Carl Schmitt
Wikipedia
Carl Schmitt, född som Karl Schmitt 11 juli 1888 i Plettenberg, Westfalen, död 7 april 1985 i Plettenberg-Pasel, var en tysk statsrättsteoretiker och katolsk filosof.
Schmitt skrev inflytelserika texter om suveränitet, undantagstillstånd, diktatur och begreppet politik. Han tillhörde ursprungligen de konservativa revolutionärerna som angrep liberalismen. Samma år som han blev professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin, 1933, trädde han in i NSDAP där han förblev medlem fram till andra världskrigets slut. Schmitts teorier har på senare tid återuppmärksammats av politiska tänkare som Chantal Mouffe och Giorgio Agamben.
[redigera] Bibliografi (urval)
- Politische Romantik, 1919
- Die Diktatur, Duncker & Humboldt, Berlin 1921
- Politische Theologie. Vier Kapitel zur Lehre von der Souveränität, 1922
- Römischer Katholozismus und politische Form, 1923
- Die geistesgeschichtliche Lage des heutigen Parlamentarismus, 1923
- Legalität und Legitimität, 1932
- Der Begriff des Politischen, Duncker & Humblodt, Berlin 1932, Neuausgabe 1963
- Theorie des Partisanen. Zwischenbemerkung zum Begriff des Politischen, D&H, Berlin 1963
- Politische Theologie II. Die Legende von der Erledigung jeder Politischen Theologie, D&H, Berlin
- Gespräch über die Macht und den Zugang zum Machthaber og Gespräch über den neuen Raum, Berlin 1994, ISBN 3-05-002630-8
