Bahai
Wikipedia
Bahá'í (bahá är arabiska och betyder strålglans, prakt, härlighet; bahá'í betyder "den som följer bahá") är en världsomspännande, monoteistisk religion av iranskt ursprung med drygt sex miljoner anhängare (2007) och med huvudsätet i Haifa, Israel. Bahá'í lär att Gud löpande sänder nya budbärare med utökade eller förändrade budskap eller lagar i takt med att mänskligheten mognar. I den nuvarande religionsordningen står vi sedan 1844 inför uppgiften att skapa ett paradis på jorden i form av en världsfederation med evig fred och världsgemensamma institutioner som en världshuvudstad, ett världsparlament, en världsdomstol, ett gemensamt andraspråk samt en andlig, kulturell och vetenskaplig blomstring utan like. Gud lovar inte att denna omdaning blir smärtfri – priset för omdaningen beror i stor utsträckning på mänskligheten själv. Bahá'í kan sägas vara en evolutionär religion: det pågår en andlig och kulturell evolution vid sidan av den fysiska. Enligt bahá'í är det andligt-evolutionära inslaget en del av Skapelsen, något som Gud nedlagt i människans själ och som förklarar de till synes obegripliga vetenskapliga, andliga och kulturella språng som den moderna människan – homo sapiens – har tagit under sina drygt 140 000 år på jorden.
Bahâ`îer verkar för fred, nedrustning, ekonomisk utjämning, vetenskaplig och andlig utveckling för ett framtida federativt världssamhälle där alla människor är världsmedborgare. Bahâ`î instiftades 1863 av den från Persien landsförvisade Bahá’u’lláh i Bagdad i dagens Irak (då en del av det Osmanska riket). Bahá'í har sina rötter i bábíreligionen som grundades år 1844 av Báb i Persien.
[redigera] Den fridsamma religionen
Báb, "Porten" (f. som Sayyid 'Ali Muhammad 20 okt 1819, d. gnm arkebusering 9 juli 1850) från Shiraz i Persien) grundade bábíreligionen 1844, formellt sedan 19 personer oberoende av varandra sökt upp honom i hans hem och pekat ut honom som ett sändebud från Gud. Han förespråkade religiös väckelse och en ny världsordning. Báb förutsade att ett ännu större sändebud från Gud skulle efterträda honom, och att den personen skulle tillkännage detta 19 år efter 1844. Det sändebudet är enligt bahá'í-tron persern Bahá’u’lláh, "Guds Härlighet" (f. som Mizrá Husayn 'Ali Nurí 12 nov 1817 i Teheran, Iran, d. 29 maj 1892 i Bahjí, Palestina). Bahâ’u’llâh gjorde 1863 anspråk på att vara Guds Budbärare, och en direkt efterföljare till profeterna Adam och Abraham samt religionsgrundarna Zarathustra (zoroastrism), Moses (judendom), Jesus (kristendom), Muhammed (islam), Krishna (hinduism), Siddhartha Gautama (buddhism), m.fl. Från 1860-talet kom babismen att kallas bahá’í.
[redigera] Missionerande monoteistisk världsreligion med tro på en personlig transcendent Gud
Bahá’í är en renodlad monoteistisk, starkt missionerande uppenbarelsereligion, som också måste ses som en världsreligion i och med att den är förankrad i mer än 200 länder eller territorier. Bahá'í betraktar världsreligionerna – dels givetvis de besläktade monteistiska religionerna islam, kristendom och judendom men också den polyteistiska hinduismen och den närmast gudsavvisande theravadabuddhismen – som i grunden samstämmiga (religionernas enhet). Samstämmighet gäller också i den meningen att ett och samma budskap (profeternas enhet) från Gud finns, förmedlat genom historiens gång av ett antal sändebud från Gud. I grunden finns således bara en enda religion om man dels skalar av religionerna alla osanningar som senare medvetet eller omedvetet lagts till av människor, dels ser till religionernas sanna kärna sedan språkliga, kulturella och traditionella barriärer negligerats.
Bahá'íerna betraktar dock inte sin religion som synkretistisk i meningen att den skulle vara ett hopplock av det bästa från varje världsreligion, som t.ex. manikeismen var. Bahá'í består till största delen av helt nya trossatser, som anses höra ihop med den nya religionsordning som började med Báb år 1844. Bahá`í är således en progressiv eller evolutionär religion i det att den delar in människans andliga historia i en serie religionsordningar, där en mognande mänsklighet successivt får ta emot ett alltmer avancerat budskap från Gud. Mänskligheten är nu på väg mot en civilisation och en teknisk, medicinsk, kulturell, ekonomisk och kommunikationsmässig utvecklig utan like. Detta anses inte ha förutsagts av, utan påbörjats genom, Bahá'u'lláh, som är det senaste sändebudet från Gud liksom bahá'ítron är den senaste av de förkunnelser som utgått från Gud. Bahâ`ullâh skriver i sin lagbok Kitáb-i-Aqdas att det inte kommer någon ny Budbärare från Gud förrän om ungefär 1000 år, och bahâ`îerna erkänner därför ännu inga senare profeter.
