Báb
Wikipedia
Báb (eg. Siyyid Ali Muhammed), född 20 oktober 1819, död 9 juli 1850. Iransk predikant, föregångare till Bahá'u'lláh.
Báb föddes i den sydpersiska staden Shiraz. Han var Siyyid, betraktad som en direkt ättling till profeten Muhammed. Som femtonåring började Báb arbeta som köpman, hos sin morbror i Shiraz, senare hos en annan morbror. På kvällen 22 maj 1844 ska Báb ha fått en gudomlig uppenbarelse, med innebörd att han var en Guds Budbärare, och att en ny tid för mänskligheten var inne; den universella sanningens tidsålder. Hans lära kom att benämnas babísm.
Bábs läror fick spridning över hela Persien. Läran ansågs dock som kättersk av de shiitiska religiösa ledarna i landet, eftersom Muhammed enligt islam var den störste och siste profeten. Prästerskapet gjorde därför gemensam sak med regeringen för att utplåna den nya tron med våld. Under två decennier ska mer än 20 000 bábíer ha dödats, ofta efter grym tortyr. Báb själv sköts offentligt 1850 i staden Tabríz inför omkring 10 000 åskådare.
Hans heligaste skrift är Bayán. Báb förutsade att inom kort skulle en ny Gudomlig budbärare snart komma som skulle leda världens folk mot fred. Denne Guds budbärare anses av senare troende ha varit Bahá'u'lláh, grundaren av bahá'ítron.
