Abort

Wikipedia

Abort betecknar inom medicinsk terminologi varje avbruten graviditet, och uppdelas i spontan abort (missfall) och provocerad abort. I mer vardagligt tal har abort kommit att beteckna endast provocerad abort, som är ett avbrytande av graviditeten på medicinsk eller kirurgisk väg. Man kan också skilja mellan terapeutisk abort, som utförs med hänsyn till moderns hälsa, och selektiv abort, där inget hot mot moderns medicinska hälsa finns. Spontan abort hos djur kallas kastning.^[1]

Innehåll 1 Teknik 2 Historik 2.1 Aborter i världen 2.2 Aborter i Sverige 3 Kritiker och förespråkare för fri abort i Sverige 4 Se även 5 Referenser

[redigera] Teknik

Abort kan utföras kirurgiskt eller med läkemedel (medicinskt).

En abort är enklare och riskfriare metoder kan användas ju tidigare i graviditeten den görs. Metoder som kan användas är medicinska eller kirurgiska metoder, vid tidig graviditet är numera medicinska metoder vanligast.

Vilken metod man väljer beror också på vad som är bäst för kvinnan. Man ska alltid välja en metod som utsätter kvinnans kropp, och själ, för så liten risk för skada som möjligt.

Medicinska metoder Vid medicinsk abort sväljer kvinnan tabletter som förhindrar att graviditeten fortsätter genom att slå ut det graviditetsbevarande hormonet. Detta gör att livmoderhalsen mjukas upp och stöter av slemhinnan och fostret i livmodern. Efter denna behandling åker kvinnan hem och kommer tillbaka till sjukhuset efter två dygn. Då ges en behandling med hormonet prostaglandin som framkallar sammandragningar av livmodern. Efter några timmar börjar en blödning och efter det stöter livmodern ut graviditeten som vid ett missfall. Vid aborten får kvinnan smärtstillande medel och efteråt får hon stanna kvar i några timmar för observation.

Medicinsk abort kan man göra till och med nionde graviditetsveckan och ju tidigare den görs desto skonsammare. Därför är det viktigt att kvinnan får komma till behandling så snabbt som möjligt. Lång väntetid på ett läkarbesök kan försvåra och i värsta fall omintetgöra möjligheten för kvinnan att genomföra denna typ av abort.

Kirurgiska metoder Kirurgisk abort görs fram till och med 12:e graviditetsveckan och går ut på att man suger ut graviditeten genom livmoderhalsen efter att man vidgat modermunnen. Vidgningen kan man göra med ett laminariastift som förs upp i livmoderhalsen och sväller och på så sätt vidgar denna. Detta är mycket smärtsamt därför använder man nu också prostaglandin istället som mjukar upp och öppnar livmoderhalsen. Efter detta används en vakuum- eller sugmetod. Med lokalbedövning via slidan eller under narkos förs ett rörformigt instrument in, kopplas till en vakuumslang oh fostret sugs ut. Operationen tar bara några minuter och utförs av en gynekolog. Hela proceduren tar oftast en dag då kvinnan får stanna för observation.

Sen abort, efter vecka 12, är mycket påfrestande för kvinnan och hennes kropp och det finns risk för skador på livmoderhalsen eller livmodern. Det är också en smärtsam psykisk upplevelse eftersom det till stor det liknar en förlossning. Abortframkallande lösning sprutas in mellan fosterhinnorna och livmoderväggen. Efter en till två dygn får kvinnan värkar och det döda fostret föds ut. Efter detta behövs oftast en skrapning så att inget blir kvar i kroppen.

[redigera] Historik

I den medicinska etiken har frågan om läkare eller annan sjukvårdsutbildad personal skall utföra aborter varit föremål för diskussion under mycket lång tid. Hippokrates, en grekisk läkare omkring år 400 f.Kr., förbjöd läkare att "förskriva fosterfördrivande medel", och uppfattningen att abort inte är förenligt med god etik är den klassiska synen. Parallellt har det hela tiden bland kvinnor funnits mer eller mindre väl dokumenterade kunskaper om fosterfördrivande, abortframkallande, medel, då kvinnor upplevt att det funnits ett behov av dessa.

[redigera] Aborter i världen

Globalt sett är abortfrågan fortfarande kontroversiell. Sverige har, tillsammans med ett antal andra länder, en liberal lagstiftning.

I USA har kvinnor rätt till abort på ett sätt som påminner om situationen i Sverige. Samtidigt finns det stora grupper som motsätter sig abort. Vissa grupper - såväl motståndare till fria aborter ("pro-life") och förespråkare ("pro-choice") - har till och med mördat för att hävda sin uppfattning. I Kina används provocerade aborter som ett medel mot överbefolkning. Det finns rapporter om att mycket sena aborter på nästan fullgångna graviditeter har utförts genom injektion av fosterfördrivande medel i livmodern. I det forna Sovjetunionen och dess satellitstater var både preventivmedel och aborter legala. På grund av bristen på preventivmedel användes aborter ofta i stället för preventivmedel; många kvinnor har därför genomgått 8-15 aborter före 30 års ålder.

