Verner von Heidenstam
Wikipedia
Carl Gustaf Verner von Heidenstam, född 6 juli 1859 i Olshammar, Örebro län, död kl.3.50 den 20 maj 1940 på Övralid, Motala kommun, Östergötlands län, svensk författare och poet, ledamot av Svenska Akademien 1912-1940, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1916.
Verner von Heidenstam var enda barnet till arméofficer och ingenjör Nils Gustaf von Heidenstam och Magdalena Charlotta von Heidenstam (född Rütterskjöld). Han växte upp i Stockholm, men tillbringade somrarna i herrgården Olshammar där han föddes, och som ägdes av moderns släkt. Han gick på Beskowska skolan, men var så ofta sjuk att han var tvungen att avsluta sina studier 1876. De enda djupkunskaper han hade var i svensk medeltid, genom de legender han fick höra i Olshammar. Av hälsoskäl begav han sig till Orienten 1876, vilket präglat flera av hans senare dikter.
Han var mot familjens önskan gift med Emilia Uggla 1880-1892, och bodde då i Italien och Schweiz. Han försökte under denna tid utbilda sig till målare; hans skisser utgavs av Sven Hedin 1939.
Under en tid bodde han i Paris, och lärde känna August Strindberg, och han anslöt sig till den litterära vänstern. När Svenska Dagbladet ombildades 1897 var han en av initiativtagarna. Han gifte om sig 1896 med Olga Mathilda Wiberg, och 1903 med Greta Sjöberg. Han lät skissa upp sitt hem Övralid i Motala som stod färdigt 1924, där han bodde omväxlande med Djursholm och på Naddö.
Fadern sköt sig 1887, och på hans önskan strödde Verner von Heidenstam hans aska i Vättern. I Hans Alienius och När kastanjerna blommade skymtar ett idealiserat fadersporträtt, vars riktighet bestridits av Fredrik Böök.
Heidenstam tilldelades 1916 års Nobelpris i litteratur, men någon högtidligt prisutdelning blev det inte på grund av det oroliga världsläget. Prissumman på 134 610 kronor och 50 öre kunde han dock kvittera ut, den 1 juni 1917.
Mottagare av det tyska Henrik Steffens-priset 1938. Hans dikter har tonsatts av bland andra Wilhelm Stenhammar och Wilhelm Peterson-Berger.
Den 23 juli 2002 offentliggjordes en dittills förseglad brevväxling mellan Heidenstam och Oscar Levertin.
Vid Heidenstams bostad Övralid firas årligen den 6 juli Verner von Heidenstams födelsedag, Övralidsdagen. Då delas Övralidspriset ut: vartannat år till en framstående författare och vartannat till en framstående forskare eller kulturpersonlighet.
Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge. (Ur dikten Åkallan och löfte)
Innehåll |
[redigera] Bibliografi
- Vallfart och vandringsår (1888)
- Renässans (bok) (1889)
- Pepitas bröllop (1890)
- Hans Alienus (1892)
- "Pilgrimens julsång"
- Dikter (1895)
- "Den nioåriga freden"
- "Höstsång"
- "Sånger i kyrktornet"
- "Tiveden (dikt)"
- Karolinerna (1-2, 1897-98)
- Ett folk (1899)
- "Sverige"
- "Medborgarsång"
- Heliga Birgittas pilgrimsfärd
- Folkungaträdet (1905)
- Bjälboarvet (1907)
- Nya dikter (1915)
- När kastanjerna blommade (1941; postumt)
- Svenskarna och deras hövdingar
[redigera] Priser och utmärkelser
[redigera] Externa länkar
- Svenska Akademien - gratis digital utgåva av Heidenstams Hans Alienus
- Verner von Heidenstam på Projekt Runeberg
- Verner von Heidenstam i Libris
- Heidenstamsällskapet
[redigera] Källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Krönika över 20:e århundradet, Bonniers förlag 1988
- Sveriges befolkning 1890, Riksarkivet 2003
- Nationalencyklopedin 2007
| Företrädare: Carl David af Wirsén |
Svenska Akademien, Stol nr 8 1912-1940 |
Efterträdare: Pär Lagerkvist |
 |
Ledamöter av Svenska Akademien | |
|---|---|---|
| 1. Sten Rudholm • 2. Bo Ralph • 3. Sture Allén • 4. Lars Forssell • 5. Göran Malmqvist • 6. Birgitta Trotzig • 7. Knut Ahnlund • 8. Jesper Svenbro • 9. Torgny Lindgren • 10. Peter Englund • 11. Ulf Linde • 12. Per Wästberg • 13. Gunnel Vallquist • 14. Kristina Lugn • 15. Kerstin Ekman • 16. Kjell Espmark • 17. Horace Engdahl • 18. Katarina Frostenson | ||
