Bristol Beaufighter
Wikipedia
Bristol Beaufighter Mk X var ett av RAF:s nattjaktplan (Mk I - VI) från andra världskriget, som i en förbättrad version kom att fungera väl vid operationer mot fartyg. Planet var försett med en AI Mk VIII radaranläggning (AI = Airborne Interception) monterad i en ”burk” i planets nos och var britternas främsta vapen mot fartyg och u-båtar i ytläge.
Nattjaktversionen saknade den rörliga bakåtriktade kulsprutan och hade i stället förutom kanonerna, som var monterade längst fram i undre delen av flygplanets kropp, 6 st fasta framåtriktade 7,7 mm kulsprutor i vingarna (en något udda montering var att man hade två kulsprutor i den vänstra vingen och sex i den högra).
| Ingen bild tillgänglig Mk X |
|
|---|---|
| Nato-benämning: | - |
| Flygslag: | Nattjakt- och marint attackplan |
| Tillverkare: | Bristol |
| Ursprungsmodell: | Storbritannien |
| Längd: | 12,70 m |
| Spännvidd: | 17,63 m |
| Höjd: | 4,83 m |
| Tomvikt: | 7 076 kg |
| Maxlast: | 4 355 kg |
| Maxstartvikt: | 11 431 kg |
| Aktionsradie: | ca 2 900 km |
| Maxhöjd: | ca 4 570 m |
| Maxhastighet: | 512 km/h |
| Besättning: | 2/3 |
| Motor: | 2 st Bristol Hercules XVII 14-cylindriga stjärnmotorer på vardera 1 770 hk |
| Beväpning: | 4 fasta 20 mm kanoner + 1 rörlig bakåtriktad 7,7 mm kulspruta, 1 111 kg bomber, raketer eller en torped |
| I tjänst i : | Royal Air Force US Air Force Australian AF |
| Antal flygplan: | Sammanlagt alla varianter ca 5 500 |