Det görs uppskattningsvis 46 miljoner aborter i världen varje år. Av dessa är närmare 30 miljoner legala och nästan 20 miljoner är illegala abortingrepp. Uppskattningsvis dör 68 000 kvinnor varje år i samband med en illegal abort.^[2]

[redigera] Aborter i Sverige

I Sverige är definitionen av abort att graviditeten avbrutits före 28:e veckans slut och fostret fötts dött.^[1] Om fostret fötts levande eller efter vecka 28 definieras det juridisk som ett barn.^[1] Allvarliga medicinska biverkningar och skador efter en abort är ovanligt för kvinnan när aborten utförs under medicinskt väl kontrollerade former. Så är förhållandena i Sverige och många andra länder som i lag tillåter kvinnor att avbryta graviditeter. I länder där provocerade aborter inte är tillåtna i lag, utförs därför aborter med hög grad av risk för kvinnorna, och illegala aborter är en av världens vanligaste orsaker till unga kvinnors död. Dödsorsakerna noteras då som blödning eller infektion, förgiftning och dylikt. I många av de länder som inte legaliserat abort råder också ofta religiösa förbud mot användning av preventivmedel.

Sedan 1975 har Sverige en lagstiftning (SFS 1974:595) på området som ger den gravida kvinnan rätt att i varje situation själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten upp till den 18:e graviditetsveckan^[3], förutsatt att hon är svensk medborgare eller bosatt i Sverige, eller får särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. För dem som omedelbart efter ett oskyddat samlag vet att de inte vill bli gravida finns numera receptfria läkemedel att köpa på apoteken i Sverige och flera andra europeiska länder. Dessa tabletter är preventivmedel och ska inte sammanblandas med abort. De fungerar så att en eventuell ägglossning förhindras, och därmed kan ingen befruktning ske. Om kvinnan redan haft ägglossning i samband med samlaget har akut-p-pillret ingen verkan.

Fram till 9:e graviditetsveckan kan en graviditet avbrytas med hjälp av läkemedel^[4], vilket är den mest skonsamma metoden som flest kvinnor föredrar. Dessa läkemedel är receptbelagda och skrivs endast ut av läkare efter att man med en ultraljudsundersökning kostaterat graviditetens längd. Efter nionde fram till tolfte eller trettonde graviditetsveckan genomförs aborterna kirurgiskt^[5] och kvinnan sövs under ingreppet. I en ännu senare abort görs en så kallad tvåstegsabort. Aborten liknar en förlossning där man först får tabletter som förbereder livmodern för sammandragningar. Efter två dygn får man slidtabletter som sätter igång värkarbetet. Efter aborten görs en undersökning och en eventuell skrapning av livmodern.

Det totala antalet utförda aborter i Sverige från 1975 till 2005 är över en miljon. Sedan Sverige fick fri abort 1 januari 1975 har antalet aborter varje år pendlat mellan 30 000 och 38 000^[6], vilket är en förhållandevis hög siffra jämfört med övriga västeuropeiska länder. Det bör dock poängteras att denna siffra uppnåddes redan innan den så kallade fria aborten tilläts. Innan 1975 tilläts aborter under vissa omständigheter och från 1965 och fram till lagändringen ändrades praxis successivt med fler tillåtna aborter som följd. Antalet tonårsaborter har ökat markant från 1995, och år 2004 avbröts 81% av samtliga tonårsgraviditeter i Sverige, vilket motsvaras av att det sker 24,4 tonårsaborter per 1000 kvinnor i åldern 15 till och med 19 år i Sverige. ^[7]

Senare aborter än dessa är förhållandevis ovanliga i Sverige. I allmänhet rör det sig då inte om oönskade, möjligen oplanerade, graviditeter. Då kvinnor och män idag är äldre när de skaffar barn ökar riskerna för allvarliga missbildningar på fostren. Många av de tillgängliga undersökningsmetoderna kan inte ge besked om fostrets hälsa förrän tidigast efter graviditetsvecka 16–18. Med tidsutdräkt för information, samtal, eftertanke och beslut så går minst två veckor från provtillfället till provsvar och beslut. Dessa fall handläggs akut på kvinnoklinikerna på grund av den mycket krävande psykosociala situationen som råder för paret ifråga.

I Sverige måste Socialstyrelsens tillstånd inhämtas för att aborter efter graviditetsvecka 18 skall få utföras ^[8]. I de fall Socialstyrelsen beviljar abortansökan i dessa fall rör det sig i samtliga fall om grava missbildningar på fostret, svår sjukdom hos kvinnan eller i sällsynta fall extremt svåra sociala förhållanden som inte kan åtgärdas inom överskådlig tid. Socialstyrelsen får aldrig ge tillstånd för sen abort om fostret kan antas vara livsdugligt, vilket enligt gällande praxis brukar vara kring vecka 22.

[redigera] Kritiker och förespråkare för fri abort i Sverige

Ledande förespråkare i Sverige för fri abort är RFSU. De största kritikerna är JA till Livet, Katolska Kyrkan, Respekt och MRO-Människorätt för ofödda.

[redigera] Se även

• Familjepolitik
• Roe mot Wade

[redigera] Referenser

1. ^ [a b c] Nationalencyklopedin på internet den 2 januari 2007, uppslagsord abort
2. ^ http://www.socialstyrelsen.se/Aktuellt/Nyheter/2006/pres060511.htm
3. ^ http://www.sexaktuellt.com/sv-SE/segment.aspx?sectionID=2&show=2
4. ^ http://www.sexaktuellt.com/sv-SE/segment.aspx?sectionID=2&show=6
5. ^ http://www.sexaktuellt.com/sv-SE/segment.aspx?sectionID=2&show=6
6. ^ http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2005/06&bet=So530
7. ^ Socialstyrelsens publikation "Abort 2004"
8. ^ http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2005/06&bet=So530

Den mänskliga fortplantningen

Könsorgan | Samlag | Befruktning | Graviditetstest | Preventivmedel | Graviditet | Livmoder | Moderkaka | Foster | Navelsträng | Abort | Missfall | Foglossning | Barnmorska | Obstetrik | Förlossning | Barn | Kejsarsnitt | PKU | Amning | Tvillingar