Enhet (oneness), som är ett centralt begrepp inom Bahá'í-tron, betonar bl.a profeternas enhet och religionernas enhet. Jesus, Bahá'u'lláh och de andra stora profeterna/religionsgrundarna är visserligen olika människor, men som Guds budbärare är de av samma ande, sprungna ur en verklighet (Guds himlar) utanför rummet, tiden och andra materiella dimensioner: en verklighet som människan inte kan förstå. Dessa stora själar har samma budskap (dock något förändrat genom historiens gång beroende på att mänskligheten mognar andligen (= själslig evolution) och kan ta emot mer av Gud, samt beroende på att människorna, för att det ska passa deras materiella syften, har en tendens att med tiden förvanska Gudsmanifestationernas budskap) och egentligen finns bara Guds religion. Jesus och Bahá'u'lláh och de andra Gudsmaifestationerna är olika människor, men som återspeglingar av Guds härlighet är de samma väsen. Guds enhet innebär att det bara finns en Gud (monoteism) och att någon treenighet – dvs. uppdelning i Fadern, Sonen och Den Helige Anden är inte möjlig enligt bahá'í. Enligt bahá'í är Gud det enda verkliga i den andliga sfären – inte ens himlen ska tolkas som en verklig, helig plats, utan som en symbol för innerlig samvaro med Gud. Mänsklighetens enhet betyder att alla människor hör ihop, de är "löven på Guds träd", dvs bröder och systrar av en och samma art och några olika raser eller underarter räknar man inte med. I begreppet "mänsklighetens enhet" ingår emellertid ett pluralistiskt synsätt. Enligt bahá'í har olika människor skilda förmågor och anlag, och det är något som mänskligheten bäst tar tillvara genom en enhet där man går samman och stödjer och uppmuntrar olikheterna i förmågor och begåvningar. Det gör man till exempel genom att bygga ett samhälle som kan garantera varje invånare på planeten utbildning och uppmuntran.
[redigera] Efter kroppens död – livet fortsätter
Den sanna betydelsen av uttryck som uppståndelsen, himlen och helvetet anses vara att de är skapelser av vår fantasi eftersom språket inte räcker till för att beskriva livets fortsättning efter den fysiska kroppens död. "Uppståndelsen" är engentligen det andliga vaknande som en ny gudsmanifestations framträdande leder till. "Himlen" är evigt andligt liv i den obeskrivbara salighet som närheten till Gud och harmonin med Guds vilja ger. Själen lever vidare efter den fysiska kroppens död och ju mer man känner och älskar Gud, desto större saligheten och lyckan. "Helvetet" är den sjävförvållade tortyr som valet att isolera sig från Gud leder fram till – andlig död. Själen har obegränsade möjligheter att utvecklas mot perfektion efter döden. "Döden är porten till ett nytt och större liv", sade Bahá'u'lláh, och menade att den andliga utvecklingen fortsätter efter döden. Det är därför vanligt att bahá'í ofta ber för såväl de levande som för de kroppsligt döda.
[redigera] Viktiga personer, organisationer och historik
[redigera] 1820 -- 1844: Shaykhí-sekten
Från 1820-talet började den persiska shaykhí-sekten (shaykhí = "de som följer Shaykh"), med rötter i tolv-shiitisk islam, verka i Persien. Ledare var först Shaykh Ahmad, och efter dennes död Siyyd Kazim. De trodde att en gudomlig budbärare snart skulle framträda, och att denne redan var född. Sektens huvudsakliga lärosatser var i slutet av 1830-talet att:
- religionen, inte bara i det dekadenta Persien, utan i alla länder av Bokens folk, måste renas och återupprättas
- uttrycket "domens dag" ska ses symboliskt och inte som någon regelrätt sorteringsdag då vissa skickas till himlen, andra till helvetet
- människans fysiska kropp inte kan och aldrig kommer att uppstå
- varken Abrahams, Moses, Jesus, Muhammeds eller någon annans fysiska kropp någonsin uppstigit till himlen
- det är människans själ som är det väsentliga efter döden
- "den Utlovade" redan lever i Persien och att shaykhí bör börja söka efter honom
- "den Utlovades" sak ska uppenbaras år 60 (1260 enligt muslimsk tideräkning, 1844 enligt kristen)
- i "den Utlovades" namn finns Beskyddarens före Profetens (d.v.s. Alí före Muhammed)
- förmedlarna av hans sak, och senare upprätthållarna av hans nya tro ska i början vara av Persiens folk.
Sedan två kometer med mycket kort mellanrum varit synliga på vägen mot solen och bara en synts till på tillbakavägen började shaykhí-sekten spekulera om att två profeter "med en själ som en" snart skulle framträda.
