Domarboken
Wikipedia
|
Domarboken |
| Första Moseboken |
| Andra Moseboken |
| Tredje Moseboken |
| Fjärde Moseboken |
| Femte Moseboken |
| Josua |
| Domarboken |
| Rut |
| Första Samuelsboken |
| Andra Samuelsboken |
| Första Kungaboken |
| Andra Kungaboken |
| Första Krönikeboken |
| Andra Krönikeboken |
| Esra |
| Nehemja |
| Ester |
| Job |
| Psaltaren |
| Ordspråksboken |
| Predikaren |
| Höga Visan |
| Jesaja |
| Jeremia |
| Klagovisorna |
| Hesekiel |
| Daniel |
| Hosea |
| Joel |
| Amos |
| Obadja |
| Jona |
| Mika |
| Nahum |
| Habackuk |
| Sefanja |
| Haggai |
| Sakarja |
| Malaki |
|
Bibeln finns tillgänglig |
Domarboken är en skrift som ingår i Gamla Testamentet. Boken har fått sitt namn av att den sammanfattar den period i Israels historia efter Josuas död då landet styrdes av s k domare. Den siste domare som nämnt är Simson.
Begreppet "domare" är egentligen något missvisande i vår tid. En domare för oss ger helt enkelt fel bild av de figurer som förekommer i domarboken. Snarare är begreppet "hövding" mer korrekt, eftersom det ligger närmare de olika namngivna personernas roller i Domarbokens berättelser.
Teologiskt visar Domarboken hur Israels folk led och förtrycktes när de glömde att följa Gud. När de däremot lyssnade till de domare som Gud sände nådde de framgång i strider med grannfolken, och kunde leva i större frihet och välmående.
[redigera] Israels styre under domartiden (ca 1400 - 1100 f.Kr.)
- Kushan Rishatajim
- Otniel
- Eglon, Moabs kung
- Ehud
- Javin, kung i Hasor
- Debora - Israels första kvinnliga domare
("Deboras sång" anses vara det äldsta textmaterialet i hela bibeln. Språket är uråldrigt och exegeter är t o m osäkra på grammatiska former som används i texten.)
- Midjaniterna
- Gideon
- Abimelek
- Tola
- Jair
- Ammoniter
- Jefta
- Ivsan
- Elon
- Avdon
- Filistéerna
- Simson
- Eli
- Samuel
kursiv stil anger perioder då folket var kuvat av något av grannfolken
