Strömstad
Wikipedia
| Strömstad Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2004) | 5780 |
| Area(2000) | 295 hektar |
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Strömstads kommun |
| Församling | Strömstads församling |
| Läge | 58° 56´ N, 11° 10´ Ö
|
Strömstad är en tätort och centralort i Strömstads kommun.
Innehåll |
[redigera] Historia
De första kända invandrarna till Bohuslän kom mellan 5 500 - 4000 f Kr och bosatte sig vid Lihult intill sjön Lången i den östra delen av Strömstads kommun. Lihultskulturen är känd för sina stenyxor av grönsten som tillverkades med en typisk form. Lihultarna importerade grönsten som man förädlade för att sedan exportera i regionen.
Strömstad har fornlämningar och kulturmiljöer från äldre stenålder och fram genom tiden. Här finns megalitgravar, domarringar, rösen och hällristningar. En av de förnämsta kulturmiljöerna i landet området vid Blomsholm med sin magnifika skeppssättning, domarring, högar och gravfält.
Vid utloppet från Strömsvattnet anlades under 1500-talet en lastplats för timmer, Strömmen. Sedan Bohuslän genom freden i Roskilde 1658 kom att tillhöra Sverige uppstod ett behov av en stad i norra delen av landskapet, för att avleda västkustens handel från det norska Fredrikshald. Strömmen fick köpingsrättigheter 1667, men det är inte helt klart när stadsrättigheter erhölls. I ett kungabrev 1672 kallas samhället "staden Strömstad" och hade då redan ordnat stadsstyre med borgmästare och råd. Den förste borgmästaren hette Anders Jutterbock. Stadsrättigheterna stadfästes formellt av Karl XI den 15 april 1676.
Den första stadsplanen "avrijtat anno 1695" av Johan Kempenschiöld omfattar några tomter efter åns södra sida och vid stranden. Stadens dåtida grundstruktur med kyrka och torg överensstämmer med dagens.
På grund av sitt läge nära gränsen till Norge har Strömstad inte undgått att beröras av konflikter mellan de nordiska länderna. Redan 1675 brände och skövlade den danske generalen Gyldenlöwe staden samt höll den besatt till freden i Lund 1679.
Under kriget mot Norge 1716 - 1718 kom Strömstad att fungera som ett högkvarter för Karl XII. Vid sina besök i Strömstad bodd Karl XII hos borgmästare Ivar Olofsson Kamp, vars hus var beläget ungefär där Polishuset idag har sin bakgård. De sista resterna av Kamps hus bortschaktades 1991. År 1717 utsattes Strömstad för två anfall av en dansk flottstyrka under Tordenskjold. Trupper landsattes 8 juli men möttes av 1 800 svenskar under generalmajor Johan Giertta och kastades tillbaka. Den 3 augusti avslogs ett nytt anfall. Ett monument på Laholmen minner om de hårda striderna. Under april - oktober 1718 styrdes riket från Borgmästare Kamps hus, Då planlades också den ödesdigra attacken mot Fredrikstens Fästning, som slutade med Kungens död den 30 november 1718. Under 1700-talet utvecklades staden, mycket tack vare de stora sillperioderna.
Linné-lärjungen Peder Kalm besökte Strömstad och Kosteröarna under sommaren 1742 och sammanfattade i sin "Resa till Bohuslän" sina intryck av nordbohuslänningen: "Et arbetsamt och idogt folk var här öfver alt af bägge könen, enkanneligen kan väl icke flitigare folk gifvas än mästa parten af Fiskarena; de lata voro här sällsynte. ...Eljest är det i gemen at säga et mycket fromt och godt folk, trogna mot öfverhet, hörsamma mot sina förmän, lydige mot sina lärare, vänlige och enhällige inbördes och sins emellan, trägne i sina sysslor. Falskheten och et förstält väsende har ännu icke hunnit nästla sig här in."
Efter en lång period lugn bröts freden 1788, då prins Carl av Hessen ryckte in i Bohuslän över Svinesund och under en kort tid besatte Strömstad. Denna gång blev det inga våldsamheter; istället rådde ett vänskapligt förhållande mellan inkräktarna och stadens innevånare.
Strömstad hade ca 300 invånare omkring 1750, men det stundom mycket goda och inkomstbringande sillfisket gav en ekonomisk skjuts framåt. 1805 hade folkmängden ökat till nära 1 100.
I april 1808 gjorde en norsk eskader under befäl av kapten Motzfeldt ett försök att landstiga i Strömstad. Angreppet avslutades med att den norska styrkan drog sig tillbaka. Under många år firades segern i stadsparken med en årlig fest den 27 april. År 1827 skadades emellertid en ung man av en exploderande salutkanon, varvid Karl IV Johan förbjöd staden att fortsättningsvis fira detta minne.
Strömstad blev redan i slutet av 1700-talet känd som bad- och hälsoort. Lejonkällan utanför Surbrunn hade redan 1782 ett gott rykte som hälsokälla och nyttjades flitigt av brunnsgäster under hela 1800-talet. Vid Bojarkilen fanns redan 1786 ett varmbadhus, Sveriges första. Under 1800-talet byggdes två nya varmbadhus ungefär där dagens badhus finns. Dåvarande kronprins Oscars upprepade besök bidrog till att Strömstad blev en av landets mest populära badorter.
