1926

Wikipedia

1926 - MCMXXVI
År: 1923 - 1924 - 1925 1926 1927 - 1928 - 1929
Decennium: 1900-talet - 1910-talet 1920-talet 1930-talet - 1940-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1926
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Rickard Sandler 1925-1926 C. G. Ekman 1926-1928
Finland 1926
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: L. K. Relander president 1925-1931
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Kyösti Kallio 1925-1926 Väinö Tanner 1926-1927

[redigera] Händelser

1 januari - Lidingö blir Sveriges 112:e stad.
7 januari - Med anledning av de svåra isförhållandena vid Norrlandskusten beslutar svenska regeringen sända Isbrytaren II, för att assistera nödställda fartyg.
14 januari - I Stockholm undertecknas en konvention angående fredligt avgörande av tvister mellan Sverige och Danmark.
23 januari - Internatläroverket Sigtunaskolan invigs av den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom.
26 januari - Uppfinningen television visas för första gången.
8 februari - Almagrundets fyrskepp skruvas fast i isen vid Huvudskär utan möjlighet till förbindelse med land.
8 mars - Bouppteckningen efter skeppsredare Dan Broström visar tillgångar på över 13,5 miljoner kronor.
12 mars - Ett makabert mord genomförs på Pipersgatan i Stockholm med hjälp av Sveriges första bilbomb, då direktören S Flyborg dödas.
19 mars - Gamlestadens fabriker i Göteborg härjas av eld, varvid färgeriet och blekeriet läggs i aska.
23 mars - Det irländska partiet Fianna Fáil grundas.
1 april - Prinsessan Ingrid konfirmeras i Slottskapellet av ärkebiskop Nathan Söderblom.
7 april - Stockholms konserthus, ritat av Ivar Tengbom, invigs. Festligheterna pågår i tre dagar.
15 april - Det Amundsenska luftskeppet Norge passerar tidigt på morgonen Stockholm på sin färd från Oslo till Leningrad.
12 maj - Umberto Nobile, italiensk luftskeppspionjär, flyger över nordpolen med luftskeppet Norge tillsammans med Roald Amundsen.
15 maj
- Elektrifieringen av järnvägslinjen Stockholm-Göteborg är fullbordad. De första ordinarie eltågen anländer till respektive ändpunkter.
- Den svenska riksdagen avskaffar legostadgan, som reglerade förhållandet mellan husbonde och anställda.
18 maj - Det meddelas att Rejmyre glasbruk i Östergötland skall läggas ner.
20 maj - Vid en explosionsolycka vid Gyttorps krutbruk nära Nora dödas två arbetare och skadas tre.
21 maj - Den svenska regeringen bemyndigar telegrafstyrelsen att i Motala uppföra en ny storstation för rundradio.
22 maj - Stark vårflod i Ångermanland och Jämtland leder till att banvallar och landsvägar översvämmas.
27 maj - Vid en explosionsolycka vid AB Expressdynamits anläggningar i Grängesberg omkommer sex personer.
29 maj - Dalälven genombryter en skyddsvall vid Dragsängarnas invallningsföretag, varvid ett område på 240 tunnland sätts under vatten.
30 maj - Vid den största eldsvådan i Piteå på 40 år läggs tio boningshus med tillhörande ekonomibyggnader i aska.
Maj - Viseringestvånget mellan Sverige och Tyskland avskaffas.
1 juni - Den svenska regeringen fälls av den borgerliga riksdagsmajoriteten i samband med Stripakonflikten i Västmanland. Statens arbetslöshetskommission (AK) beslutar att arbetslösa som vägrar ta anvisat arbete ska avstängas från ersättning. Regeringen förklarar, att anvisning inte borde ha skett. Borgarna stöder dock AK och skärper konfliktdirektiven, varför regeringen avgår.
2 juni - Det första elektriska tåget mellan Stockholm och Göteborg insätts i ordinarie trafik.
7 juni - Rickard Sandler avgår som svensk statsminister och efterträds av Carl Gustaf Ekman i en frisinnad-liberal regering. Han introducerar den så kallade vågmästarpolitiken.
11 juni - Skansens senaste nyförvärv, det hus där Arthur Hazelius föddes, invigs.
13 juni - Den starka nederbörden vållar betydande översvämning i norra Västergötland, Värmland och Dalsland.
14 juni - Boxaren Harry Persson vinner på knockout mot engelsmannen Phil Scott och blir inofficiell europamästare i tungvikt.
19 juni - Christian Erikssons staty över Karl IX, stadens grundare, avtäcks på Residenstorget i Karlstad.
1 juli - Stockholms stads nya mantalskontor öppnas.
7 juli - Löjtnant N Söderberg, Malmslätt, lyckas rädda sig med fallskärm då hans flygplan störtar, vilket är första gången en fallskärm räddar ett liv i Sverige.
