Stockholms kommun
Wikipedia
Den här artikeln handlar om kommunen Stockholm. För information om tätorten, se Stockholm (tätort). För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser). Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Stockholmsportalen.
| Stockholms kommun | |
|---|---|
 Stockholms stadsvapen |
|
| Län | Stockholms län |
| Domsaga | Stockholms domsaga (Innerstaden), Solna domsaga (Västerort), Södertörns domsaga(Söderort) |
| Landskap | Uppland och Södermanland |
| Centralort | Stockholm |
[[Bild:Stockholm_in_Sweden.gif |200px|Stockholms kommun i Stockholms län]] |
|
| Area • Totalt • Vatten |
252:a 187,74 km² |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
1:a 782 885 (2006-12-31) [1] 4 159 inv/km² |
| Kommunkod | 0180 |
| Webbplats | www.stockholm.se |
Stockholms kommun är en kommun i östra Svealand på gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland. Inom kommunen ligger de centrala delarna av tätorten Stockholm som utgör kommunens centralort och tillika är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.
Innehåll |
[redigera] Administrativ historik
Den 1 januari 1863 infördes kommuner i modern mening i Sverige i och med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Av de cirka 2 500 kommuner som då inrättades var 89 städer. Stockholm fick då sin första stadsfullmäktigeförsamlig. Då bestod Stockholms stad ungefärligen av nuvarande Innerstaden. Eftersom Stockholm var en storstad i vardande och utomgränsbebyggelse hade växt upp utanför tullarna utreddes frågan om en inkorporering av utanför staden liggande socknar såsom Bromma, Brännkyrka, Solna, Nacka m fl. Detta ledde till att Brännkyrka socken med Liljeholmens municipalsamhälle införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913. Tre år senare var det dags för Bromma socken med Mariehälls municipalsamhälle att ta steget in i Stockholm. När det gäller övriga föreslagna socknar fanns det många problem och något övertagande från Stockholms sida blev inte genomfört. Först efter andra världskriget utökades Stockholms område genom att större delen av Spånga socken med municipalsamhällena Bromsten, Flysta och Solhem samt Hässelby Villastads köping införlivades. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby (från Nacka 1930), Skärholmen (från Huddinge 1963) samt Hansta (från Sollentuna omkring 1980).
Stockholms stad valde att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.
För äldre historia se: Stockholms historia
[redigera] Kommun eller stad?
Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.
På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för det officiella Stockholms kommun i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel juridik, måste dock den officiella benämningen Stockholms kommun användas.
[redigera] Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholm i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron S:t Erik. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t först år 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i PRV år 1974.
[redigera] Indelningar
Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande, områden.
De tre huvuddelarna är Innerstaden, Västerort och Söderort. Dessa är sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa.
För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 14 stadsdelnämndsområden, varav sex i Söderort och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11-13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.
För samtliga dessa områden framställs statistik om bl a befolkning. För de allmänna valen är kommunen också indelad i valkretsar och valdistrikt.
Svenska kyrkans församlingar fyller också en funktion i detta hänseende. Kommunens område utgör 28 församlingar (de icke-territoriella oräknade). I Innerstaden består i allmänhet en stadsdel av flera församlingar, medan i Söderort och Västerort normalt en församling består av flera stadsdelar.
Bland tidigare indelningenheter kan nämnas de sk rotarna som fanns mellan 1879 och 1926. Det fanns 36 rotar det sista året, varefter de helt ersattes av stadsdelar.
Det finns även en del "informella områden". Dessa uppfattas ofta som stadsdelar utan att vara det. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden eller Örnsberg.
[redigera] Valkretsar
För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets kallad "Stockholms kommun". Denna valkrets har 27 fasta mandat.
Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:
- 1 Södermalm-Enskede
- 2 Bromma-Kungsholmen
- 3 Norrmalm-Östermalm
- 4 Östra Söderort
- 5 Västra Söderort
- 6 Yttre Västerort
[redigera] Geografi
Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr gränsar Innerstaden direkt mot en annan kommun (Solna), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras t. ex. två andra kommuner innan man åter är i Stockholm. Hela området ingår dock i tätorten Stockholm.