Sjöfartsstaden Strömstad växte fram under 1800-talet, då många fartyg i kusttrafiken hade sin hemmahamn här. Kustfiske och småskalig redarverksamhet blev viktiga näringar för staden. Under 1900-talet fick handel och vissa tjänster allt större betydelse, liksom bl.a. fiskerinäringen som konservindustri samt mekaniska verkstäder. Turist- och servicenäringen har jämte den omfattande gränshandeln förblivit en av de viktigaste näringarna i kommunen.
Kring sekelskiftet 1900 fick stenindustrin ett stort uppsving, som varade fram till 30-talet. Krokstrands samhälle var vid denna tid större än Strömstad. Bohusläns äldsta Folkets Hus finns fortfarande bevarat mitt i det gamla stenhuggarsamhället och används till sammankomster och olika kulturella arrangemang.
I början av 1970-talet började man att projektera inför byggandet av en gasplattform. Man började i den norra delen av staden, i ett område som heter Kebal. Där tillverkades bottenfundamentet som senare bogserades vidare till Kålvik norr om Strömstad. Kålvik byggdes ut till att bli en hamn med ett så kallade djupvattenläge och en fri ränna djup nog att klara slutbogseringen av platformen ut till Nordsjön. I samband med byggandet, som varade i 5 år, rustades infrastrukturen upp.
Vid tre tillfällen under 1900-talet har Strömstad befunnit sig i närheten av internationella konflikter. Vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905 var det ett tag mycket spänt vid gränsen. Militär hade besatt staden och svenska flottan befann sig på redden i högsta beredskap. Under det första världskrigen 1914-1918 förlades trupp till Strömstad, landsstormen mobiliserades och flottan gjorde besök i staden. Under andra världskrigen 1939-1945 gränsade Strömstad till en krigszon och två tyska plan blev nedskjutna över staden. Många strömstadsbor bistod med viktig hjälp till den norska motståndsrörelsen.
Som en symbol för banden mellan Norge och Sverige invigdes Svinesundsbron den 15 juni 1946 av Norges konung Haakon VII och Sveriges kronprins Gustaf Adolf. Femtio år senare den 10 juni 2005 invigdes den nya bron av kungarna Carl den XVI Gustaf och Harald V.
[redigera] Turistnäring
Nuförtiden är Strömstad i hög grad beroende av sin turistnäring. Staden har bland annat trots sin ringa storlek två systembolag. 100 000-tals människor besöker staden varje sommar, och gästhamnen samt campingarna är överfulla mellan midsommar och mitten av augusti. Dominerande, med nästan 85%, är norrmänen som med båt har runt 20 minuter från norska fastlandet till Strömstad, vilket gör att denna väg är väldigt populär. Strömstad har mer än 5 campingar, varav en av dem (Daftö feriecenter) är en av Sveriges största. Med 5 stjärnor så kan den erbjuda all service, cykelavstånd till centrala Strömstad, vilket gör att många tillbringar hela sin semester här. Kosteröarna är också ett populärt turistmål, och från Strömstad går det snabbåtar ut till både den norra och den södra ön.
Den vanligaste typen av turister är dock endagsbesökare som kommer med bil eller buss för att shoppa matvaror, alkohol och tobak. Tack vare prisskillnader och en fördelaktig kronkurs har gränshandeln medfört att man inom kommunen har byggt ut flera köpcentra och handelsområden.
I Norge är Strömstad en välkänd svensk stad; Strömstad har geografisk närhet till de mest tätbefolkade områdena i Norge. Eftersom det mesta är billigare i Sverige åker många norrmän till Strömstad för att köpa billiga varor.
Årligen reser många norska ungdomar till Strömstad varje skärtorsdag på hejsatur till den lokala befolkningens förargelse.
[redigera] Kommunikationer
[redigera] Järnväg
- Bohusbanan Strömstads järnvägsstation
[redigera] Buss
- Strömstadsexpressen till Uddevalla, se Västtrafik
- Gränspendeln till Norge.
[redigera] Färja
- Kosterbåtarna
- Color Line - Färja till Sandefjord i Norge.
- Alaska Färja - till Nord-Långö och Alaska (Strömstad)
- Båtcharter Ab - med båtarna Alaska och Rio. Kjell Klöver är skeppare.
[redigera] Tidning
- Strömstads Tidning/Norra Bohuslän
- Bohusläningen
[redigera] Kultur
- Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium
- Eko-museum Gränsland
- Strömstads museum - Hemsida
[redigera] Extern länk
 |
||
|
Härader: Bullaren | Inlands Fräkne | Inlands Nordre | Inlands Södre | Inlands Torpe | Kville | Lane | Orusts västra | Orusts östra | Sotenäs | Stångenäs | Sörbygden | Tanum | Tjörn | Tunge | Vette | Västra Hising |
||
|
Städer: Kungälv | Lysekil | Marstrand | Strömstad | Uddevalla |
|
Församlingar och tätorter i Strömstads kommun i Västra Götalands län |
 |
|
|
Församlingar: Idefjordens församling | Skee församling | Strömstads församling | Tjärnö församling |
||
