Väpnare
Wikipedia
Väpnare, äv sven av vapen (lat. armiger) tillhörde under medeltiden det svenska frälset, och stod under riddare i rang. Eftersom Sverige under medeltiden under flera perioder saknade kung (som kunde slå, eller dubba riddare) var antalet väpnare stort. Under större delen av medeltiden kunde vilken skattebonde som helst avancera till väpnare om han kunde bekosta en stridshäst och "fulla vapen", d v s en vid vapensyn godkänd rustning, och därutöver förklarade sig beredd att tjäna konungen i strid.