Stöpis
Wikipedia
Stöpis är en istyp som uppstår av att snö vattenbedränks och sedan fryser, jmf. ordet "stöpa" (doppa i vätska) som i att "stöpa stearinljus". Stöpis kallas även ibland för snöis. Stöpis har normalt kärnis under sig, men kärnis kan saknas på underfrätta partier. Stöpis är ogenomskinlig och vit pga innesluten luft. Stöpis är en vanlig istyp på svenska sjöar.
[redigera] Egenskaper
Stöpisens styrka är relaterad till kärnisens tjocklek. Eftersom man inte kan se något om detta är den svår att bedömma med synen, utan man får lita till ispiken och resonemang om att kärnisens tjocklek inte varierar.
Ytan på stöpis kan variera, om stöpet varit tillräckligt blött blir oftan ytan väldigt bra för skridskoåkning, förutsatt att det är kallt i luften. I plusgrader blir icke vattentäckt stöpis mjuk och skridskon kan skära igenom. Den vattentäckta stöpisen brukar behålla sin ythårdhet bättre vid plusgrader i luften.
En fara med stöpis är att det ställvis kan vara icke helt frusen slask. Om man kör ner i ett sådan område kan det leda till fallskador.
[redigera] Bildning
Stöpis kan bildas på flera olika sätt.
Det vanligaste sättet är att det snöar på relativt tunn is. Snön kommer då att tynga ner isen så mycket att vatten tränger upp i snön som blir till slask. Detta kan kallas för "dränkstöp". När sedan detta slask fryser har stöpis bildats.
Ett annat sätt är ur snöis.
Ett tredje sätt är när det regnar på snö som ligger på isen. Snön kommer då att bli till slask. Detta kan kallas för "regnstöp". Om detta slask fryser har vi fått stöpis.
