Mexico City

Wikipedia

Mexico City

Statistik
Smeknamn	La Ciudad de los Palacios
Delstat	Distrito Federal
Geografiskt läge	19°24′N 99°8′V
Höjd	2 308 meter
Area	1 479 km²
Invånare	8 657 045 (stad) 22 095 047 (storstadsområde) (1 januari 2005)
Befolkningstäthet	5 853 invånare/km²
Tidszon	UTC−6
Postnummer	01000 - 16999
Riktnummer	(+52) 55
Stadsindelning	16 stadsdelar
ISO 3166-2	MX-DIF
Officiell webbplats	www.df.gob.mx
Politik
Regeringschef	Alejandro Encinas
Stadsvapen

Vy längsmed Paseo de la Reforma från Chapultepec slottet

Mexico City (spanska: Ciudad de México, ordagrant "staden Mexiko" på svenska) är huvudstaden och den största staden i Mexiko. Mexico City är en av världens största städer, och befolkningsmängden beräknas ligga mellan 18 miljoner till upp mot 30 miljoner, inklusive förorterna. Därmed konkurrerar Mexico City med New York om att vara den största staden i Amerika.

[redigera] Namn och namnbruk

Namnet Mexico kommer från det namnet som aztekerna använde om sig själva, "Mexica", uttalat mesjíka. Efter den spanska erövringen blev Mexico (uttalat mékjikå) namnet på huvudstaden, och långt senare blev det namnet för hela landet.

Vanligtvis kallar mexikanarna staden för Mexico. När det finns risk för förväxlingar används Distrito Federal, förkortat DF (uttalat De Effe), eller det mer officiellt klingande Ciudad de México, Mexico stad. När mexikanarna önskar precisera att de talar om landet Mexiko, används oftast "La República Mexicana".

Mexico City har fått namnet Ciudad de los palacios, "palatsens stad". Informellt kallas staden också Anahuac. Invånarna kallas "capitalinos" (huvudstadsborna) eller "defeño". Ett despectiv för inflyttad är chilango.

[redigera] Geografi

Mexico City är beläget i centrala Mexiko, på en platå belägen 2 200 meter över havet. Staden omges av flera vulkaner med toppar på över 5 500 meter över havet, högst är Popocatépetl i syd. Vulkanerna stänger luftföroreningen i storstaden inne och förvärrar luftkvalitén i staden.

Vulkanen Popocatépetl

Från början låg staden på öar ute i Texcocosjön, men sjön är idag nästan uttorkad. Bara i sydost, i Xochimilco, finns rester kvar av sjön. Uttappningen av sjön och sänkningen av grundvattensnivån har medfört att gamla hus sjunker ned i grunden, och stora summor pengar används för att ta vara på husen.

Själva centrum av staden tillhör administrativt Mexikos federala distrikt. Stadens förorter ligger i tio kommuner i den omkringliggande staten Estado de México. Det bor 8,5 miljoner människor i Distrito Federal, men medräknat de många förorter och småstäder som ligger närmast, blir staden en av världens största, med nästan 30 miljoner invånare. Märkligt nog finns det också plats för grönområden innanför stadsgränsen, och hela den södra delen av Distrito Federal utgörs av skogsområden.

[redigera] Stadsdelar

Mexico City är indelat i 16 stadsdelar (delegaciones). Siffrorna i tabellen är från 14 februari 2000.

Nr.	Delegación	Invånare	Invånare/km²
01	Álvaro Obregón	685 327	8 877
02	Azcapotzalco	440 558	13 230
03	Benito Juárez	359 334	13 494
04	Coyoacán	639 021	11 858
05	Cuajimalpa	151 127	1 867
06	Cuauhtémoc	515 132	15 880
07	Gustavo A. Madero	1 233 922	14 245
08	Iztacalco	410 717	17 935
09	Iztapalapa	1 771 673	15 398
10	Magdalena Contreras	221 762	2 943
11	Miguel Hidalgo	351 846	7 583
12	Milpa Alta	96 744	341
13	Tláhuac	302 483	3 296
14	Tlalpan	580 776	1 904
15	Venustiano Carranza	462 089	13 827
16	Xochimilco	368 798	2 946
	Totalt	8 591 309	5 767

[redigera] Klimat

På grund av höjden över havet har Mexico City ett behagligt tempererat klimat. Endast mellan april och juni blir det mycket varmt mitt på dagen, tidvis över 30°C, resten av året ligger dagstemperaturen runt 20°C, lite under vintertid, lite under sommartid. Om sommaren ligger nattemperaturen på 10-12°C, om vintern kan den gå ner mot noll. Från oktober till maj är det torka, och från juni till september är det regntid. Det regnar inte hela tiden, men det kommer kraftiga och kortvariga regnperioder.