14 juli - Sverige är drabbat av en värmebölja och har den högsta temperaturen i Europa.
16 juli - Tolv gårdar brinner ner i Lycksele. Genom branden blir ett 20-tal familjer hemlösa.
25 juli - En våldsam cyklon drar fram över östra Närke och anställer stor förödelse.
26 juli - I Malmö hittar tullen ett stort parti sprit och tobak ombord på en av flottans torpedbåtar, Iris, som senast besökt Köpenhamn.
12 augusti - Brita Hazelius, 17 år, slår världsrekord på 200 m bröstsim, dagen efter den dubbla distansen.
23 augusti - Essviks och Nyhamns fabrikssamhällen söder om Sundsvall eldhärjas. Genom branden blir över 100 personer hemlösa.
27-29 augusti - De andra olympiska spelen för kvinnor går av stapeln på Slottsskogsvallen i Göteborg.
30 augusti - En läkare i Skövde döms till två månaders fängelse och 1500 kronor i böter för att i betydande omfattning ha utfärdat spritrecept.
3 september - Nobelpristagaren Rabindranath Tagore kommer på ett kort besök till Stockholm.
6 september - Karin Swanström regisserar och spelar själv en huvudroll i Hjalmar Bergmans Flickan i frack, som har premiär denna dag.
7 september - I Växjö avtäcks en av bildhuggaren A Källström modellerad staty av Esaias Tegnér.
20 september - Årets svenska lingonskörd betecknas som ovanligt dålig, nästan tydande på missväxt.
21 september - Förlovningen mellan kronprins Leopold III av Belgien och den svenska prinsessan Astrid eklateras.
2 oktober - Den sista skenan på Ostkustbanan fastspikas vid Rogsta mellan Edsäter och Via norr om Hudiksvall.
10 oktober - Ärkebiskop Nathan Söderblom angriper det korta kjolmodet: "Det är rentav anstötligt."
13 oktober - Under de senaste dagarna har en orkan rasat över södra och västra Skandinavien med en mängd fartygsförlisningar och dödsfall som följd.
18 oktober - Agnes von Krusenstjernas sista bok om flickan Toni, Tonis sista läroår, utkommer. Med dessa böcker har författarinnan berört den kvinnliga sexualiteten på ett sätt som ej tidigare kunnat göras.
19 oktober - Carl Milles industrimonument utanför KTH i Stockholm invigs.
21 oktober
- Kyrkomötet godkänner den svenska regeringens förslag om borgerlig begravning.
- Carl Milles Solsångaren avtäcks på Strömparterren i Stockholm.
22 oktober - Handelshögskolans nya byggnad vid Sveavägen i Stockholm invigs.
28 oktober - Sveriges tobakshandlares riksförbund uppmanar sina medlemmar att avstå från försäljning av skandalbladet Fäderneslandet.
31 oktober - Bandelen Gävle-Söderhamn på Ostkustbanan öppnas för ordinarie trafik.
1 november - Prins Oscar Bernadotte överlämnar som gåva sin egendom Fridhem på Gotland jämte en större summa pengar till KFUM.
4 november - Den svenska prinsessan Astrid gifter sig med Belgiens kronprins Leopold i Stockholm.
7 november - Carl Milles staty Europa och tjuren avtäcks på Stora torget i Halmstad.
10 november
- Den svenske kaptenen L E Tornberg sätter världsrekord i höjdflygning med 5.731 m.
- Giftermålet mellan prinsessan Astrid och prins Leopold bekräftas vid en ceremoni i Bryssel.
20 november - Landsvägen Malmö-Lund, Sveriges mest trafikerade, invigs efter en genomgripande ombyggnad. Den är dels belagd med smågatsten, dels med betong.
25 november - Birger Sjöbergs diktsamling Kriser och kransar utkommer.
7 december - Fångdammen till flottans nya torrdocka på Beckholmen i Stockholm sprängs. Dockan, östkustens största, tas i bruk några dagar senare.
22 december
- Boxaren Harry Persson förlorar på poäng mot Jimmy Maloney i Madison Square Garden i New York.
- Den nya Nockebybron vid Drottningholm öppnas för trafik. Bron mäter 450 meter i längd och har kostat 550.000 kronor.
27 december - Garnisonssjukhuset i Boden, ett av Sveriges modernaste, härjas svårt av eld.
Sven Hedin påbörjar sin fjärde och sista expedition till Asien.
Sveriges Fascistiska Folkparti bildas, som landets första fascistparti, av Sveriges Fascistiska Kamporganisation (SFKO). Partiet leds av Konrad Hallgren, Sven Hedengren och Sven-Olov Lindholm samt ger ut tidningen Spöknippet.
Automatiseringen av det svenska telefonväsendet inleds.
Svenska sparbanksföreningen börjar ge ut barntidningen Lyckoslanten.
Den automatiska telefonsvararen uppfinns i Karlstad.
Leufsta bruk i Uppland läggs ner.
Den svenska polisen får en enhetlig uniform för hela landet.

