Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Stenek - Wikipedia, den fria encyklopedin

Stenek

Wikipedia

?Stenek

Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Fagales
Familj: Bokväxter
Fagaceae
Släkte: Ekar
Quercus
Art: Stenek
Q. ilex
Vetenskapligt namn
§Quercus ilex
Auktor: L.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Stenek, Quercus ilex, är en magnifik städsegrön ek som är inhemsk i Medelhavsområdet.

Innehåll

[redigera] Biologi

Nya blad och hanblommor på försommaren
Nya blad och hanblommor på försommaren

Stenekar kan bli upp mot 20 – 27 m höga med mörk fårad bark och läderaktiga städsegröna blad. De förekommer även i buskartad form i Medelhavsområdets macchia. Bladen sitter i allmänhet kvar i minst två år. Bladen är mörkgröna på ovansidan och med vit filtaktig undersida. Bladformen är mycket variabel; vuxenformen har oftast släta bladkanter och är 4 – 8 cm långa och 1 – 3 cm breda, medan ungdomsformen av bladen har tandade kanter och liknar bladen hos järnek, Ilex aquifolium (som inte alls är någon ek). Detta är förmodligen en anpassning för att skydda sig mot betande djur. Det klassiska latinska namnet för stenek är ilex och järnekarnas likhet med unga stenekar har gjort att järneksläktet fått just namnet Ilex. Ekollonen mognar på hösten samma år som blomningen.

[redigera] Underarter

Det finns två underarter av stenek:

  • Quercus ilex subsp. ilex. Inhemsk i den norra och östra delen av artens utbredningsområde, från norra Iberiska halvön och Frankrike österut till Grekland och Turkiet. Bladen är smala och ekollonen har bitter smak.
  • Quercus ilex subsp. rotundifolia (syn. Q. rotundifolia, Q. ballota). Inhemsk i den sydvästra delen av artens utbredningsområde, i sydvästra Frankrike, Andorra, centrala och södra Iberiska halvön och nordvästra Afrika. Bladen är bredare och ekollonen är ätliga och välsmakande samt saknar den vanliga bittra smaken.

[redigera] Användning

Mogna ekollon
Mogna ekollon

Stenekar ger ett bra virke och ekollonen kan användas som föda åt svin. Ekollonen hos underarten Q. ilex subsp. rotundifolia är ätliga även för människor och används i Spanien också för att framställa en likör som kallas bellota, vilket helt enkelt betyder ekollon.

Tack vare att steneken är grön året om är den relativt populär som prydnadsträd i Medelhavsområdet men även i områden av Västeuropa med milda vintrar. Den har förvildats lokalt i södra England.

Stenekar betraktas traditionellt sett inte som härdiga i Sverige och det finns inte heller några stora gamla etablerade exemplar i Sverige. De tål annars ändå förvånansvärt mycket vinterkyla och anses vara härdiga ner till åtminstone -15°C. Stora etablerade exemplar kan klara kortvarig kyla ända ner till -20 – -25°C. Det är vanligare att de drabbas av torkskador eller solskador på vintern än egentliga frostskador. De har emellertid ovanan att ibland skjuta nya skott även på sensommaren och dessa riskerar då att frysa bort. Stenekar kräver inte heller någon hög sommarvärme för att växa bra, vilket är förvånande med tanke på att de härstammar från Medelhavsområdet. I själva verket tycks stenekar trivas bättre i klimat med svala och fuktiga somrar än i medelhavsklimat med torra och varma somrar. Stenekar är dock ganska variabla i härdighet och vissa varianter är uppenbarligen mindre härdiga. De härdigare varianterna bör annars ha förutsättningar att klara sig även på längre sikt i åtminstone delar av zon 1. Huruvida de kan uppnå trädstorlek i Sverige är dock ännu osäkert.

Den exakta härdigheten hos Q. ilex subsp. rotundifolia är okänd. Den växer dock ofta på hög höjd och i svalare trakter inom sitt utbredningsområde, vilket tyder på att den nog också kan vara ganska köldhärdig.

Det finns en korsning mellan stenek och skogsek (Q. robur) som är känd som Turners ek (Q. x turneri) och som anses vara härdigare än den rena steneken. Det finns några relativt stora exemplar av Turners ek på friland i bland annat Skåne. Den är inte helt städsegrön och tappar ofta en del av bladen fram mot vårkanten beroende på hur kall vintern har varit. I bästa fall sitter bladen kvar till hösten året därpå. Skillnaden i härdighet mellan Turners ek och härdigare varianter av stenek är dock egentligen inte så stor.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/t/e/Stenek.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu