1784
Wikipedia
| 1784 - MDCCLXXXIV | |
| År: 1781 - 1782 - 1783 1784 1785 - 1786 - 1787 |
|
| Decennium: 1760-talet - 1770-talet 1780-talet 1790-talet - 1800-talet |
|
| Sekel: 1600-talet 1700-talet 1800-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige och Finland 1784 |
|
| Epok: |
Regent: Gustav III |
| Ärkebiskop: |
Kanslipresident: |
[redigera] Händelser
- Mars - Gustav III tvingas ställa in de militära förberedelserna, eftersom det förväntade stödet från Preussen och Österrike uteblir.
- 1 juli - På sin hemresa från Frankrike stannar Gustav III ett tag i Paris, där han lyckas förvärva den västindiska ön Saint-Barthélemy som svensk koloni. Han får också till stånd en hemlig allians mellan Sverige och Frankrike på fem år. Man vill endast hjälpa Sverige om det blir anfallet, inte hjälpa till att erövra Norge.
- Augusti - Gustav III kommer till Sverige.
- December
- Den ryske ministern A.I. Morkov får i uppdrag av Katarina II att återupprätta "det ryska partiet" i Sverige, för att få bort det franska inflytandet i landet. Gustav III får vetskap om dessa planer och detta kommer starkt att påverka hans politik.
- Fregatten Sprengtporten avseglar från Göteborg mot den nyförvärvade svenska kolonin S:t Barthélemy.
- Göran Magnus Sprengtporten försöker övertala hertig Karl (XIII) att göra Finland till ett autonomt ryskt storfurstendöme. Försöket misslyckas.
- En badinrättning för salta bad öppnas i Strömstad.
- Trankokeriägarna i Bohuslän låter trycka Trangrums-Acten, en protestskrift mot att de skulle tvingas sluta dumpa sillavskräde i havet.
- Peter Hernquist öppnar ett veneriskt lasarett (för behandling av könssjukdomar) i Skara.
[redigera] Födda
- 29 februari - Leo von Klenze, tysk arkitekt.
- 24 mars - Johan Gabriel Richert, svensk liberal förkämpe och jurist.
- 26 mars - John W. Taylor, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1820-1821 och 1825-1827.
- 5 april - Ludwig Spohr, tysk tonsättare och violinist
- 26 september - Kristofer Hansteen, norsk astronom och fysiker.
- 13 oktober - Ferdinand VII av Spanien, spansk kung 1808 och 1814-1833.
- 15 oktober
- Hans Olov Holmström, svensk ärkebiskop 1852-1855.
- Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, fransk marskalk.
- 29 oktober - Lord Palmerston, brittisk politiker, premiärminister 1855-58 och 1859-65.
- 15 november - Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807-1813, bror till Napoleon Bonaparte.
- 24 november - Johann Ludwig Burckhardt, schweizisk forskningsresande och orientalist.
[redigera] Avlidna
- 11 mars - Henrik af Trolle, svensk generalamiral.
- 9 juli - Torbern Bergman, kemist.
- 31 juli - Denis Diderot, fransk författare och filosof.
- 11 december - Anders Johan Lexell, finländsk astronom och vetenskapsman.