[redigera] Födda

5 januari - Maria Schell, österrikisk skådespelare.
7 januari - Gudrun Henricsson, svensk skådespelare och sångerska.
11 januari - Sten G Camitz, svensk regissör, fotograf, klippare och filosof.
23 januari - Lars Björne, svensk filmfotograf.
27 januari
- Marit Bergson, svensk skådespelare och scripta.
- Ingrid Thulin, svensk skådespelare.
29 januari - Abdus Salam, pakistansk fysiker, nobelpristagare 1979.
2 februari - Valéry Giscard d'Estaing, fransk politiker, president i Frankrike 1974-1981.
14 februari - Maria del Carmen Franco y Polo, spansk hertiginna, dotter till Francisco Franco.
20 februari - Bob Richards, ("Den stavhoppande prästen"), amerikansk friidrottare, stavhoppare.
25 februari - Eva Bergh, norsk skådespelare.
2 mars - Carl Lidbom, svensk socialdemokratisk politiker, handelsminister 1975-1976, ambassadör i Paris 1982—1992.
6 mars - Alan Greenspan, amerikansk riksbankschef sedan 1987.
13 mars
- Roy Haynes, amerikansk jazzmusiker (trumslagare).
- Gert Landin, svensk radio- och TV-journalist och programpresentatör.
16 mars - Jerry Lewis, amerikansk komiker.
24 mars - Dario Fo, italiensk författare, nobelpristagare.
27 mars - Ulf von Zweigbergk, svensk skådespelare.
28 mars - Ullacarin Rydén, svensk skådespelare.
30 mars - Ingvar Kamprad, svensk företagare, grundare av IKEA.
2 april - Jack Brabham, australiensisk racerförare.
3 april - Virgil I. Grissom, amerikansk astronaut.
5 april - Roger Corman, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
6 april - Ian Paisley, nordirländsk protestantisk politiker, EU-parlamentariker 1979-2004.
9 april
- Hugh Hefner, amerikansk företagare, grundare av Playboy.
- János Herskó, ungersk regissör, skådespelare och manusförfattare.
- Harris Wofford, amerikansk demokratisk politiker, senator 1991-1995.
16 april - Hans Bendrik, svensk skådespelare och dramatiker.
17 april - John Harryson, svensk skådespelare.
21 april
- Elizabeth II, brittisk drottning från 1952.
- Tord Peterson, svensk skådespelare.
22 april - Harald Leipnitz, tysk skådespelare.
24 april
- Thorbjörn Fälldin, svensk centerpartistisk politiker, partiledare 1971-1985, statsminister 1976-1978 och 1979-1982.
- Elsa Marianne von Rosen, svensk balettdansös, koreograf och skådespelare.
30 april
- Cloris Leachman, amerikansk skådespelare.
- Sten Samuelsson, svensk arkitekt.
5 maj - Åke Harnesk, svensk skådespelare.
18 maj - Dirch Passer, dansk skådespelare och manusförfattare.
26 maj - Miles Davis, amerikansk jazztrumpetare.
28 maj - Mogens Glistrup, dansk politiker, grundare av och tidigare ledare för Framstegspartiet.
31 maj - John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare.
1 juni
- Marilyn Monroe, amerikansk skådespelare.
- Richard Schweiker, amerikansk republikansk politiker.
3 juni - Allen Ginsberg, amerikansk poet.
6 juni - Lars Ekborg, svensk skådespelare.
8 juni - Nine-Christine Jönsson, svensk författare, manusförfattare och skådespelare.
10 juni - Brita Borg, svensk sångerska, skådespelare och revyartist.
15 juni
- Arne Hårdén, svensk konstruktör och formgivare.
- Gun Kessle, svensk fotograf, illustratör, konstnär och författare.
- Alexander Lapauri, rysk dansare och koreograf.
23 juni - Lars Johan Werle, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
28 juni - Mel Brooks, amerikansk komiker, regissör och skådespelare.
30 juni - Paul Berg, amerikansk kemist, nobelpristagare 1980.
4 juli - Alfredo Di Stefanó, argentinsk/spansk fotbollsspelare.
13 juli
- Arne Ragneborn, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- Bengt-Arne Wallin, svensk musiker och kompositör.
16 juli - Sigyn Sahlin, svensk skådespelare.
20 juli - Stig Wikström, svensk skådespelare.
21 juli - Norman Jewison, kanadensisk filmregissör, filmproducent, skådespelare och manusförfattare.
24 juli - Margreth Weivers, svensk skådespelare.
31 juli - Hilary Putnam, amerikansk filosof, professor emeritus.
3 augusti
- Tony Bennett, amerikansk sångare.
- Vanja Rodefeldt, svensk skådespelare.
- Arne Stivell, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och musiker.
4 augusti - Bengt Lagerkvist, svensk regissör, manusförfattare och författare.
5 augusti - Per Wahlöö, svensk författare och journalist.
6 augusti - János Rózsás, ungersk författare.
14 augusti - René Goscinny, fransk författare, Asterix skapare.
15 augusti - Konstandinos Stephanopoulos, Greklands president 1995-2005.
17 augusti - Jiang Zemin, Kinas president 1993-2003.
19 augusti - Angus Scrimm, amerikansk skådespelare och journalist.
28 augusti - T.V. Rajeswar, indisk politiker, chef för Indiens underrättelsetjänst.
5 september - Bojan Westin, svensk skådespelare.
9 september - Jan-Olof Strandberg, svensk skådespelare, teaterchef och regissör.
13 september - Nils Nygren, svensk skådespelare.
17 september - Jean-Marie Lustiger, fransk kardinal, ärkebiskop emeritus av Paris.
18 september - Inger Juel, svensk skådespelare och sångerska.
19 september
- Masatoshi Koshiba, (小柴昌俊) japansk nobelspristagare i fysik.
- Lurleen Wallace, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1967-1968.
23 september - John Coltrane, amerikansk jazzmusiker och tenorsaxofonist.
2 oktober - Jan Morris, brittisk författare och journalist.
8 oktober - Lars Jansson, svensk författare och konstnär.
13 oktober - Carl-Michael Alw, svensk skådespelare.
15 oktober
- Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker.
- Evan Hunter, eg Salvatore Lombino, amerikansk författare, pseudonym Ed McBain.
18 oktober
- Chuck Berry, amerikansk rock-and-roll-musiker.
- Klaus Kinski, tysk skådespelare.
4 november - Kjerstin Dellert, svensk operasångerska, chef för Ulriksdals slottsteater.
20 november - John Gardner, brittisk kriminalförfattare.
21 november - Hans Öberg, svensk utövare av bandy, fotboll, ishockey och handboll.
25 november - Poul Anderson, amerikansk science fiction-författare.
26 november - Rabi Ray, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1989-1991.
30 november - Richard Crenna, amerikansk skådespelare.
8 december - Joachim Fest, tysk historiker och författare.
11 december - Berit Gustafsson, svensk skådespelare.
13 december - George Rhoden, jamaicansk sprinter.
17 december - Rolf Carlsten, svensk artist, regissör och skådespelare.
21 december - Erik Bergman, svensk kompositör och textförfattare.
23 december - Jorge Arturo Medina Estévez, chilensk kardinal i Romersk-katolska kyrkan.
30 december - Gösta Nordgren, Snoddas, svensk sångare, flottare och bandyspelare.
Curt Boström, svensk socialdemokratisk politiker.