Årsmedeltemperaturen ligger på 16,5°C. Årsnederbörden är 894 millimeter. Maj är den varmaste månaden med 18,6°C, medan det i december och januari är kallast med 13,8°C. Mest regn faller i augusti med ett snitt på 194 millimeter, medan det i januari endast kommer 10 millimeter. Regntiden på sommaren är dock inte lika obehaglig eftersom regnet då kommer i kraftiga, kortvariga perioder.

[redigera] Historia

Mexico City ligger i ett område präglat av 3 000 år gammal prekolombiansk kultur. Själva stadens historia går dock bara tillbaka till perioden motsvarande europeisk medeltid.

[redigera] Tenochtitlán

Staden grundlades 1326 med namnet Tenochtitlán. Enligt legenden skulle aztekernas långa vandring avslutas på den plats där de såg en örn äta en orm på en kaktus, vilket kan ses i Mexikos flagga. Detta observerades på en ö i Texcocosjön, och där anlade aztekerna sin huvudstad. Där kunde de driva ett rikt jordbruk på olika öar.

Den stad som mötte de spanska erövrarna år 1519 kunde mäta sig med de största europeiska städerna och dominerades av en rad pyramider, den största vigd till guden Huizilopochtli. Diken anlades för att skydda staden mot översvämningar och broar byggdes för att få kontakt med förstäderna på fastlandet. Grannön Tlatelolco fungerade som den stora marknaden i staden. Invånarantalet vid denna tid beräknas till omkring 200 000 till 300 000 invånare.

[redigera] Den spanska erövringen

Spanjorerna ankom området år 1519. Efter några inledande militärangrepp mot spanjorerna beslutade aztekkungen Moctezuma att inbjuda dem till huvudstaden. Spanjorerna under Hernán Cortés samt flera tusen allierade krigare från Tlaxcala och Golfkusten tillbringade vintern mellan 1519 och 1520 som Moctezumas gäster. Förhållandet mellan dem och aztekerna blev emellertid allt mer påfrestat, både på grund av spanjorernas törst efter rikedomar, och eftersom spanjorerna reagerade negativt på de människooffer som försiggick. Det slutade med att Moctezuma först blev tagen som gisslan och därefter dödades av antingen spanjorerna eller av missnöjda azteker. Efter Moctezumas död flydde spanjorerna från staden den 30 juni 1520, och två tredjedelar av dessa blev mördade eller offrade till gudarna i det som kallas La noche triste, den sorgliga natten. Cortés kom emellertid undan till sina allierade i Tlaxcala. Samtidigt härjades staden smittkoppor, en då okänd sjukdom i Amerika, som tog livet av en stor andel av befolkningen. I april 1521 angreps staden av Cortés och ett hundratal spanjorer samt cirka 100 000 stamkrigare från Tlaxcala, Golfkusten och andra fiender till aztekerna. Båtar bars över bergen i delar och blev sammansatta och sjösatta i havet. Aztekerna satte sig till motangrepp, och östaden blev belägrad och långsamt nedkämpad. Först den 13 augusti 1521 upphörde striderna, och kanske 40 000 dödades i stadsdelen Tlatelolco, försvararnas sista skans.

[redigera] Huvudstad i Nya Spanien

Staden låg fullständigt i ruiner och blev återuppbyggd från grunden av spanjorerna. Sten från den stora pyramiden användes till att bygga den första katedralen som stod på samma plats. Staden döptes till México och var spanjorernas utgångspunkt vid vidare erövring mot söder, väst och norr. Staden var huvudstad för vicekungdömet Nya Spanien, och tillsammans med Lima i Peru den viktigaste av alla spanska kolonistäder i Amerika. Hela Mexiko, sydvästra delen av nutidens USA, Centralamerika, öarna i Karibien och Filippinerna styrdes från Mexico City. Universitetet grundades 1551 och är bland de äldsta i Amerika. Den första katedralen ersattes av den enorma Catedral Metropolitana från 1573. Under erövringen var emellertid dikena ödelagda varför staden ofta blev utsatt för översvämning. De fuktiga förhållandena gjorde också Mexico City till en osund stad.

