Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Boxning - Wikipedia, den fria encyklopedin

Boxning

Wikipedia

Boxningsmatch.
Boxningsmatch.

Boxning är en sport där två tävlande försöker träffa varandra med slag.

Innehåll

[redigera] Regler

Boxningens regler baseras på de så kallade Queensberryreglerna. En match består av mellan 3 och 12 ronder där varje rond är 3 minuter. Det finns tre sätt att vinna en match på: Knockout, teknisk knockout och poäng. Knockout går ut på att boxaren blir utboxad och rasar i backen. Om han inte är uppe innan domaren räknat till tio så har han förlorat matchen. Vissa matcher har en sk. stående räkning som domaren kan använda sig av om han anser att boxaren verkar "helt borta". I vissa matcher kan boxaren räddas av gong-gongen och i andra matcher har man en sk. 3 knockdown rule. Vilket betyder att om boxaren är nere för räkning tre gånger i en och samma rond så förlorar han automatiskt. Teknisk knockout heter begreppet när domaren bryter matchen utan att en vanlig knockout skett. Detta kan han göra om exempelvis en av boxarna är försvarslös, får ett oläkbart cut, diskas för skallning, låga slag, och så vidare. Om matchen avgörs på poäng så har boxarna klarat sig igenom hela matchen utan att knockas. Det finns tre poängdomare som delar ut poäng efter varje rond. Dessa poäng hålls dock hemliga tills matchen är klar. Vinnaren av varje rond får 10p och förloraren får då mindre, vanligtvis 9p, ibland dock mindre.


[redigera] Poängräkning

En match vinns

  1. på poäng, utdelade av mellan tre och fem domare.
  2. knock out, där den ene tävlande slås till marken, och inte förmår resa sig.
  3. på teknisk knock out, som tillkommer efter sammanlagt tre stycken knockdowns på en boxare. DVS om en blir knock-downed tre gånger förlorar han
  4. På grund av skada, där domaren bedömmer att den andra inte är "frisk" nog att boxas, tex. att ögat är för söndrigt.
  5. på uppgivet, någon av seconderna kastar in handduken.

[redigera] Viktklasser

Boxare delas in i viktklasser beroende på boxarens vikt, så en mindre boxare inte behöver möta en större motståndare. Viktklass är en indelningsklass baserad på vikt i sporter som boxning, brottning och tyngdlyftning. Indelningen och antalet viktklasser har ändrats med åren. Till en början fanns det bara 8 viktklasser, men nu finns det hela 17 viktklasser.

[redigera] Amatör- och proffsboxning

I många sammanhang är proffsboxning inte tillåten, bland annat i Olympiska spelen och i vissa länder ( Norge & Kuba) bl.a. Proffsboxningen har år -06 blivit tillåtet i Sverige. Men man får endast gå 4 ronder (12 min).

[redigera] Historik

Boxningen torde vara en av de allra äldsta sporterna. Boxning i olika former går att spåra tusentals år tillbaka i tiden och boxning var en självklar del i de antika Olympiska spelen. Den "moderna" boxningen föddes när de s.k Quensburry reglerna utformades år 1867. Reglerna har justerats i vissa avseenden sedan dess (t.ex boxning med handskar) men är i stora drag densamma i nutid.

Boxning med handskar introducerades i slutet av 1800-talet. På den tiden varade matcherna i stort sett tills ena boxaren knockades eller gav upp. 15-ronders matcher i mästerskapsmatcher för proffs infördes i slutet av 20-talet. Sedan slutet av 1980-talet är 12 ronder maximala antalet ronder som en match varar.

Från slutet av 60-talet och fram till nutid har organisationen av den professionella boxningen blivit alltmer kaotisk på internationell nivå med ett ständigt antal ökande sinsemellan konkurrerande boxningsförbund. Vid sidan av de tre stora förbunden -WBC , WBA och IBF finns ytterligare ett antal mindre förbund. Detta har försvårat att avgöra vem som är den "riktige" världsmästen i respektive viktklass. Även antalet viktklasser har ökat från 8 st på 1950-talet till hela 17 st i nutid.

Boxningsbibeln The Ring Magazine räknar oftast bara WBC,WBA och IBF-titlarna som "riktiga" VM-titlar. The Ring brukar också utse den bäste mästaren av dessa i resp viktklass och den boxaren brukar allmänt accepteras som den "riktige" världsmästaren av boxningsvänner.

På amatörnivå är organisationen mycket bättre med endast ett förbund på global nivå. Antalet viktklasser för amatörer är 12 och amatörboxningen har fortfarande en självklar plats i OS. Amatörboxarna boxas alltid med huvudskydd och aldrig med bar överkropp.