[redigera] 1844 -- 1850: Báb -- Porten till ett nytt kapitel i människans historia
- Báb (1819-1850) (arabiska för "Port", uttalas som Baab med långt a) var den titel som gavs Sayyid 'Ali Muhammad. Han var född och bosatt i Shiraz i Persien och hade Beskyddarens namn före Profetens i sitt namn. Han var en 25 år och verksam som köpman -- enligt de beskrivningar som finns bildskön och ovanligt hederlig i sitt yrke -- när den kringvandrande shaykhín Mulla Husayn träffade på och blev hembjuden till honom den 22 maj 1844 (d.v.s. "år 60"). Natten mot den 23 maj genomförde den relativt oskolade Sayyid 'Ali Muhammad en serie mirakulöst snabba och som aldrig tidigare klargörande tolkningar av viktiga kapitel i Koranen. Detta, tillsammans med vissa kännetecken och ett andligt sett mycket självsäkert uppträdande från Sayyid 'Ali Muhammads sida övertygade Mulla Husayn att han nu hade funnit "den Utlovade". På kort tid uppsökte och erkände 19 personer -- apostlar -- Sayyid 'Ali Muhammads profetvärdighet. Han proklamerade en förnyelse av religionen och ett återvändande av den "Andliga solen" som skulle orsaka en världsomfattande revolution av religionen, samhällslivet, kulturen, vetenskapen och komminikationerna. Snart hade tiotusentals perser anslutit sig till hans sak: människor började ifrågasätta situationen i det korrumperade och vanstyrda Persien, prästerskapet kritiserades och kvinnor kastade slöjan. Därefter begav han sig på en kombinerad pilgrimsfärd och predikoresa till Mecka och Medina, men misslyckades med att förklara den nödvändiga förnyelsen för människorna i dessa islams två heligaste städer.
- Báb betonade från början att han själv endast var härolden för Den som Gud ska uppenbara, en ännu större Guds budbärare som redan var född men som inte skulle ge sig till känna förrän om 19 år -- Bábs uppgift var att öppna porten till den nya profetiska cykeln, därav titeln Báb. Vad gäller talet 19 konstruerade Báb även en solkalender med 19 månader med vardera 19 dagar plus fyra skottdagar. Han förutspådde ett andligt uppvaknande i hela världen och att mänskligheten skulle samlas kring Enheten -- att alla religioner och profeter ursprungligen är identiska. Mot bakgund av enhetsdoktrinen antog Báb titeln Första Punkten — en hedersbenämning som dittills endast använts om islams grundareMuhammed själv. Genom detta gjorde Báb anspråk på, att i likhet med Muhammed, inräknas i raden av stora religionsgrundare. Det gjorde prästerskapet och den majoritet av befolkningen som inte godtog Bábs läror om möjligt än mer rasande, och Báb och babierna betraktades av shiiterna som bedragare och kättare som öppet hånade dem och shía-islam. Trots sitt starka budskap var emelelrtid Báb en mycket lugn, sansad och fridsam ung som reagerade med sorg och bestörtning såväl när babier som deras fiender dog vid sammandrabbningar.
- Från april 1847 satt Báb i fängelse fram till sin avrättning. Han akebuserades i Tabriz i Persien vid middagstid den 9 juli 1850 tillsammans med en tonårig anhängare och fängelsekamrat vid namn Muhammad Ali, vars högsta önskan var att dö tillsammans med Báb. Báb hade då redan sänt sina mnuskript och dokument till Bahá'u'lláh i Teheran -- en ända sedan 1844 varm anhängare och försvarare av Bábs tro. Samtidigt slaktades över 20 000 babier på så grymma sätt att det väckte reaktioner i hela världen. Bábs kvarlevor gömdes i många år tills de persiska och turkiska kejsardömena rasade samman. Báb vilar numera i en gravhelgedom på Karmelberget i Haifa i Israel, en plats som är ett pilgrimsmål för nutidens bahá'íer.
- Báb intresserade sig för talmagi. Många av hans skisser har inte kunnat tolkas. Báb skapade även Bahá'í-kalendern
[redigera] 1844 -- 1892: Bahá'u'lláh, Guds sändebud angående civilisationens förnyelse
- Bahá’u’lláh (1817-1892) - (arabiska för "Guds Härlighet" eller "Guds Strålglans"). Mizrá Husayn 'Ali som kom från en rik och mäktig släkt (han var adelsman från provinsen Núr och hans far Mírzá 'Abbas / Mírzá Buzurg tjäntgjorde vid shahens hov), hade redan 1844 anslutit sig till babismen, och kom snart att kallas för Hans excellens Bahá av sina trosbröder som uppskattade hans kunskaper, hans insikt i den nya tron, hans ståndaktiga tro och öppna försvar av Báb, och hans oemotståndliga talförmåga i såväl lärda präster sällskap som i offentligheten. Bahá'u'lláh kom att utöva ett diskret men effektivt ledarskap i babi-samfundet under Bábs fångenskap och efter hans martyrdöd.
