Vätecyanid
Wikipedia
Vätecyanid, HCN, även kallad cyanvätesyra eller blåsyra, är en färglös gas eller vätska (kokpunkt 25,7 °C) med lukt av bittermandel. Ämnet är mycket giftigt och har särskilt tidigare använts för utrotning av vägglöss, råttor, koncentrationslägerfångar och dylikt.
Cyanvätet är även känt under namnet "Zyklon B" som användes vid avlusning och avrättningar i de tyska koncentrationslägren under andra världskriget.
Äldre namn för vätecyanid är cyanväte.
Vätecynanid bildas genom hydrolys av cyanid. Vätecyanid är extremt giftigt och inaktiverar cellandningen genom att binda till järnet i cytokrom c. Död inträffar inom 3 minuter. Blåsyra upptäcktes av den svenske kemisten C.W. Scheele.
Se även cyanider.
