Kiruna

Wikipedia

Kiruna Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁰⁾	19 148
Area⁽²⁰⁰⁰⁾	1592 hektar
Landskap	Lappland
Län	Norrbottens län
Kommun	Kiruna kommun
Församling	Jukkasjärvi församling
Läge	67° 51' 17" N 20° 13' 22" Ö

Centrala Kiruna fotograferat från Luossavaara, kyrkan i vänstra och stadshuset i den högra kanten av bilden.

Kiruna (samiska Giron, finska Kiiruna, tornedalsfinska Kiruna), är en tätort (stad) och centralort i Kiruna kommun i Norrbottens län.

[redigera] Bakgrund

Namnet Kirunas härkomst är omstridd. Många menar att det kommer av samiskans giron, andra att det kommer av meänkielins kieruna eller av finskans kiiron. Gemensamt för dessa är dock att alla betyder 'fjällripa'.

Kiruna är ett utpräglat gruvsamhälle beläget mellan de två bergen Luossavaara och Kiirunavaara, båda med stora järnmalmfyndigheter, och på sydsluttningen på det tredje stadsberget Haukivaara. Samhället började växa fram i samband med att malmexploateringen tog fart 1898. Själva stadsbebyggelsen ligger delvis ovan malmfyndigheten som bryts i Kiirunavaaragruvan. Ett bostadsområde från stadens tidigare historia har sedan länge stängts på grund av rasrisken. De senaste åren har denna fråga åter blivit aktuell genom att LKAB aviserat att man tänker bryta mer av fyndigheten under staden och rasriskområdet kommer att utvidgas så att järnvägen, väg E10 och ytterligare bostadsområden snart påverkas; på sikt även centrala delar av stadskärnan. Kiruna kyrka och krematorium måste flyttas och Hjalmar Lundbohms grav i kyrkparken.

[redigera] Historia

Malmfyndigheterna i Luossavaara och Kirunavaara har varit kända länge men eftersom området är mycket otillgängligt var det först när det blev möjligt att bygga en järnväg som någon brytning av större format kunde bli aktuell. Innan dess fraktades malmen med hjälp utav renslädar. Det gjorde att man inte kunde frakta nog mycket för att gå med vinst och idén lades ned fram till det att det kom järnvägar. I slutet av 1800-talet gjordes en satsning på att börja en storskalig brytning. Malmbanan började byggas med stor frenesi och malmfyndigheterna hade på några år järnvägsförbindelse till både Atlanten via hamnen i Narvik och Bottenviken via Luleå. Samhället och gruvorna växte sedan snabbt tillsammans under ledning av disponent Hjalmar Lundbohm. De allra första bostäderna var små ruckel och kåtor men Lundbohm ville inte att det nya samhället skulle växa upp till en kåkstad. När Kiruna år 1908 blev municipalsamhälle skapades förutsättningar för framväxten av ett modernt samhälle med en strikt stadsplan (av Per Olof Hallman). År 1948 fullbordades detta genom tillkomsten av Kiruna stad. Kiruna hade tidigt elektricitet och trafik med elektriska spårvagnar. Spårvägstrafiken i tätorten, vilken bedrevs av LKAB, pågick under perioden 1907-1958 (underjordisk gruvspårväg fram till 1961).

Den 8 januari 2007 beslöt kommunfullmäktige att ortens centrum skall flyttas i nordvästlig riktning, till berget Luossavaaras fot vid sjön Luossajärvi. Debatten har varit lång, och egentligen skulle beslutet i frågan ha tagits den 19 december 2006 men mötte då motstånd. I det antagna förslaget ingår en järnvägstunnel genom Luossavaara, men finansieringen av den är ännu oklar. Många av ortens byggnader ska flyttas på sikt. Orsaken är den rasrisk som orsakas av gruvbrytningen.