[redigera] Befrielsekriget

Upproret mot spanjorerna år 1810 startade i delstaten Guanajuato. Den 30 oktober 1810 slog emellertid upprorsstyrkorna de spanska trupperna vid Las Cruces nära Mexico City och gavs möjlighet att erövra staden. Ledaren Miguel Hidalgo valde senare att inte angripa staden. Först år 1821 blev staden erövrad av Agustín de Ilturbide. Under denna tiden hade staden 160 000 invånare och var den största i Amerika.

[redigera] Självständighet

Tunnelbanestationen vid Bella Artes

De första årtiondena i Mexico Citys historia som huvudstad i det självständiga Mexiko var ganska turbulenta och staden utvecklades mycket långsamt. Under kejsar Ferdinand Maximilian och diktatorn Porfirio Díaz från 1860-talet blev staden förskönad och utbyggd och ett exempel är den enorma avenyn Paseo de la Reforma och kulturpalatset Bellas Artes. Den mexikanska revolutionen från 1910 ledde till stopp i tillväxten och stor nöd bland befolkningen. Från 1920-talet fortsatte staden växa fullt ut, och staden blev förskönat av de stora freskomålningarna skapade i revolutionär glöd.

Staden har under 1900-talet haft en explosiv växt i invånarantalet. År 1950 hade Mexico City 3 miljoner invånare, år 2000 20 miljoner. Idag är dock tillväxten inte lika stark.

Mexico City var värdort för Olympiska sommarspelen i oktober 1968. Spelen hotades av massakern på protesterande studenter i Tlatelolco den 2 oktober, några få dagar före öppningsceremonin. År 1985 dödades 20 000 människor i ett jordskalv som mätte 8,5 på Richterskalan.

[redigera] Befolkningsutveckling

År	Invånare
1750	131 000
1790	137 000
1800	168 000
1810	180 000
1830	205 000
1840	170 000
1850	205 000
1858	242 000
1867	250 000
1877	300 000
1882	329 500
1889	329 800
20 oktober 1895	474 860

År	Invånare
28 oktober 1900	541 516
27 oktober 1910	720 753
30 november 1920	906 063
15 maj 1930	1 229 576
6 mars 1940	1 757 530
6 juni 1950	3 050 442
8 juni 1960	4 870 876
28 januari 1970	6 874 165
4 juni 1980	8 831 079
12 mars 1990	8 235 744
5 november 1995	8 489 007
14 februari 2000	8 591 309
1 januari 2005	8 657 045

[redigera] Sevärdheter

Berömda sevärdheter i Mexico City är dess Zócalo, den centrala platsen med spansk domkyrka och aztekiska ruiner, de eleganta boulevarderna Paseo de la Reforma och Insurgentes, palatsmuseet Chapultépec som ligger på toppen av en backe och omringad av en park med många attraktioner, det Nationella Antropologiska Museet, Finare konstpalatset, Tre kulturers palats i Tlatelolcoområdet, samt helgedomen och basilikan Frun av Guadalupe.

Staden har omkring 160 museer, över hundra konstgallerier och cirka 30 konserthallar.

[redigera] Centro historico

Militärer vid Centro historico

Centralt i Mexico City ligger Zócalotorget. Vid torget ligger stadens gamla katedral, ruiner från den gamla Tenochtitlan och Palacio Nacional. Runt detta ligger Centro histórico, det historiska centrumet, ett område fyllt av kyrkor, palats och hus i kolonialstil. Det historiska centrumet finns uppsatt på UNESCOs världsarvslista. Mot väst ligger Alameda, ett öppet parkområde med palatset Bellas Artes, huvudscenen för scenkonst i Mexiko.

[redigera] La Reforma

Dianafontänen vid La Reforma

Stadens centrala gata är Paseo de la Reforma. Denna 12 kilometer långa aveny anlades från början av kejsare Maximilian på 1860-talet. Längs denna aveny ligger flera berömda monument, bland annat det mest kända, El Ángel de la Independencia. "Självständighetsängeln" byggdes år 1910 för att fira hundraårsjubileet för Mexikos självständighet, och är starkt inspirerat av Siegessäule i Berlin. Söder om Reforma finns underhållningskvarteret Zona Rosa, med gator uppkallade efter europeiska storstäder (Calle Oslo är en liten bakgata), och elegant shopping och uteliv.

