Telia
Wikipedia
 |
|
| Typ | Aktiebolag |
| Grundat | 1853 |
| Huvudkontor | Larsboda, Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | Anders Bruse |
| Bransch | Telekommunikation |
| Omsättning | 40,448 miljarder kronor |
| Antal anställda | 11 215 |
| Webbplats | www.telia.se |
Telia är varumärket TeliaSonera använder sig av på den svenska marknaden.
Telia är Sveriges största telekommunikationsföretag, både sett till omsättningen och antal kunder. Företaget säljer anslutningar inom fast telefoni, datakommunikation, Internet, digital-tv, Ip-telefoni och mobiltelefoni till privatpersoner, företag och organisationer.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Bakgrund
Telias föregångare var Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket som bildades 1853 och från 1950-talet hette Televerket. Det var både en myndighet och ett affärsdrivande statligt verk. Sverige har aldrig haft ett lagstadgat monopol på telefoni, men trots det var Televerket den enda operatören av betydelse på marknaden under en lång tid. På 1980-talet var det högkonjunktur i Sverige och IT-mognaden bland konsumenterna var stor, vilket ledde till att nya aktörer började etablera sig. Televerkets myndighetsroll överfördes 1992 till den nybildade myndigheten Post- och telestyrelsen. Den återstående affärsverksamheten överfördes från 1 juli 1993 till det nybildade Telia AB som blev ett aktiebolag med den svenska staten som ensam ägare.
[redigera] 1994
Under det första verksamhetsåret avvecklade och sålde man de enheter som tillverkade telekomutrustning, t.ex. Teli. Strategiska mål var att expandera utomlands för att kompensera för en sjunkande marknadsandel i Sverige. Man gjorde klart att man inte skulle konkurrera med priset utan med en en hög tillgänglighet i sina nät och med en kunnig kundsupport. Marknadsandelen i Sverige inom fast telefoni uppgick ännu till över 95%. Mobilverksamheten växte utomlands genom köp av mindre aktieposter av operatörer verksamma i bl. a Namibia, Ecuador, Ryssland och Lettland.
Utbyggnaden av AXE-systemet pågick för fullt, och 81% av kunderna var nu anslutna till en AXE-station. Under året driftsattes de första två ATM-växlarna i Göteborg och Stockholm. Man påbörjade installation och integration av ett nytt telenät baserat på ISDN-teknik. Ett nät baserat på SDH-teknik driftsattes mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta var det första året som antalet nya GSM-abonnemang överskred antalet nya NMT-abonnemang. Man började nu även sälja internetaccess via smalband.
Vid denna tid var Lars Berg företagets VD.
[redigera] 1995
Under året bildades Telia Handel AB som skulle sköta Telias detaljistförsäljning via både egna butiker och fristående återförsäljare. Man började sälja produkter och tjänster via kedjor som Expert, GEAB, Ring Up och Telfac.
Nya tjänster som infördes under året var bl.a möjligheten att skicka och ta emot fax via mobiltelefonen samt SMS. Telia Persona var en tjänst som gjorde en person nåbar oavsett vilken fysisk telefon den befann sig vid. Tele Telesvar, en virtuell telefonsvarare och Telia Nummerpresentation infördes också. Företagets multimediadivision tog fram portalen Passagen som innehöll bl.a nyheter, underhållning och spel.
Antalet AXE-anslutna kunder ökade till 91% Efterfrågan på internetanslutning gjorde att man byggde upp en rikstäckande nät av routrar. ADSL, bredband, testades för första gången i Stockholm.
Den internationella närvaron förstärktes med köp av operatörer i Indien och Filippinerna. Man etablerade dotterbolag i Norge och Danmark.
[redigera] 1996
Telia fortsatte sin satsning på multimediatjänster och man såg sig nu som en informationsmäklare som skulle kunna erbjuda kunderna söktjänster. Man slöt ett avtal med American Digital i syfte att driva söktjänsten Altavista i Norden, Baltikum, Polen, Tyskland och BeNeLux-länderna. Man tog fram tjänsterna Autotel och Bilguiden för att förenkla köp av begagnade bilar; tjänsten Preventel för kreditupplysningar och en tjänst för turistinformation, Navigo m.fl.
Företagets kabeltvbolag, Svenska Kabel-TV tog fram tjänsten Bio Hemma, en pay-per-view-tjänst. Gula Sidorna blev nu tillgängliga på Internet. Portalen Passagen hade nu officiell premiär. Åt Sparbanken (nuv. Swedbank) tog man fram en internetbaserad banktjänst.
Utbyggnaden av SDH och ATM fortsatte, den senare var nu tillgänglig i 31 städer i Sverige.
