Dag Wirén

Wikipedia

Dag Ivar Wirén, född 18 oktober 1905 i Striberg vid Nora, uppvuxen i Fjugesta, Knista socken, Närke, död 19 april 1986 i Danderyd, var en svensk kompositör och musikarrangör. Han var gift med sångtextförfattaren Noel Wirén.

Wirén studerade vid Stockholms Musikhögskola åren 1926 till 1931, lärare i komposition var Ernst Hellberg. Organistexamen avlade han 1929. Under studietiden i Paris 1931-1934 var Leonid Sabanejev hans lärare i instrumentation. Han studerade också komposition. Wirén var vice ordförande i Föreningen Svenska Tonsättare 1947-1963, musikkritiker i Svenska Morgonbladet 1938-1946 och styrelseledamot i Stim 1939-1968.

Det sparsmakade draget har ofta framhävts för att karaktärisera hans stil och teknik. Förmågan att få mycket små, till synes oansenliga motiv att utvidgas och fylla upp gedigna formförlopp bör förstås som den mest väsentliga innebörden av hans ekonomiska tillvägagångssätt. Termen "metamorfosteknik" har använts för denna klangkänsla. Hans sinne för formens smidiga konturer bär drag av fransk 1900-talsmodernism, men att också den nordiska traditionen med framför allt Carl Nielsens och Jean Sibelius verk varit avgörande vägledare står klart. Den allvarsamma, väl övervägda men likafullt naturligt flödande ådran är inte hans enda konstnärliga styrka; han är en av få tonsättare som förmått komponera verk med underhållande atmosfär utan att verka förställd. Hans naturliga, glädjespridande musikanthumör har väckt en stor publiks kärlek.

Wirén komponerade fem symfonier, stråkkvartetter och filmmusik. Han blev bland annat mycket uppmärksammad i USA för sin Svit för stråkar.