På senare år har även damboxning blivit allt populärare. Till skillnad från de profesionella herrarna boxas damerna inte i bar överkropp och varje rond är 2 istället för 3 minuter. Sverige har i början av 2000-talet varit en framstående nation i boxning på damsidan. I Sverige var professionell boxning förbjudet 1970-2007.

[redigera] VM i professionell Tungviksboxning

Tungviksboxningen har alltid tilldragit sig störst intresse och (med enstaka undantag) alltid omsatt överlägset mest pengar. Följaktligen tillhör de främsta tungviktsboxarna genom tiderna de mest kända boxningsmästarna bland genene man.

Den första VM-matchen i tungvikt med handskar gick 7 september 1892 mellan John L Sullivan och Jim Corbett. Utmanaren Corbett vann i 21-a ronden. 1959 blev Ingemar Johansson den förste och hittills ende svensk som blivit världsmästare i tungvikt.

Pga de konkurerande förbunden har det liksom i alla andra viktklasser från slutet av 60-talet blivit allt svårere att avgöra vem som är den riktige mästaren. Tidvis har titeln varit enad men från slutet av 70-talet har det blivit allt ovanligare. 1960 blev Floyd Patterson den förste som lyckades återerövra tungviktstiteln. 1978 blev Muhammad Ali den förste som lyckades återta titeln en andra gång. När Vitali Klitchko från Ukraina vann den vakanta VM-titeln efter Lennox Lewis blev han den första "riktige" vite världsmästaren sedan Ingemar Johansson.

[redigera] Olika rekord i VM i tungvikt

  • Joe Louis innehade tungviktstiteln nästan 12 år 1937-49 vilket är rekord oavsett viktklass. Han innehar även rekordet i antal titelförsvar, 25 st.
  • Den kortaste tiden som något innehaft en VM-titel (oavsett viktklass) är Leon Spinks som var WBC-mästare i endast 31 dagar 1978 efter att han besegrat Muhammad Ali. WBC fråntog honom titeln pga att han vägrade möta Ken Norton.
  • Mike Tyson är den yngste som erövrat en VM-titel. Han var 20 år och 5 månader när han 1986 erövvrade WBC-titeln från Trevor Berbick. Den yngste "universellt" erkände mästaren är Floyd Patterson som var 21 år när han 1956 vann den vakanta titeln efter Rocky Marciano.
  • Den äldste som blivit mästare är George Foreman som var 45 år när han 1994 besegrade Michael Moorer. Foreman är också den äldste boxaren som erövrat en VM-titel, oavsett viktklass.
  • Rocky Marciano, Gene Tunney, Vitali Klitchko (spekuleras dock om en möjlig come-back) och Lennox Lewis är de enda som slutgiltigt dragit sig tillbaka som den riktige mästaren. Marciano är den ende som aldrig förlorade en match: 49-0 i matcher.
  • Största publiken noterades 1926 mellan Jack Dempsey och Gene Tunney - 120 000 åskådare såg matchen som Tunney vann på poäng. Rekordet innemhus är 63 000 15 september 1978 i returmatchen mellan Leon Spinks och Muhammad Ali. Ali vann på poäng och återtog därmed WBA-versionen och den "riktiga" VN-titeln för andra gången.
  • Den lägsta publiksiffran, 2451 åskådare noterades 1965 mellan Muhammad Ali och Sonny Liston. Ali vann på K.O i rond 1.

Övrigt

  • Michael Spinks blev 1985 den förste som blev världsmästare i både Lätt tungvikt och tungvikt. Det var första gången två bröder blev tungviktsmästare. Strebror Leon Spinks innehade som nämnts titeln 1978.
  • Jack Johnson (mästare 1908-15) var den förste svarte världsmästaren.
  • Bob Fitzimmons (Storbritannien) och mästare 1897-99 var den förste icke-amerikanen som blev mästare.

Källor

  • Guiness rekordbok
  • Engelska Wikipedia


Lista - Världsmästarna i tungviktsboxning 1892-nutid

[redigera] Några kända boxare


Anm T.ex Sugar Ray Leonard Roberto Duran, Thomas Hearns och J.C Chavez har erövrat VM-titlar i flera olika viktklasser, Leonard i hela fem viktklasser.

[redigera] Se vidare

Paolo Roberto, medioker proffsboxare, men en debattlysten tv-profil. Känd för att på 80-talet varit kungen av kungsan. BK Avance

[redigera] Externa länkar


Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../b/o/x/Boxning.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu