D'Aubigné Agrippa
Wikipedia
d'Aubigné Théodore Agrippa, fransk författare, född 1550 på familjeslottet S:t Maury i Saintonge, död 1630 i Geneve.
Redan som barn märktes hans stora begåvning och han slöt sig tidigt till hugenotterna där han tack vare sin våghalsiga tapperhet snart kom att spela en ledande roll. Han var med i alla deras drabbningar med katolikerna och blev dömd till döden fyra gånger och undgick endast genom en tillfällighet Bartolomeinatten.
Han var vän med Henrik av Navarra, sedermera Henrik IV, och fick av honom flera förtroendeuppdrag och bistod honom troget med sina frimodiga råd. Efter mordet på Henrik tvingades Agrippa, förföljd av hovet, söka en fristad i Geneve, vars fästningsverk han tog initiativ till. Hans sista år förbittrades av sonen Constant d'Agrippas utsvävande levnadssätt.
Som författare var Agrippa på grund av katolikernas hat mindre uppmärksammad under sin livstid. Bland hans arbeten märks främst Histoire universelle (1550-1601)) som 1620 brändes av bödeln på befallning av Parisparlamentets, ett verk som utmärks av originella och frimodiga synpunkter. Därutöver uppmärksammades hans Tragiques, ett satiriskt epos, kalvinisternas epopé (i 7 sånger), liksom hans självbiografi Histoire secréte, écrite par lui-méme.