- År 1852 försökte en ung och sinnesförvirrad babier mörda shahen av Persien, men misslyckades och dödades själv. Efter detta fängslades mängder av oskydliga babier, även Bahá'u'lláh själv som tillsammans med en handfull babier hamnade i den trånga, mörka, skitiga, hälsofarliga och underjordiska fängelsehålan Síyáh-Chál med en oerhört tung järnkedja runt halsen som skavde bort det mesta av huden. Hans kontanta och fasta egendomar konfiskerades och hans hustru och barn fick leva under ytterst knappa omständigheter. I Síyáh-Chál fick Bahá'u'lláh sina första uppnebarelser och han började förstå att Gud ville mer av honom än att enbart vara en förgrundsfigur inom babi-rörelsen. Efter en tid blev Bahá'u'lláh frigiven i stället för avrättad, och det berodde förmodligen på att de persiska härskarna fruktade en revolution om även den nye babiledaren skulle dödas. I stället blev Bahá’u’lláh och hans familj utvisad från Persien till Bagdad i det dåvarande turkiska Osmanska riket.
- Bahá'u'lláh tillbringade omkring två år ensam med Gud i de kurdiska bergen och gjorde där vissa ansträngningar att få slippa uppgiften som Guds sändebud, dock utan att lyckas. När han återvände till sin familj i Bagdad hade skaror av nya anhängare samlats där, vilket oroade både de osmanska och persiska myndigheterna. År 1863 blev han därför förvisad ännu längre bort från sina anhängare — till Adrianopel och Konstantinopel (dagens Istanbul). Innan han och hans familj gav sig av tillkännagav han för flera av sina anhängare i Najib Páshás trädgård (även kallad Ridván) utanför Bagdad att han var den vars ankomst förutsagts av Báb: Bahá'u'lláh var Guds utvalde, Den av alla profeter Utlovade, Guds Manifestation, den återvändande Kristus. Detta hände mellan 22 april och 3 maj 1863, 19 år efter Bábs förkunnelse. Till åminnelse av detta firar bahá’íer Ridvánhögtiden. Han förklarade också att i fortsättningen skulle den nya religionen benämnas bahá’í. I Turkiet, och senare i den palestinska fängelsestaden Akko, skrev Bahâ`ullâh flera religiösa skrifter samt brev till världens härskare där han bl a uppmanade dem att nedrusta.
[redigera] 1892 -- 1921'Abdu'l-Bahá -- det perfekta exemplet
- `Abdu’l-Bahá (1844-1921) - (arabiska för "Härlighetens Tjänare") Bahá’u’lláhs äldsta son, Mästaren. Med sin höga moral och sin anda av tjänande, medkänsla, omtanke och kärlek till Guds skapelse människan anses han ha levt ett perfekt bahá’íliv.
[redigera] 1921 -- 1957: Shoghi Effendi, Beskyddaren
- Shoghi Effendi (1897-1957) - `Abdu’l-Bahás dotterson, Beskyddaren av bahá'ítron. Översatte många av bahâ`î-skrifterna till engelska och verkade för att bahâ`îtron spreds över hela världen. Universella Rättvisans Hus har sammanställt Shoghi Effendis brev angående en ny världsordning i boken Kallelse Till Nationerna.
[redigera] Universella Rättvisans Hus
- Universella Rättvisans Hus (1963- är bahá'í-trons högsta organ och beskyddande instans. Universella Rättvisans Hus väljs av delegater från de länder där Nationella Andliga Råd har inrättats. Framgent väljs eller återväljs nio män vart femte år.
[redigera] Bahai i Sverige
21-26 juli 1953 hölls den tredje interkontinentala konferensen för spridandet av bahá'ítron i Europa. I denna deltog 377 troende från över 30 länder i möten som hölls på Medborgarhuset (Södermalm, Stockholm). På det öppna mötet i Stockholms konserthus deltog närmare 700 personer. I slutet av konferensen mottog man brev från kung Gustav Adolf med tack för att han fick ett exemplar av jubileumsboken från konferensen. Se extern länk.
[redigera] Sociala lärosatser
Bahá'u'lláhs centrala principer bygger på enheten, vilket medför tron på en gud, en religion (Guds religion) och en mänsklighet, nämligen jordens folk (inga raser, bara en art: människan). Vidare gör Gud sin vilja känd för människorna via profeter (Gudsmanifestationer eller Guds Budbärare), vilka alla har varit av samma ande och successivt avslöjat mer och mer av Guds planer för mänskligheten. Den nuvarande religionsordningen, som kommer att förändra världen totalt, startades av Báb och Bahá'u'lláh på uppdrag av Gud. Varje människa måste själv övertyga sig om sanningen i Bábs och Bahá'u'lláhs budskap genom oberoende sökande efter sanningen, och då måste den enskilde frigöra sig från fördomar och vidskepelse. Bahá'u'lláh menar att religion och vetenskap måste vara i harmoni. Om Guds religion får vara grunden för samhället kan världen utvecklas till ett paradis. Nationerna kommer att avskaffas och ersättas av en världsfederation med världsmedborgare, världshuvudstad, världsregering, världsparlament, världsdomstol, världsspråk, etc.
