Armeniska apostoliska kyrkan
Wikipedia
Armeniska apostoliska kyrkan ('hy:Հայ Առաքելական Եկեղեցի') (Armenisk-ortodoxa kyrkan) är ett kristet samfund som i Armenien har en dominerande ställning. De första församlingarna i Armenien grundades under det första århundradet, och därför kallas den armeniska kyrkan för apostolisk - Hajkakan Arakelakan Jekeghetsi på armeniska. Karekin II är sedan 1999 catolicos av den heliga stolen av St. Echmiadzin och alla armenier, och Aram I catholicos av Kilikien, kyrkans näst högsta företrädare.
Armenien var ett av de första länderna som nåddes av kristendomen. År 287 övergick kung Tirdat till kristendomen. Han förklarade att kristendomen fick utövas fritt i Armenien. Tillsammans med Grigor Upplysaren, ett helgon som medverkat till att kungen blev botad från en sjukdom, lät han bygga den första armeniska kyrkan, heliga "Etchmiadzin" (armeniska för "platsen för den enföddes nedkomst")303 (färdig 305). Dessförinnan hade Armenien hunnit bli den första stat som antog kristendomen som statsreligion (301). Enligt traditionen grundades den armeniska kyrkan av två apostlar:
- Judas Taddeus (uppehöll sig i Armenien under perioden 35-66)
- Bartolomaios (var i Armenien under perioden 60-68).