[redigera] Avlidna

15 januari - Enrico Toselli, italiensk pianist och tonsättare.
20 mars - Lovisa, änkedrottning av Danmark.
7 april - Friedel J. Pick, tjekisk-österikisk läkare.
21 april - Alva Garbo, svensk skådespelare.
25 april - Ellen Key, svensk författare och pedagog.
31 maj - Knut Wicksell, svensk nationalekonom och politisk aktivist.
10 juni - Antoni Gaudí, spansk arkitekt.
14 juni - Mary Cassatt, amerikansk impressionist.
23 augusti - Rudolph Valentino, italiensk skådespelare.
7 oktober - Hjalmar Westring, svensk ämbetsman och politiker.
31 oktober - Harry Houdini, ungersk-amerikansk magiker.
6 november - Carl Swartz, svensk högerpolitiker och fabrikör, finansminister 1906-1911, statsminister mars-oktober 1917.
21 november - Joseph McKenna, amerikansk jurist och republikansk politiker.
5 december - Claude Monet, fransk impressionistisk målare.
10 december - Nikola Pašić, serbisk politiker.
17 december - Lars Magnus Ericsson, svensk telefonkonstruktör.
25 december - Taisho, japansk kejsare 1912-1926.
Hjalmar Lundbohm, svensk LKAB-disponent, som "byggde Kiruna".