Ungerns statsvapen
Wikipedia
Ungerns statsvapen är en blandning av nationella och historiska symboler från västerländska kristna traditioner samt från riddarkulturen. Det dubbla korset är en symbol för den kungliga makten, som kommer till vapnet under Béla III runt år 1190, genom bysantinska influenser (Béla III var uppvuxen hos kejsaren i Bysans). Det dubbla korset representerar även kungens apostlarätt.
[redigera] Historik och traditionell symbolik
Ränderna härstammar fån kungahuset Árpád, som hade dessa som familjevapen runt 1220. Kronan vid korset dyker upp först på Andreas IIs mynt. Färgkombinationen med rött och silver sägs tyda på spansk influens. Kungens och statens vapen skiljs åt först på 1300-talet. Kronan ovanför vapnen kommer till under Ulászló I (1440-1444), först som öppen krona, sedan hos Hunyadi Mátyás som tillsluten år 1464.
Symboliken för de fyra silverränderna är de fyra floderna i Ungern, nämligen: Donau (Duna), Tisza, Dráva och Száva. Denna förklaring är från 1500-talet. Korset står först själv på vapnet, senare tillkommer en trebladig klöver, som omvandlas till ett treberg. Enligt legenderna skulle bergets tre kullar vara bergen Tátra, Mátra och Fátra, men detta är inte belagt. Snarare representerar kullarna jorden, bergen och hemlandet, och inte några konkreta berg.
Symboliken skulle betyda ungefär "Apostlakungens Rike".
Under kommunisttiden var vapnet förbjudet och ersattes av ett kommunistiskt statsemblem, men 1990 återinfördes Kossuthvapnet.
Färgerna rött, silver (vitt) och grönt återfinns även i Ungerns flagga.
[redigera] Nuvarande lagstiftning
Den 3 juli 1990 återinförde parlamentet det s.k. Kossuthvapnet som officiellt ungerskt statsvapen (konstitution 1990./XLIV.). Det fördes en viss debatt, om huruvida man skulle använda den gamla ungerska kungakronan ovanpå skölden eller inte. Kronan antogs slutligen som en del av Ungerns officiella vapen, trots att landet numera är en republik.
