Dvärgsparv
Wikipedia
| ?Dvärgsparv Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Missgynnad |
|
|---|---|
 Dvärgsparv
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte: | Emberiza |
| Art: | Dvärgsparv |
|
|
|
| §Emberiza pusilla Auktor: Pallas, 1776 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärgsparven (Emberiza pusilla) är en fågel i familjen fältsparvar.
Innehåll |
[redigera] Utseende och läte
Dvärgsparven är en liten fältsparv, 12-13,5 cm lång. Den har en kraftigt streckad brun rygg och vita underdelar med fin mörk streckning. Den har rödbrunt ansikte och liknar en liten sävsparvshona, men har svarta strimmor vid hjässan, en vit ring runt ögat, och en fin mörk rand bakom kinderna. Könen är lika.
Locklätet är ett igenkännligt zick och sången är en drillande siroo-sir-sir-siroo.
[redigera] Utbredning och biotop
Dvärgsparven häckar på tajgan i nordöstligaste Europa och norra Asien. Den häckar i öppna barrskogslandskap, ofta med inslag av björk eller pil. Den är flyttfågel och övervintrar i norra Indien, södra Kina och de norra delarna av Sydostasien. Den kommer sällan till västra Europa.
Sävsparvarna i Sverige utgör en randpopulation och den är ovanlig som häckfågel här. Den observerades första gången 1911 nära Kiruna och har från 1950-talet setts häcka i delar av Norrland. Den brukar anlända i maj-juni och flytta i september-oktober.
[redigera] Föda
Dess naturliga föda består av insekter när den matar sina ungar, och annars av frön.
[redigera] Häckning
Dvärgsparven bygger ett bo av grässtjälkar som fodras med strån eller renhår. Boet placeras skyddat på marken. 4-6 ägg läggs i juni.