[redigera] Chapultépec

Den berömda höjden Chapultépec, "gräshoppshagen", ligger i utkanten av centrumet. På höjden ligger den 6 km² stora parken med samma namn, med Chapultépecslottet i mitten. Chapultépec var en viktig plats redan under aztektiden, och har sedan dess haft en central roll i landets historia. Idag är parken ett populärt rekreationsområde för stadens invånare och innehåller bland annat stadens historiska museum och en djurpark.

Det nationella antropologiska museet har en bred presentation av landets prekolombianska kultur på första våningen. I andra våningen presenteras hur dessa kulturer ser ut idag. Detta är ett av världens finaste arkeologiska museer och ofta kan besökare få se representanter för totonacfolket visa fram "voladores"-ceremonin.

[redigera] Coyoacán

En staty i Coyoacán

Området Coyoacán i söder, som tidigare var en egen stad, är ett annat trivsamt område med restauranger. Här finns både målarparet Diego Rivera och Frida Kahlos hus, och huset där Leon Trotskij mördades år 1941. I söder ligger också universitetsområdet UNAM, med monumentala väggmålningar från denna konstforms blomstringstid under den första halvan av 1900-talet.

[redigera] Guadalupe

I den norra delen av staden ligger Guadalupe, den viktigaste pilgrimsplatsen i Amerika. Här visade sig Jungfru Maria sig år 1531 och idag räknas den mörkhyade Vår Fru av Guadalope som Mexikos och hela den amerikanska dubbelkontinentens skyddshelgon men även som skyddshelgon för Filippinerna. Hennes katolska minnesdag är den 12 december.

[redigera] Xochimilco

I det sydöstra hörnet av staden ligger stadsdelen Xochimilco. Här är delar av Texcocosjön ännu bevarade och här finns kanaler mellan så kallade chinampas, parker som flyter på konstgjorda öar. Här är det populärt att låna färgrika båtar för att åka på kanalturer.

[redigera] Teotihuacán

Utanför staden ligger ruinerna av förtidsstaden Teotihuacán som blomstrade mellan omkring år 100 och 600, och mest känd är sol- och månpyramiderna. Platsen finns med på UNESCOs världsarvslista.

[redigera] Kommunikationer

Ett tunnelbanetåg i Mexico City

Denna stora stad är överraskande lätt att ta sig fram i. Ett av världens största tunnelbanesystem, Mexico Citys tunnelbana, förbinder alla delar av Distrito Federal med varandra, och når också ut i förorterna. Tunnelbanan har totalt 201,7 kilometer spår och 175 stationer, varav de flesta är underjordiska. För att underlätta för analfabeterna har alla stationer sin egen symbol som lätt kan igenkännas. Längs de långa, räta, avenyerna går bussar. Den internationella flygplatsen, Benito Juarez, ligger i den östra delen av stadsområdet och kan nås med tunnelbanan.

Utländska turister bör undgå att vinka in oregistrerade taxibilar från gatan, då det finns risk för de blir rånade eller i värsta fall kidnappnade. "Sitios" från hållplatser eller radiotaxibilar är tryggast.

I juni 2005 blev så kallade "Metrobús" infört efter förebild från Leon (Guanajuato). Dessa bussar har en reserverad fil längs med Avenida de los Insurgentes, vilket medför att de undgår all biltrafik. Mikrobussarna blev borttagna från denna aveny, och myndigheterna hoppas därmed att reducera föroreningarna och samtidigt ge passagerarna kortare resetider.

[redigera] Storstadsproblem

Som en av världens största städer har Mexico City många problem, bland annat fattigdom, kraftig trafik och förorening. Stadens många gatubarn är också ett stort problem.

Föroreningarna i Mexico City är legendariska. På grund av de höga bergen runt staden lägger sig föroreningarna som ett lock över staden. Värst är föroreningarna mellan februari och juni medan det är bäst förhållanden i juli och augusti, under regnperioden. Olika försök för att få bukt med problemen genomförs hela tiden, några är mer lyckade än andra. I en period förbjöds bilar med vissa registreringsnummer att köra i staden. Istället skaffade sig invånarna då två bilar. Mer lyckat har det varit att ställa strängare krav på motorerna och bensinen.

