntgenstrålning, mikrovågor, radiovågor och andra former av elektromagnetisk strålning. Optiken kan således betraktas som en underavdelning till elektromagnetism. Vissa optiska fenomen kan bara förklaras genom ljusets kvantegenskaper (till exempel den fotoelektriska effekten). Optiken spänner därför över både klassisk fysik och kvantfysik.
Optiken är emellertid ett fält som ofta anses till största delen skilt från fysikens område. Optiken har sin egen identitet, sina egna föreningar och konferenser. De rent vetenskapliga aspekterna av området kallas optisk vetenskap eller optisk fysik. Tillämpad optisk vetenskap benämns optisk ingenjörskonst. Tillämpningar av optisk ingenjörskonst som hör ihop speciellt med belysning kallas för belysningsteknik. Var och en av dessa områden tenderar att vara mycket olika i sina tillämpningar, teknisk skicklighet, inriktning och yrkestillhörighet.
Tack vare den breda praktiska tillämpningen av ljusvetenskapen, har den optiska vetenskapen och den optiska ingenjörskunskapen kommit att bli mycket tvärvetenskapliga områden. Optisk vetenskap ingår nu som en del i många närliggande discipliner vilka innefattar elektrisk ingenjörskonst, fysik, psykologi, medicin och andra.
Innehåll |
[redigera] Klassisk optik
Klassisk eller geometrisk optik, ibland kallad för strålgångsoptik beskriver ljusets utbredning i form av strålar. Strålar böjs vid interferens mellan två olika media och kan böjas i ett media där refraktionsindex är beroende av det fysiska läget. Strålen i geometrisk optik är vinkelrät mot vågfronten i fysisk optik.
- reflektion
- refraktion
- diffraktion
- spridning
- polarisation
- koherens
- spridning
- strål- och vågteorier inom optiken
- Fourier optik
- Fermats princip
- optiskt brytningsindex
- optisk lins
- tillverkning och testning (optiska komponenter)
- Geometrisk optik:
- strålkonstruktion
- linser
- speglar
- prismaoptik
- optiska instrument
[redigera] Modern optik
Modern optik är en term som används för att beskriva de områden av optisk vetenskap och ingenjörskonst som blev populära under 1900-talet. Dessa områden av optisk vetenskap beskriver oftast ljusets elektromagnetiska egenskaper eller ljusets kvantumegenskaper men innehåller också andra ämnesområden.
- kvantoptik
- Jones formel
- laser
- holografi
- kristalloptik
- icke-linjär optik
- statistisk optik
- fysisk optik
- Fourier-optik
- diffraktionsoptik
- vågledningsoptik
- tunnfilmsoptik
- optisk mönsterigenkänning
- optiska datorer
- mikrooptik
- radiometri
- fotometri
- optisk modellering och simulationsmetoder
[redigera] Andra optiska områden
- färgvetenskap
- belysningsteknik
- människans synsystem
- optiska kommunikationssystem
- bildbehandling
- mönsterigenkänning
- maskinell synsinne
- termisk fysik - överföring av värmevågor
- optisk datalagring
- electroniska displayer
- fotografi
- fotografi (vetenskaplig)
- informationsteori
- materialvetenskap - optiska egenskaper
- optiska datorer
[redigera] Vardagsoptik
Optiken är en del av vardagen. Regnbågen och hägringsfenomen liksom den gröna blixten vid solnedgången är exempel på optiska fenomen.
[redigera] Se även
- laser
- lins
- foton
- hologram
- spektroskopi
- geometrisk optik
- våglängd
- Fourieroptik
- aberration
- optikens historia
- partikel-våg dualism
