Carl David af Wirsén
Wikipedia
Carl David af Wirsén (9 december 1842 – 1912) var en svensk poet, litteraturkritiker och Svenska akademiens ständige sekreterare från 1884.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Carl David föddes på Bällsta gård i Vallentuna socken, Uppland som son till översten och sekundchefen för Livregementets dragonkår Karl Ture af Wirsén och Eleonore von Schulzenheim. Han läste på Stockholms gymnasium, och tog studenten 1860 i Uppsala, där han 1862 avlade kansliexamen och 1866 filosofie kandidatexamen och promoverades samma år till filosofie doktor. Under en vistelse i Paris skrev han Studier rörande reformerna inom den franska vitterheten under sextonde och nittonde seklen (1868), vilket renderade honom en docentur i litteraturhistoria vid Uppsala universitet. 1870 blev han lektor i svenska och latin vid Uppsala högre läroverk. Samma år utgav han, tillsammans med Hans Forssell Svensk tidskrift.
Fadern ägde och var disponent vid Rockhammars bruk i Lindesbergs kommun från 1848 och bruket ärvdes vid faders död av Carl David tillsammans med sina systrar, men driften överläts på hans svågrar varav den ene småningom övertog ägandet. I Rockhammar finns en mäktig minnessten rest över släkten och en gata namnad till "Wirséns väg".
1876 bosatte han sig i Göteborg, där han föreläste och vårdade museets bibliotek och konstsamlingar. 1879 invaldes han efter Carl Wilhelm Böttiger på stol nr 8 i Svenska akademien och flyttade året efter till Stockholm, där han blev litteraturgranskare i Post- och Inrikes Tidningar och från 1886 även i tidningen Vårt land. I november 1884 valdes han till akademiens ständige sekreterare. I denna befattning ingick att leda arbetet med fixering av stavsättet och akademiens ordbok. Det förstnämnda arbetet resulterade i Svenska akademiens ordlista (SAOL), där det modernare stavningssättet vann gehör men inte af Wirséns gillande. Tillsammans med T. Wisén och Esaias Tegnér försökte han försena utgivningen. I december 1883 förordnades af Wirsén till ledamot av psalmbokskommittén, vilken fick till uppgift att med varsamhet utarbeta ett nytt förslag till psalmbok. Resultatet blev 1889 års utgåva.
Som versdiktare publicerade sig af Wirsén, under signaturen Kuno, först i studentkalendern Isblomman (1861) och i Namnlösa sällskapets första publikation Sånger och berättelser af nio signaturer (1863).
Därefter dröjde det till sorgfesten i Uppsala 1872 efter kung Karl XV:s död för vilken han skrev Sång till minne af konung Carl XV. Efter åtskilliga romantiska dikter i månadsskriften Nu gav han ut sin första samling Dikter 1876. Den följdes av flera andra diksamlingar (se bibliografin). Han belönades med guldmedaljen vid en av Spanska akademien öppnad internationell sångartävling. Hans kristna livsåskådning tog sig många uttryck i hans arbeten, till exempel att antal psalmer och andliga dikter.
Hans konservativa åsikter och en riklig publicering av sin litteraturkritik gjorde att han blev vida känd men också ivrigt motsagd, ibland i hårda ordalag, av sina meningsmotståndare som representerade nyare ider (nya tiden) med stavningsreform och en friare språklig stil. Enligt hans uppfattning hade diktningen till uppgift att uppdaga det absoluta, osinnliga innehåll, som ligger till grund för sinnevärldens företeelser. Skaldens kall är ett ljusets prästämbete, han skall i dikten uppenbara en högre värld av renhet och frid ...
Som kritiker hade Wirsén många bildade människors öra men ingen större förbindelse med den unga litteraturen, och han har blivit beryktad för sina många negativa recensioner av Strindberg, Heidenstam, Lagerlöf, Ibsen och många andra.
[redigera] Bibliografi (urval)
[redigera] Poesi
- Dikter, första samlingen (1876)
- Nya dikter, andra samlingen (1880)
- Sånger och bilder (1884)
- Vintergrönt (1890)
- Toner och sägner (1893)
- Under furor och cypresser (1896), med dikter som Spinoza, Septemberdag vid Bellmans byst
- Visor, romanser och ballader (1899).