Kriminaliteten exploderade i staden som följd av den ekonomiska krisen år 1994 och otryggheten spred sig över staden. En större polisstyrka och ett mer effektivt polisarbete har emellertid reducerat kriminaliteten betydligt, och nivån kan nu jämföras med storstäder i USA. Kidnappning är ett stort problem i Mexico City. År 2003 blev över 3 000 tillfällen av kidnappning polisanmälda. Detta gör Mexico City till den stad i världen med flest kidnappningar. Med enkla regler kan dock turister känna sig ganska trygga och de flesta kidnappningsoffren tillhör landets medel- eller överklass.

Staden ligger i ett jordskalvsområde och mest utsatt för ödeläggelser är området som ligger på den gamla sjöbottnen, däribland stadens centrum. Något tryggare är de stadsdelar som ligger i den södra delen, då de ligger på en fastare grund.

[redigera] Demografi

Mexico City har en stor andel immigranter, speciellt européer (fem miljoner). Den största europeiska gruppen är spanjorer, som består av 2,5 miljoner. Judar (50 000), östasiater (600 000), amerikaner från USA (500 000), centralamerikaner och karibianer (1 miljon), sydamerikaner (800 000) (då främst argentiner, 470 000) är de största grupperna i landet.

I Mexico City finns också en stor andel araber, främst från Libanon.

[redigera] Politik

Vicente Fox var landets president(2000-2006) och en viktig politisk figur i stadens styre

Eftersom Mexico City är säte för den federala regeringen i Mexiko har staden en speciell styrelseform. Traditionellt har det inte funnits några ordföranden, stadsråd eller stadsstyre i staden då den har styrts direkt av presidenten.

Detta system gjordes om under 1980-talet på grund av ökande missnöje med mångledande lokaldemokrati. Det politiska systemet reformerades och staden fick sin egna ordförande.

Dagens ordförande är den vänsterorienterade Andrés Manuel López Obrador. Ordförandes makt är dock begränsad så en annan viktig politisk figur i stadens styre är landets president Felipe Calderón.

[redigera] Utbildning

[redigera] Universitet

Mexico City är staden för Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM). UNAM är Nordamerikas äldsta universitet (grundat 1551) och många av landets presidenter har studerat där. Enligt The Times Higher Education Supplement 2005 edition är skolan det bästa universitetet i den spansktalande delen av världen.

Andra universitet i staden är Universidad Autónoma Metropolitana (UAM), Instituto Politécnico Nacional (IPN), Instituto Tecnológico Autónomo de México (ITAM), Universidad del Nuevo Mundo (UNUM), Tecnológico de Monterrey, Universidad La Salle, Universidad del Valle de Mexico (UVM), Universidad Anáhuac och Universidad Iberoamericana. I staden finns också Mexico Citys campus vid Alliant International University.

[redigera] Kommunala skolor

Läroplanen för Mexico Citys kommunala skolor sköts av den federala nivån Secretaría de Educación Pública (SEP). Finansieringen tilldelas av Mexico Citys regering.

[redigera] Sport

"Fútbol" (fotboll), är Mexico Citys främsta sport, och flera lag som Club América, Cruz Azul och Club Universidad Nacional har sin huvudarena i Mexico City. Aztekstadion (Estadio Azteca), hemarena för Club América, är en av de största arenorna i världen med en kapacitet för över 110 000 åskådare. CF Atlante, stadens fjärde största klubb, spelar också där. Mexico City har också en olympisk arena vid Ciudad Universitaria som är hemarena för Pumas.

Mexico City var värdort för världsmästerskapet i fotboll år 1970 och 1986. Azteca är den enda arena i världen som har hållt finalspelet undet VM två gånger.

En annan stor, och växande, sport i Mexico city är baseboll. Staden har klubbar som Diablos Rojos de Mexico (Röda djävlarna) i Liga Mexicana de Beisbol, ett lag som spelar hemmamatcherna på Foro Sol-stadion. Röda djävlarna delade tidigare arena med klubben "Tigres" tills klubben flyttade till närbelägna Puebla.