[redigera] Demografi
Kommunens folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvinnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Stockholms kommun | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 67 840 | |||
| 1820 | 78 357 | |||
| 1830 | 83 737 | |||
| 1840 | 87 375 | |||
| 1850 | 96 401 | |||
| 1860 | 116 806 | |||
| 1870 | 140 212 | |||
| 1880 | 176 289 | |||
| 1890 | 256 272 | |||
| 1900 | 315 320 | |||
| 1910 | 373 764 | |||
| 1920 | 429 269 | |||
| 1930 | 512 868 | |||
| 1940 | 604 608 | |||
| 1950 | 745 936 | |||
| 1960 | 808 294 | |||
| 1970 | 740 486 | |||
| 1980 | 647 214 | |||
| 1990 | 674 452 | |||
| 2000 | 750 348 | |||
| Källor: Demografiska databasen Folkmängd 1810-1990 och SCB | ||||
[redigera] Sevärdheter
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Kista Galleria
- Fjällgatan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Gröna Lund
- Kaknästornet
- Skansen
- Globen
[redigera] Arkitektur
Stockholm har byggnader i alla stilar från 1100-talet till nutid. En av de äldsta byggnaderna är Bromma kyrka.
[redigera] Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
[redigera] Politik
Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kristina Axén Olin är stadens ledande politiker och bär titeln finansborgarråd.
[redigera] Transporter
Stockholm inklusive Arlanda flygplats är Sveriges största knutpunkt för person- och posttransporter.
[redigera] Vägar
I Stockholm möts E4, E18 och E20. Ett flertal viktiga motorvägar finns i Stockholm. Den mest trafikerade av alla är Essingeleden som är en del av E4 och utgör en stadsmotorväg som går genom Stockholms bebyggelse. Essingeleden är för övrigt mycket lik den motorväg på E75 som går genom Belgrad. En annan numera viktig motorväg är Södra Länken som binder ihop bland annat Essingeleden med Värmdöleden och motorvägen på Riksväg 73 mot Nynäshamn. Vägstandarden är av förhållandevis hög standard även om vissa brister finns då motorvägarna anses ligga för mycket i bebyggelsen. Önskemål har funnits om vägar som ligger lite längre utanför men några sådana lär inte byggas inom överskådlig framtid.
[redigera] Sjöfart
Landstinget har huvudansvaret för året-runt trafiken i Stockholms Skärgård (från Arholma till Landsort) genom det helägda bolaget Waxholmsbolaget. Waxholmsbolaget har delvis egna fartyg men köper även in tjänster från lokala rederier. Waxholmsbolaget är sedan 1994 beställare av skärgårdstrafiken och driver inte några fartyg, inte ens sina egna.
Dessutom finns det många nöjes- och charterrederier, det mest kända är det så kallade Strömma Kanalbolaget.
Stockholm är en betydelsefull hamnstad i Östersjön med regelbunden båttrafik till de länder som ligger på andra sidan Östersjön. Det går dagligen färjor till Tallinn, Helsingfors, Åbo och Mariehamn.
[redigera] Järnvägar
Tågtrafiken i Stockholm är mycket tät. Stommen i tågtrafiken utgörs av Stockholms pendeltåg. Dessa utgår från Stockholms centralstation och går ut till Bålsta, Märsta, Södertälje och Nynäshamn. På dessa linjer finns viktiga pendeltågsstationer som t ex Upplands Väsby och Västerhaninge.
Även den övriga tågtrafiken är mycket tät. Regionala tåg går bland annat till Uppsala, Eskilstuna och Norrköping. Det går också tåg på längre sträckor och bland dessa utgör de snabbaste och tätaste förbindelserna av X2000-tåg. Dessa tåg går bland annat till Köpenhamn och Göteborg. Nattåg med sovvagnar går till övre Norrland, Skåne och Oslo.