Internationellt fortsatte företaget att växa. I Finland köpte man 75% av operatören Telivo. I Norge köpte man 90% av internetoperatören RiksNett. I Estland och Lettland fortsatte man via bolagen Eesti Telefon och Latvijas Mobilais Telefon utbyggnaden av infrastrukturen för fast och mobil telefoni. På Sri Lanka etablerades Suntel, en fastnätsoperatör som ägdes av Telia till 75%. I Indien köpte man en minoritetspost i Minicall-operatören Punwire Paging Systems. I Kina köpte man en mindre post i mobiloperatören Shanghai Skycell Telecommunications.
[redigera] 1997
I Sverige lade företaget krafter på att utöka sin produktportfölj för att nå helt nya målgrupper. Bakgrunden var bl.a att den svenska marknaden var så pass mogen att företaget inte kunde växa mer inom det gamla marknaderna.
Man tog fram tjänster anpassade för olika typer av nät (VPN-nät, mobilnät och fasta nät) t.ex. virtuella callcenters och röstigenkänning. Man lanserade Internet via TV och man testade en videokonferanstjänst över bredband. Åt nuvarande Nordea tog man ett säkerhetssystem åt deras internetbank. Man fortsatte satsningen på portalen Passagen där man nu lade till en shoppinggalleria och en nyhetstjänst med nyheter från CNN.
Efterfrågan från andra operatörer på hyrda förbindelser var stor och man träffade avtal med fyrtio operatörer under året. För att möta kravet på snabbare internetförbindelser fortsatte man att investera i SDH-nätet, ISDN-nätet och ATM-nätet. Man fortsatte investera i digital kabel-tv och interaktiva tjänster som pay-per-view och video-on-demand.
Telia Mobiltel lanserade i Sverige sitt GSM 1800-nät och blev därmed den första mobiloperatören med ett integrerat GMS 900 och GSM 1800 nät i kommersiell drift. Telia Business System kände stor efterfrågan på företagsväxlar och man omsatte nästan två miljarder kronor, bl.a på försäljning av växlar från Ericsson (MD110) och Nortel (Meridian). Försäljningen av datakomprodukter, t.ex. servrar och modem ökade jämfört med tidigare år och omsatte nu 1,1 miljarder. Trots detta gick man med förlust.
Telia Internet 020, ett uppringt internetabonnemang där abonnenten ringde upp ett gratisnummer men fakturerades särskilt för uppkopplingstiden, lanserades. Samtidigt ändrades taxereglerna så att man inte längre kunde ringa till angränsande riktnummerområden till lokalsamtalstaxa.
Internationellt fortsatte man sin expansion. Vid slutet av året bedrev man verksamhet i 20 länder. Ett DCS 1800-nät lanserades i Danmark, Finland och Hong Kong. I Lettland och Litauen började man sälja internetaccesser. I den kinesiska provinsen Nantong etablerade man mobiloperatören Skycell tillsammans med en annan operatör.
[redigera] 1998
Alla kunder i Sverige var nu anslutna till en AXE-station, den sista stationen som byttes ut kom att bli Gotska Sandön.
[redigera] 1999
Den 20 januari 1999 blev det offentligt att Telia och norska Telenor avsåg att gå ihop. Den 30 mars undertecknades ett Letter of Intent. Syftet var att skapa synergieffekter och att minska kostnaderna. Det de två företaget kunde av olika skäl inte enas och det blev ingen fusion.
[redigera] 2000
I juni 2000 sålde svenska staten 30 % av Teliaaktierna till privata investerare och noterade företaget på Stockholmsbörsen.
Den 16 december tillkännagav Post- och telestyrelsen att konkurrenterna Tele2, Hi3G Access AB och Orange hade tilldelats varsin licens för UMTS i Sverige, vilket innebar att Telia blev utan licens. Detta väckte stor förvåning, både i telekombranschen och hos allmänheten. PTS ansåg inte att Telias utbyggnadsplan var tillräckligt bra. Under jul- och nyårshelgen tog Tele2:s företrädare Jan Stenbeck kontakt med VD Marianne Nivert och erbjöd att dela på licensen. Ett avtal slöts om detta, det dröjde dock nästan ett år innan Konkurrensverket och PTS hade godkänt affären.
[redigera] 2002
År 2002 köpte Telia den finska teleoperatören Sonera och bildade TeliaSonera den 1 januari 2003. TeliaSonera använder fortfarande varumärket Telia i sin marknadsföring till kunder på den svenska marknaden. Andra varumärken inkluderar Halebop och Skanova.
[redigera] Produkter och tjänster
Telia har ett komplett telekommunikationssortiment för privatpersoner, företag och organisationer. Telia är marknadsledande inom fast telefoni, mobiltelefoni, Internettjänster samt Digitaltv.
Telias mobilnätinfrastruktur är den mest omfattande i Sverige. GSM-nätet täcker nästan 100 % av befolkningen och 75 % av landytan. Telia har också ett NMT-, GPRS-, EDGE- samt 3G-nät. Telia är kända för att ha den bästa nättäckningen och har vunnit många utmärkelser [1].
[redigera] Källor
- De Paula, Andes, Dynamics of corporate strategy from a value chain perspective (2006), ISBN 9185497460