Det framgår tydligt av både Bahá'u'lláhs och 'Abdu'l-Bahás skrifter och uttalanden att det är enhet med pluralism som åsyftas. Människornas anpassningsförmåga, uppfinningsrikedom och kulturella mångfald ska inte på något sätt förkvävas. Världens nationer går samman i en världsfederation, just därför att systemet med delstater bäst anses garantera bevarandet av positiva unika särarter, traditioner, kulturyttringar, etc. På samma sätt innebär införandet av ett gemensamt världsspråk inte att alla andra språk än det utsedda ska dö ut. Tvärtom ska människorna från barnsben undervisas så att de flytande behärskar dels sitt modersmål, dels ett gemensamt standardiserat språk, utvalt bland de nu existerande eller konstruerat av en kommitté av språkexperter.
Enligt Bahá'u'lláh är båda könen är direkt skapade av Gud på grund av Guds kärlek. Inget kön kom först och inga revben, ingen jord, stoft eller något liknande är inblandat i skapelsen. Människan kan inte förstå skapelsen av sig själv eller det universum hon lever i, och eftersom skapelsen inte äger rum i vår rumtidsdimension är det fel att tala om den som något som har inträffat. Guds (andliga) avbild finns i båda könen, som har samma andliga resurser och möjligheter att älska Gud tillbaka. De biologiska skillnaderna finns enbart för fortplantningens skull. Inget kön står andligt sett närmare Gud, utan andlig utveckling är ett resultat av den enskildes (oberoende av kön, nationalitet, folkslag och till och med karriär inom bahá'í-samfundet) leverne och förhållande till Gud. Socialt kommer lika rättigheter för kvinnor och män kommer att genomföras i vår tidsålder – enligt 'Abdu'l-Bahá kan inte samhället utvecklas och förbättras utan jämställdhet mellan könen. Att kvinnan genom historien betraktats och forfarande ses som lägre stående än mannen är ett resultat av att kvinnan getts sämre utbildning och mer begränsade möjligheter att delta och verka i samhällsbyggandet och i den vetenskapliga sfären. 'Abdu'l-Bahá har också skrivit att med fler kvinnor i ledningen för världens länder kommer antalet krig att minska. Fullständig jämställdhet avseende yrken, utbildning, lön, möjligheter, etc är mål som kommer att uppnås i och med Bahá'u'lláhs uppenbarelse, enligt bahá'í, men precis som med den övriga samhällsutvecklingen beror det mycket på mänskligheten själv hur fort målen nås. Tills vidare lever vi i en ofullständig värld, och exempelvis fattiga länder med otillräckliga resurser till bl.a. utbildning bör, enligt 'Abdu'l-Bahá, i första hand satsa på att utbilda flickorna eftersom de som mödrar kommer att ha merparten av det praktiska ansvaret för barnens socialisation. Sexualiteten och förmågan att bli förälskad är är gåvor från Gud och ska ske inom äktenskapets ram, men äktenskapet är dessutom ett andligt förbund där parterna åtar sig att stödja varandra och sina barn med innerlig omsorg om varandras själar.
Ett internationellt hjälpspråk och grundläggande skolutbildning för alla behövs för ökad förståelse och därmed minskade risker för tvister, vetenskapligt samarbete, samhällsutveckling och allmänt bättre kommunikation. Bahá'u'lláh såg i detta hänseende fördelar med arabiskan och 'Abdu'l-Bahá trodde bl.a. på esperanto i en bearbetad, utvecklad form, eftersom han menade att den esperanto han kom i kontakt med i början av 1900-talet var för svår för många människor att lära sig. Interlingua, som omedelbart förstås av människor med romansk eller latinsk språkbakgrund och relativt lätt kan läras in av åtminstone västerlänningar, presenterades inte förrän flera årtionden efter 'Abdu'l-Bahás död. Shoghi Effendi påpekade att varken Bahá'u'lláh eller 'Abdu'l-Bahá aktivt hade tagit ställning för något naturligt utvecklat eller konstruerat språk och ansåg att Universella Rättvisans Hus i framtiden skulle fatta beslut i språkfrågan. Idag sker kommunikationen inom det internationella bahá'í-samfundet huvudsakligen på standardiserad engelska fri från dialektala inslag (World English), men något beslut har ännu inte tagits.
Dessutom krävs en rättvis fördelning av jordens resurser och försiktighet när det gäller planetens hälsa. Bahá'u'lláh förespråkade ett omedelbart införande världsövergripande institutioner som kan säkerställa världsfred. En för världen gemensam valuta kommer att införas för att förenkla ekonomiska transaktioner och sammanföra mänskligheten. På längre sikt kommer världen att förändras så i grunden att betalningsmedel överhuvudtaget inte behövs längre och morgondagens människa kommer inte att sträva efter makt eller efter att samla rikedomar på hög.
Inom exempelvis kristendomen är det endast individen som kan frälsas. Bahá'íer tror inte på djävulen eller helvetet, annat än som symboler för frånvaro av godhet eller gemenskap med Gud. Ondska är frånvaro av godhet precis som mörker är frånvaro av ljus. Alla själar kommer till himlen (eller inträder egentligen efter kroppens död i ett tillstånd som möjliggör en mer omfattande närhet till Gud, vilket symboliskt benämns himmel), men alla själar är inte lika utvecklade och i allra sämsta fall "ser" inte ens den frigjorda själen inledningsvis att den nått himlen -- vilket kanske kan liknas vid ett "helvete". Vi bör därför be också för de döda.
