Belägringen av Veracruz
Wikipedia
| Belägringen av Veracruz | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Mexikanska kriget | |||||||
 Belägringen av Veracruz av Carl Nebel (1851) |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| USA | Mexiko | ||||||
| Befälhavare | |||||||
| Winfield Scott (armén) David Conner (flottan)
Matthew C. Perry (flottan) |
Juan Morales | ||||||
| Styrka | |||||||
| 12 000 man | 3 360 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| Cirka 82 döda | Omkring 108 döda | ||||||
Belägringen av Veracruz var ett slag i det mexikanska kriget.
Veracruz skyddades av Fort San Juan de Ulúa som hade 135 kanoner och staden var omgiven av en stadsmur som var 4,5 m hög.
Den 9 mars, i skydd av natten, satte Winfield Scott i land sin invasionsarmé och började belägra staden. Tre dagar senare, efter små strider med mexikanskt kavalleri, hade man omringat staden med en 12 km lång amerikansk front, från Callado i söder till Vergana i norr. Mexikanarna svarade med att föra gerillakrig och genomförde små attacker mot viktiga mål under nätterna.
General Matthew C. Perry kom med USS Mississippi för hjälpa David Conner och ta över befälet till sjöss den 21 mars. Scott satte upp artilleri i närheten av stadsmuren. Det leddes av kapten Robert E. Lee. Det mexikanska fortet började beskjuta amerikanska artilleriet och eldstrid bröt ut.
Den 24 mars fångade amerikanerna en budbärare som berättade att Antonio López de Santa Anna hade lämnat Mexico City med en armé. Detta oroade Scott som genast började beskjuta staden och fortet. Dagen efter, den 25 mars, började mexikanarna förhandla om kapitulation. Den 29:e kapitulerar man officiellt.
