Stadshagen
Wikipedia
| Stadshagen | |
| Bildad | 1938 |
| Stadsdelsområde | Kungsholmen |
| Församling | S:t Görans församling |
| Antal invånare | 1634 (2005) |
| Landareal | 63 hektar |
| Kommunområde | Innerstaden |
| Smeknamn | |
| Stockholmsportalen | Stockholms kommun | |
- För den finländska orten, se Stadshagen, Borgå stad
Stadshagen är en stadsdel i Stockholms innerstad.
Innehåll |
[redigera] Stadsdelen
Stadshagen är en stadsdel i den nordvästra delen av ön Kungsholmen i Stockholm. Stadsdelen tillhör stadsdelsområdet Kungsholmen. År 2005 hade stadsdelen 1634 invånare.
[redigera] Gränser
Stadsdelen gränsar till stadsdelarna Kungsholmen genom Lilla Västerbron, Mariebergsgatan och Igeldammsgatan; Kristineberg genom Lindhagensgatan; Marieberg genom del av Rålambshovsleden samt till Huvudsta i Solna kommun genom Karlbergskanalen.
[redigera] Historik
Stadshagen omnämns under 1600-talet som Stadens mulbete och senare Stadens hage och Stadshagen. Stockholm fick privilegiet att använda detta stora obebyggda område till kreatursbete, trots att det inte ingick i donationerna på 1640-talet då staden fick den östra delen av ön Kungsholmen. När man år 1796 styckade stora delar av Stadens hage i odlingslotter blev man varse om att området redan var utnyttjat då gödselpriset i staden trefaldigades.
Stadsdelen var länge en lantlig del av stadens utkant. Här fanns ett par större bondgårdar, Ekedal och Ulriksborg.
Hornsberg var en ståtlig byggnad som uppfördes i mitten på 1600-talet. Där har sedan legat både bomullsfabrik och sockerbruk.
Men den var även en ödslig utkant. Genom bostadsbristens Stockholm på 1800-talet samlades flertal fattiga, bostadslösa och lösdrivare som inte hade någon chans till bostad någon annanstans i staden. I bergssvackorna byggde de sig torftiga skjul av allsköns bråte för att ha någonstans att bo. Denna "soptipp" omtalades så sent som 1922 som "en av de ödsligaste och torftigaste partierna av stadens utkanter".
I juni 1917 uppförde staden nödbostäder i form av tvåvåningars trähus med 15 lägenheter på ett rum och kök i varje hus. Enkla kakelugnar var värmekällan i lägenheterna vilka även hade gas, vatten, avlopp och el. En av de boende i dessa trähus var författarinnan Maria Sandel. I folkmun kallades området för "Guldgrävarlägret". Det revs omkring 1965.
I Stadshagen finns ett av stadens äldsta koloniträdgårdsområden. Flera av de gamla koloninamnen (Lyckan, Lustgården, Paradiset med flera) lever kvar i kvartersnamn.
[redigera] Bostadsområden
Området kring John Bergs plan och Stadshagsplan med sina stenhus från 40-talet är det få bostadshus stadsdelen har i förhållande till sin yta. "Kvinnohuset" är ett av dessa. Ett av kvarteren har namnet Vattenborgen efter den vattenreservoar som byggdes 1895.
[redigera] Miljö
I området finns en mycket stor population förvildade tamkaniner, som kommunen betraktar som skadedjur, då de gräver gångar bl.a under Stadshagens Idrottsplats, och därför skjuts hundratals årligen.
[redigera] Kommunikationer
- Tunnelbanan genom stationerna Fridhemsplan och Stadshagen på den blåa linjen.
- Busslinjerna 49 och 56 går genom stadsdelen.
[redigera] Intressanta platser
Vid Stadshagsplan finns den högsta punkten på ön Kungsholmen, berget når där 47 m.ö.h.
S:t Görans sjukhus öppnades 1888, och sjukhusområdet har vuxit och omfattar numera en stor del av stadsdelen.
[redigera] Utveckling
Inom stadsdelen pågår för närvarande det stora stadsbyggnadsprojektet Lindhagen. En stor del bostäder planeras längs med Hornsbergs Strand. Med promenadstråk och närhet till vattnet och närhet till både centala Kungsholmen och Vasastan har Stadshagen en unik central placering med snabb access till Essingeleden samt Solna.