Bahá'u'lláh har således både uppenbarat principer för hur individen ska leva för att komma så andligt utvecklad som möjligt till Guds himlar (där själen fortsätter sin andliga utveckling), och i betydande omfattning sociala principer för världssamhället. De sociala principerna handlar om en ny anda: en sundare världsekonomi, allmän nedrustning och världsfred, relationerna mellan jordens folk, jämställdhet mellan könen, utbildning för världens alla folk, m.m. Bahá'u'lláhs centrala anspråk är att han är den sedan länge väntade universelle budbäraren från Gud, vars uppgift är att etablera Guds rike på jorden – en andlig civilisation. Målet är teokrati i betydelsen "gudsvälde", men inte hierokrati (prästvälde). Bahá'í betraktar sig som en framåtskridande religiös rörelse (till skillnad från judendom, kristendom och islam, som anses stå stilla i och med att de predikar "sanningar" förmedlade en gång för alla). Dagens bahá'í-administration med knappt 8 miljoner anhängare ses som ett embryo under utveckling. Bahá'u'lláh försäkrar att detta system med tiden kommer att omfatta majoriteten av världens folk, även om det kommer att ta århundraden innan detta blir verklighet. Bahá'í vill skapa en andlig civilisation som i sin tur ska påverka individens karaktär.
[redigera] Ritualer
Bahá'í har få ritualer och inget prästerskap och inga sakrament. Följande kan nämnas:
- Ett kort äktenskapsvers läses
- Några få begravningsregler finns
- Bahá'íer skall:
- välja att i avskildhet läsa någon av de obligatoriska bönerna varje dag
- umgås med människor från alla religioner, samfund och troende i harmoni och vänskap
[redigera] Föreskrifter
Kitáb-i-Aqdas (Den allra heligaste boken), utgiven 1873, uppenbarades för Bahá'u'lláh på världsspråket arabiska och inte på persiska, för att påvisa bokens universella status. Den innehåller de flesta av bahá'í-religionens lagar och föreskrifter, även om flera förekommer i andra böcker eller skrifter. Flera frågor måste, enligt Bahá'u'lláh, avgöras av Rättvisans Hus i ett senare skede. Det har varit förenat med ganska stora problem för Shoghi Effendi m.fl. att översätta litteraturen, och då särskild paragraferna i Kitáb-i-Aqdas, till engelska och andra västerländska språk. Ett exempel är § 107, som i den engelska översättningen lyder: "We shrink, for very shame, from treating of the subject of boys." Den vanligaste tolkningen är ett förbud mot homosexualitet. Orden "homosexuell" och "heterosexuell" eller några motsvarigheter existerade emellertid inte på arabiska på 1870-talet, utan som religionsforskaren R. Jackson Armstrong-Ingram påpekar användes i den muslimska världen sedan länge beteckningarna zina och liwat som har att göra med penetration utförd av någon som är ogift respektive gift. Dessutom existerade i bl.a. det alltmer dekadenta Osmanska riket en form av horhus där pojkar eller flickor utklädda till pojkar bjöds ut för sexuella tjänster. Bahá'u'lláhs förbud kan därmed översättas som ett förbud för män att utnyttja prostituerade, eller ett förbud mot sexuellt utnyttjande av barn (i båda fallen lagar vi har i Sverige idag).
Här följer några av de viktigaste reglerna och föreskrifterna, ursprungligen uppenbarade av Bahá'u'lláh eller Báb:
- Fasta mellan soluppgången och solnedgången under årets sista månad i bahá'í-kalendern -- 'Alá eller Upphöjdhet (2 mars -- 20 mars)
- 19-Dagsfesten (i regel) i det lokala samfundet varje gång någon av årets 19 månader börjar. 19-dagsfesten består av en religiös del, en administrativ del och en fest.
- Förbud mot prästerskap, munkväsen och religiöst ledarskap med tolkningsföreträde. Trosfrågor är i slutändan alltid en sak mellan den enskilde och Gud.
- Undervisa i Bahá'u'lláhs lära; detta omfattar både nytillkomna troende och de barn och ungdomar som finns inom samfundet. Bahá'í-rörelsen har arbetat fram ett system kallat Ruhi-kurser för undervisningsändamål.
- Göra en pilgrimsresa till i första hand Haifatrakten en gång i livet om de har möjlighet.
- Varje dag be en av de tre obligatoriska böner som finns.
- Läsa ur de heliga skrifterna och studera Tron varje dag.
- Stödja bahá'ísaken praktiskt och ekonomiskt. Bahá'í-rörelsen tar inte emot bidrag från det allmänna (stat, landsting och kommun) till sin egen verksamhet.
- Inte döda, misshandla, stjäla, bedraga, vittna falskt – dvs. följa de "bud" som finns i alla världsreligioner.
- Inte vara medlem av ett politiskt parti eller arbeta partipolitiskt.
- Förbud att bruka alkohol, narkotika och andra droger, om man inte måste av medicinska skäl.
- Inte skymfa eller såra andra människor av något som helst skäl.