[redigera] Litteraturhistoriska levnadsteckningar
(samlad utgivning 1900)
- Inträdestal i Svenska akademien över (sin företrädare) C.W. Böttiger (1880)
- Minne av riksmarskalken greve Johan Gabriel Oxenstierna (1885)
- Minne av biskopen doktor Frans Michael Franzén (1886)
- Minne av skalden Karl August Nicander (1886)
- Minne av friherre Bernhard von Beskow (1897)
- Minnesruna över professor A.J. Ångström (1875)
[redigera] Psalmer
och andliga sånger
- En vänlig grönskas rika dräkt (1986 nr 201) skriven 1889
- Det går ett tyst och tåligt lamm (1921 nr 518)
- Herren är tillstädes (Kyrklig sång 1928 nr 25 b.)
- I livets bok, o Fader, skriv (1921 nr 556)
- Jag nu den säkra grunden vunnit (1921 nr 583)
- Nu dagen är till ända (1986 nr 316) översatte den tyska texten men borttagen som översättare. Ny titelrad är Nu upp och redo varen
- Andliga Sånger (1898), samlingsverk.
- Från Betlehem till Golgata (1882), andliga sånger
- Vid juletid (1887), psalmer
- I livets vår (1888)
- Kristna högtids- och helgdagar (1889), sånger och psalmer
[redigera] Diverse
- Studier rörande reformerna inom den franska vitterheten under sextonde och nittonde seklen (1868)
- Utgav och skrev en biografisk inledning till E. Björcks "Valda dikter" (1869)
- Inledning till D. Klockhoffs "Efterlemnade skrifter" (1871).
- Prolog vid sällskapsspektaklet till förmån för skandinavisk-etnografiska samlingen (1879)
- Vid tvåhundraårsfesten till Calderons minne (1881)
- Sång över Esaias Tegnér (1882)
- Rafael (1883)
- Sång vid Svenska akademiens hundraårsfest (1886)
- Claes Livijn, ett självständigt bidrag till forskningen över Nya skolan.
[redigera] Mer information
- Böök, Fredrik, Essayer och kritiker (1911-12)
- Böök, Fredrik, Sveriges moderna litteratur (1921)
- Estlander, K.G. : C.D. af Wirsén och idealismen, Finsk tidskrift (1886)
- LIndgren, Astrid, Ständige stenhuggaren Carl David af Wirsén, i Författarnas litteraturhistoria, Bok 2, Stockholm 1978.
- Heidenstam, Verner von, Inträdestal i Svenska akademien den 20 december 1912
- Michanek, Germund, Svenska Akademien i skämtbilder, Stockholm 1986.
- Vetterlund, Fredrik, C.D. af Wirsén Några minnesord, i Ord och bild (1912)
- Vetterlund, Fredrik, Skissblad om poeter (1914)
- Vetterlund, Fredrik, Romantik, Helsingfors, (1920)
- Vetterlund, Fredrik, Ragnhild och Olof i Festskrift tillegnad V. Söderhjelm (1919)
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Carlquist, G. red., Svensk uppslagsbok, utg. 1 (1929-37) bd 29, sp 1049, Malmö
- Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1904-26 (om NF)
- Warburg, Karl Svensk litteraturhistoria i sammandrag, 6:e utg, ill. (1904), P.A. Norstedt & S.
- Seklet då allt hände av Eric Öhrn och Göran Karlsson
| Företrädare: Carl Wilhelm Böttiger |
Svenska Akademien, Stol nr 8 1879-1912 |
Efterträdare: Verner von Heidenstam |
 |
Ledamöter av Svenska Akademien | |
|---|---|---|
| 1. Sten Rudholm • 2. Bo Ralph • 3. Sture Allén • 4. Lars Forssell • 5. Göran Malmqvist • 6. Birgitta Trotzig • 7. Knut Ahnlund • 8. Jesper Svenbro • 9. Torgny Lindgren • 10. Peter Englund • 11. Ulf Linde • 12. Per Wästberg • 13. Gunnel Vallquist • 14. Kristina Lugn • 15. Kerstin Ekman • 16. Kjell Espmark • 17. Horace Engdahl • 18. Katarina Frostenson | ||
Wikisource har originalverk relaterade till Carl David af Wirsén
