Taxonomi
Wikipedia
Taxonomi (av grekiska: taxis, ordning och nomi, bruk, regel) är vetenskapen om indelning, eller klassificering som det också heter, av organismerna i taxa, det vill säga domän, rike, klass, släkten, familj, art, underart, etc.
Innehåll |
[redigera] Allmänt
Inom taxonomin arbetar man med att beskriva olika arter, vad det är som utmärker och gör just den beskrivna arten speciell och unik. Inom systematiken arbetar med att sätta in de olika arterna i ett sammanhang, exempelvis att beskriva släktskap.
[redigera] Det vetenskapliga namnen
Ett artnamn som exempelvis gräsand (Anas platyrhynchos) är sammansatt av släktnamnet (Anas) och ett artepitet (platyrhynchos). De vetenskapliga namnen skrivs normalt kursivt.
Inom botaniken, men även inom zoologin bifogar man ibland ett så kallad auktorsnamn som anger vem som publicerat namnet. Dessa namn har ofta förkortningar, exempelvis förkortas Linné inom botaniken med ett L och således skrivs exempelvis vitsippa; Anemone nemorosa L.
Vad beträffar hybrider skriver man oftast föräldraarternas artepitet i bokstavsordning, Anemone nemorosa × ranunculoides, men om det är en hybrid där man vet vilken art honan är skrivs dess epitet först, exempelvis ätlig groda (Rana lessonae × ridibunda).
[redigera] Specifika detaljer kring det vetenskapliga namnet inom botaniken
När man ska vara extra exakt anger man i vilken publikation som namnet föreslogs samt vilket typexemplaret (vanligen holotypen) är och var det förvaras: "Fumaria officinalis L., Sp. Pl. vol II, p. 700 (1753);. Typus: LINN 881.13" specificerar således vår vanliga jordrök. Ej sällan ser man en sammansatt auktorsbeteckning med först en förkortning inom parentes och sedan en annan efter parentesen. Detta innebär då att epitetet först föreslagits av auktorn inom parentes, men i ett annat släkte eller i en annan rang. Auktorn efter parentesen har sedan omkombinerat epitetet till det namn vi nu använder.
"Mentha longifolia (L.) L. (1756)" grundar sig på "Mentha spicata var. longifolia L. (1753)" och "Gymnadenia conopsea (L.) R. Br. (1813)" på "Orchis conopsea L. (1753)". Märk att eventuella andra kombinationer av samma epitet som gjorts inte tas med, således tas inte "R. Br." med i "Habenaria conopsea (L.) Benth. (1880)".
[redigera] Årtal
I slutet skriver man ofta ett årtal som anger när organismen först beskrevs efter detta system. För växter är de äldsta vetenskapliga namnen som accepteras från Linnés verk Species Plantarum, från 1753, och de äldsta vetenskapliga namnen för djur är från den tionde reviderade utgåvan av Linnés Systema Naturae från 1758. Ett undantag är namn från verket Svenska spindlar av Carl Alexander Clerck. På grund av att verket var så heltäckande ville man inte kasta bort Clercks vetenskapliga namn. Man antog alltså helt enkelt, att verket utkom efter 1758 trots att den publicerades ett år tidigare.
[redigera] Vanliga förkortningar
- nom cons. (nomen conservandum) konserverat namn enligt ICBN. Namnet har skyddats trots att det egentligen inte är giltigt eftesom det skulle få stora konsekvenser att förkasta det.
- nom. inadmiss. (nomen inadmissible) ett namn som är konstruerat i strid med ICBN, där typnamnet förändras.
- nom illeg. (nomen illegitimum) ogiltigt namn. Ofta där namnet redan är publicerat för en annan växt och därmed upptaget .
- nom inval. (nomen invalidus) ogiltigt publicerat namn. Ett namn som antingen är baserat på ett annat ogiltigt namn eller som strider mot reglerna I ICBN. Det kan vara att det saknas en botanisk typ eller diagnos.
- nom nud. (nomen nudum) ett “naket namn”. Namn som ej är publicerat enligt ICBN och därför ogiltigt. Detta är en typ av nom inval.
- nom rej. (nomen rejiciendum) namn som är förkastat av ICBN, och får inte längre användas.
- orth. cons. (orthografia conservada) namn vars stavning är koserverat av ICBN