- En man och en kvinna har samma sociala, rättsliga, ekonomiska och sexuella rättigheter, begränsningar och plikter, i ett äktenskap är det meningen att båda ska växa andligt, socialt, båda ska bidra till samhället, etc.
- Sex utövas mellan en man och en kvinna som ingått äktenskap med varandra.
- Skilsmässa är möjlig endast om uttalad aversion föreligger. Ett års betänketid krävs plus medgivande från det Lokala andliga rådet (vilket råden i stort sett alltid ger).
- Verka mot vidskepelse och verka för att Bahá'í-tron har en balans mellan vetenskap och andlighet ("som en fågel måste ha två vingar för att kunna flyga")
[redigera] Konsultation
Sökande efter lösningar på problem och frågor inom bahá'í-samfundet kan ske genom en speciell form av överläggning eller rådplägning i sann bahá'í-anda och med den djupaste respekt för varandra. Eventuella personliga känslor, som agg eller beundran, ska läggas åt sidan. Metoden är utarbetad av 'Abdu'l-Bahá och kallas konsultation, och kräver en del träning och erfarenhet för att fungera smidigt.
Denna diskussionsteknik innebär att ordförandeskapet upphävs under processen, om konsultationen sker vid t.ex. ett rådsmöte där man normalt har en ordförande. Varje deltagare, en i taget efter att roterande schema, söker sedan aktivt goda lösningar på den eller de frågor som studeras, och var och en ges möjlighet att yttra sig utan att bli avbruten. Det kan vara svårt för den som brukar få idéer av det någon annan säger att hålla tyst, fortsätta lyssna och vänta på sin tur. Det kan även vara jobbigt för den blyge eller för den som är ovan att tala inför andra, men metoden konsultation är personlighetsutvecklande och stärker över tid gruppens förmåga att lösa problem och utveckla idéer. Alla som deltar ska ha underkuvat varje spår av självförhävelse så att alla idéer kan delas och utvärderas i en anda av uppriktighet, tillmötesgående och öppenhet.
För att deltagarna skall ha rätt inställning till uppgiften inleds en konsultation i allmänhet med bön, och en anda av enhet och kärleksfullhet ska prägla gruppen innan konsultationen startar. Gud antas vara närvarande på samma sätt som Gud lyssnar och eventuellt hjälper under en bön. Deltagarna i konsultationen bortser sedan från personligheterna hos varandra och fokuserar på sakfrågan. En framförd idé har ingen ägare, och det står var och en fritt att komma med förbättringar, tillägg eller helt nya angreppslinjer. Lösningen tillhör gruppen, inte någon individ, och målsättningen är att de beslut som sedan fattas helhjärtat stöds av alla närvarande.
Erfarenheten visar att fungerande konsultation kan kräva lång tids övning. Vårt västerländska samhälle är så starkt individcentrerat att det ofta krävs en medveten, inövad ansträngning för att få en konsultationsgrupp att fungera effektivt. Då en grupp individer kan fås att fungera ihop på ett positivt sätt under en konsultation, är den emellertid i allmänhet mycket kreativ och lösningarna är mycket goda.
[redigera] Organisation
Det internationella bahá'ísamfundet är en världsomfattande rörelse, en sammanslutning av människor av olika etnicitet, nationalitet, kultur, religiös och social bakgrund, som själva säger sig verka för fred, samarbete och harmoni mellan alla jordens folk. Sedan 1963 leds religionen av Universella Rättvisans Hus (Universal House of Justice) som har sitt världscentra på Karmelberget i Haifa i Israel. Bahá'u'lláh har i sin lagbok Kitáb-i-Aqdas föreskrivit att nio män ska väljas som medlemmar av Universella Rättvisans Hus, och det sker vart femte år. Varför kvinnor inte får väljas till just Universella Rättvisans Hus är inte explicit förklarat i någon av Bahá'ís heliga böcker. Kvinnor kan dock väljas in i alla andra internationella bahá'í-organ och även de Nationella andliga råd och Lokala andliga råd som leder de nationella respektive lokala bahá'ísamfunden. På varje kontinent finns (än så länge) ett tempel med nio ingångar, "tillbedjans hus", uppmärksammade av omvärlden inte minst för deras ovanliga, futuristiska design. Den heligaste platsen, Qiblih dit man vänder sig vid daglig obligatorisk bön ligger där Bahá eller Ljuset för närvarande befinner sig, d.v.s. där Gudsmanifestationen Bahá'u'lláh ligger begravd: Bahjí nära den f.d. fängelsestaden Akko vid Medelhavskusten i norra Israel.
Bahá'í finns representerad i nästan alla länder på jorden. Det Nationella Andliga Rådet på nio personer, som väljs av ett konvent av bahá'íer från hela landet varje år, är det organ som leder och organiserar bahá'í-verksamheten i ett land. Rådet har stöd från bl.a hjälprådsmedlemmar och nationella och kontinentala beskyddare. Varje ort i världen som har nio eller fler vuxna bahá'íer ska bilda ett Lokalt Andligt Råd -- som också består av nio peroner och valberättigade/valbara är det lokala Bahá'í-samfundets samtliga vuxna bahá'íer. Råden har ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, eventuellt protokollsekreterare och fyra övriga ledamöter.