[redigera] Flygtrafik
Stockholm-Bromma flygplats invigdes 1936 och ligger i kommunens västra del. Dess betydelse har minskat från 1960-talet, men har de senaste åren fått en ny renässans med ett växande antal utrikesdestinationer. Flygplatsens framtid är omtvistad, eftersom flygtrafiken bl.a skapar buller för de närboende.
[redigera] Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken i kommunen är en del av Stockholms läns samordnade trafik för vilket AB Storstockholms Lokaltrafik har det övergripande ansvaret.
[redigera] Ekonomi
Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, men idag dominerar produktion av tjänster, t ex finanssektorn, och handel. Tjänstesektorn motsvarar omkring 85% av jobben i Stockholm. Tack vare att det inte finns någon tung industri i Stockholm är det en av världens renaste storstäder.
Det senaste decenniet har ett antal högteknologiska jobb skapats. Stora arbetsgivare inkluderar IBM, Ericsson och Electrolux. Ett av världens ledande IT-centrum finns i Kista i norra Stockholm.
Stockholm är också Sveriges finansiella centrum. Stora svenska banker, som Föreningssparbanken, Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken, har sina huvudkontor i Stockholm, precis som stora försäkringsbolag som Skandia och TryggHansa. I Stockholm finns också Sveriges huvudsakliga börs, Stockholmsbörsen. Vidare finns omkring 45% av Sveriges företag med mer än 200 anställda i Stockholm. [2]
Under de senare åren har turism spelat en stor roll i stadens ekonomi. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.[3]
De största företagen efter antalet anställda är: [4]
- Ericsson -- 8 430
- Posten -- 4 710
- Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) -- 4 240
- Föreningssparbanken -- 3 610
- Södersjukhuset -- 3 610
- Nordea -- 2 820
- Handelsbanken -- 2 800
- IBM Svenska -- 2 640
- Securitas -- 2 360
- Veolia Transport -- 2 300
- ISS Facility Services -- 2 000
- Sveriges Television -- 1 880
- Sodexho -- 1 580
[redigera] Kultur och nöjesliv
Stockholm har ett flertal barer, pubar och nattklubbar. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. Stockholms stadsteater har verksamhet på flera platser. Det finns flera statliga teatrar och ett stort antal privata.
De största nöjesdistrikten ligger kring Stureplan och Götgatan.
[redigera] Vänorter
 |
Belgrad (Serbien) (källa?) |
 |
Sarajevo (Bosnien och Hercegovina) (källa?) |
[redigera] Dialekter
De dialekter, sociolekter och etnolekter som talats i Stockholmsområdet har skiftat kraftigt. Ekenssnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är shobresvenskan vanlig i förorterna.
[redigera] Se även
- Tätorten Stockholm
- Stockholms innerstad
- Västerort
- Söderort
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
- Stockholms Stads bostadsförmedling AB
[redigera] Referenser
- ^ Statistik från SCB
- ^ Näringslivet i siffror
- ^ "Besöksnäring"
- ^ Statistisk årsbok pdf
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms kommun
| Stadsdelsområden i Stockholms stad |  |
|
| Bromma | Enskede-Årsta-Vantör | Farsta | Hägersten-Liljeholmen | Hässelby-Vällingby | Kungsholmen | Norrmalm | Rinkeby-Kista | Skarpnäck | Skärholmen | Spånga-Tensta | Södermalm | Älvsjö | Östermalm | ||
| Kommuner i Stockholms län |
| Kommuner i Stockholms län |  |
|
| Botkyrka | Danderyd | Ekerö | Haninge | Huddinge | Järfälla | Lidingö | Nacka | Norrtälje | Nykvarn | Nynäshamn | Salem | Sigtuna | Sollentuna | Solna | Stockholm | Sundbyberg | Södertälje | Tyresö | Täby | Upplands-Bro | Upplands Väsby | Vallentuna | Vaxholm | Värmdö | Österåker | ||
| Sveriges län | Sverige |