[redigera] Näringsliv

Kirunas näringsliv domineras totalt av gruvnäringen. Numera är endast gruvan i Kirunavaara i drift och rationaliseringar gör att allt mindre personal behövs under jord för brytningen. En mängd entreprenörer till LKAB finns i stan. Sedan 1950-talet finns också en växande rymdverksamhet i Kiruna. Fem mil utanför Kiruna ligger raketbasen Esrange och ESAs satellitdatamotagningsstation Salmijärvi. Vid rymdcampus finns Institutet för rymdfysik och Institutionen för rymdvetenskap som är en saminstitution hörande till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Turistnäringen är också betydande i Kiruna; centralorten drar i sig en del turister även om den i första hand fungerar som kommunikativt centrum för friluftsturism i fjällen och till ishotellet i Jukkasjärvi.

[redigera] Arkitektur

Kiruna kyrka

Den tidigaste bebyggelsen i Kiruna kring Luossajärvis utlopp, området kallat Ön, är numera helt rivet och området får ej beträdas p.g.a. rasrisken till gruvan. Områden med arbetarbostäder som tidigt uppfördes av LKAB finns till stor utsträckning kvar och står i sammanhängande områden. Ett av dessa, Bolagsområdet, är det som är närmast hotat av gruvbrytningens intrång i stadsbilden.

Stadshuset, ritat av Artur von Schmalensee blev 1964 belönat med Svenska Arkitekters Förenings pris som Sveriges vackraste byggnad. Även Kiruna kyrka ritad av Gustaf Wickman som uppfördes av LKAB 1907-1912 har blivit belönad som både Sveriges vackraste kyrka och senast som Sveriges vackraste byggnad uppförd före 1950 i Tyck om hus.

Kvarteret ortdrivaren, Snusdosan och Spottkoppen till vänster i bild, Mullbänken i mitten och Berlinmuren till höger.

I stadens centrum revs stora delar av den tidiga bebyggelsen med trähus för högre betonghus på 1960-talet. Den främsta symbolen för denna ombyggnad har blivit kvarteret Ortdrivaren, som ritades i en väldigt speciell stil av Ralph Erskine, bestående av två punkthus kallade Snusdosan och Spottkoppen samt två bostadslängor kallade Mullbänken och Berlinmuren. Även Missionskyrkan är del av komplexet och kallas i folkmun Herrens pris. Namnet Snusdosan sägs komma av att punkthusen som har konvext välvda väggar åt alla håll på uppifrån har samma form som dåtidens snusdosor. Den tidigare dominerande byggnaden i centrum, Centralskolan, revs också.

Idag bor ca 60% av stadens befolkning^{[källa behövs]} i stadsdelen Lombolo som är belägen nere i dalen öster om gruvberget Kiirunavaara.

[redigera] Kommunikationer

Kiruna flygplats har linjetrafik till Umeå, Luleå, Östersund, Stockholm och Tromsø. Kiruna genomkorsas av väg E10 vilket är den enda bilvägen som tar en från centralorten ut ur kommunen. Järnvägsanslutning finns genom Malmbanan; två avgångar om dagen i vardera riktingen mellan Narvik och Stockholm/Göteborg passerar. Förutom dessa går ett tåg om dagen tur och retur Luleå och under turistsäsong (vår och sommar) går även en avgång tur och retur Narvik, den s.k. Karven. Samtliga avgångar drivs f.n. i Veolia Transports (f d Connex) regi. Linjetrafik med buss finns till de flesta orter i länet i Länstrafikens regi.

Sträckningarna av både Malmbanan och E10 går sida vid sida längs avspärrningarna till sprickzonen från Kiirunavaaragruvan och är de anläggningar som är mest akut hotade av utbredningen av denna. Väg- och järnvägsutredning pågår för att ändra sträckningarna, som påverkar även tågstationen, en nordvästlig sträckning av järnvägen förordades av Kiruna Kommun i samband med möte den 19:e december 2006 . Bland förslagen på ny placering av station är en samlokalisering med flygplatsen.