[redigera] Utbredning
Bahá'í är i antal länder räknat, den näst mest spridda religionen i världen efter kristendomen. Tron är etablerad i mer än 218 olika länder och territorier över hela världen. Bahá'íerna kommer från över 2100 etniska grupper och är totalt omkring 6-7 miljoner i antal. I Sverige finns knappt 1 000 bahá'ítroende.
De flesta bahá'íerna finns i Indien (1,8 miljoner), USA (0,8 miljoner), ursprungslandet Iran (470 000), Vietnam (360 000), Kenya (310 000), Bolivia (270 000) och Sydafrika (260 000). Flest bahá'íer i förhållande till folkmängden finns framför allt i de små önationerna i Stilla Havet samt i andra nationer som haft en kraftig invandring av människor med olika religiös bakgrund: Nauru (10 %), Tonga (6,1 %), Tuvalu (5,9 %), Kiribati (4,7 %), Tokelau Islands (4,4 %), Kokosöarna (3,8 %), Bolivia (3,3 %), Falklandsöarna (3,0 %), Vanuatu (3,0 %), Belize (2,8 %), Samoa (2,5 %), Guyana (2,2 %), Förenade Arabemiraten (2,0 %).
Bahá'í-samfundet samarbetar med FN som en ickestatlig organisation. Samfundet har konsultativ status i ECOSOC (socio-ekonomiskt utvecklingsarbete), UNICEF, och vid FN:s miljöprogram UNEP. Bahá’í är också vid sidan av de övriga världsreligionerna medlem av Världsnaturfonden. Svenska bahá'í-samfundet samarbetar bl.a med SIDA.
[redigera] (*) Skrivsätt, begrepp och betydelse
- Bahá'u'lláh (بهاءالله på arabiska) betyder Guds Härlighet
- Báb (باب på arabiska) betyder Porten
- bahá (Arab.) betyder härlighet, prakt, strålglans
- abhá (Arab.) betyder det allra härligaste, det mest praktfulla, en superlativform
- Alláh-u-Abhá (Arab.) Häsningsfras bahá'íer emellan, betyder ungefär I Guds, den Härligastes namn
- bahá'í (Arab.) betyder den som följer härligheten
- `Abdu'l-Bahá (Arab.) betyder Bahás tjänare
- kluster är en geografiskt-organisatorisk indelning i lagom stora områden så att lokala bahá'í-samfund kan samverka på ett effektivare sätt.
- pionjär är en bahá'í som flyttar till ett land eller en ort för att hjälpa bahá'í-tron att växa.
[redigera] Källor
Bahá'í-sekretariatet. (2004) Studiematerial från augusti 2004 på dåvarande hemsidan www.bahai.se
Bahá'u'lláh. (2002) Kitáb-i-Iqán, Visshetens Bok. Stockholm: Nationella rådet för Sveriges Bahá'íer. Bahá'í-förlaget AB.
British Broadcasting Corporation (BBC) (2002). "BBC Religión and Ethics Special: Bahá".
Esslemont. J.E. (1976) Bahá'u'lláh och Den nya tidsåldern. Uppsala: Bahá'í-förlaget AB.
Ewald, S. m. fl. (1996) Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Hofman, D. (1997) Civilisationens förnyelse. Sollentuna: Bahá'í-förlaget AB.
Homsen, S. (1981, 1992) De upplysta horisonterna. Stockholm: Bahá'í-förlaget AB.
Jackson Armstrong-Ingram, R.(1996) "The Provisions for Sexuality in the Kitab-i-Aqdas in the Context of Late Nineteenth Century Eastern and Western Sexual Ideologies". Vetenskaplig artikel presented to the Society for Shaykhi, Babi, and Baha'i Studies meeting in conjunction with the Middle East Studies Association Conference, Providence, R.I., November, 1996.
Khan, J.P. (1991) Icke-inblandning i politik och lydnad mot regeringar. Översättning av häfte från Universal House of Justice med titeln Non Political Involvment. Uppsala Bahá'í-förlaget AB. [[ Nationella råd]]et för Sveriges Bahá'íer. (1990) Bahá'u'lláhs administrativa system. Översättning av Shoghi Effendis World Order of Bahá'u'lláh. Uppsala: Bahá'í-förlaget AB. [[ Wibeck]], S. (2003) Religionernas historia. Lund: Historiska Media.
Widegren, Ö. (2006) Bahá'í – en introduktion. Stockholm: Bahá'í-förlaget AB.
Vramming, Y. (1996) Uppslag Religion. Stockholm: Almqvist & Wicksell Förlag AB.
[redigera] Se även
- kalender
- Sufi-rörelsen
- helig skrift
- Herrens Härlighet
- Gudstjänst
- Kristi återkomst
- nyår
- profetior
- religionsgrundare
- teologi
- uppenbarelse
- upplysning
[redigera] Externa länkar
Wikisource har originalverk relaterade till Bahai
