Ekonomism
Wikipedia
Ekonomism är ett begrepp sammansatt av eko= gå runt och nomi= ge namn åt samt det samlande begreppet -ism för skolbilding eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer. Den som önskar lägga ökad vikt vid det som är omätbart i monetära termer, kan tillskriva motparten i diskussionen övertro på de ekonomiska variablerna och otro mot till exempel heliga, humana eller andra abstrakta, subjektiva omätbara värden.
Bland utbildade ekonomer används begreppet inte, då de vet att det de sysslar med är de monetärt mätbara och namngivna företeelserna i samhällets rundgång och dessa enbart. Det hindrar dock inte att en ekonom utanför linjen i den ekonomiska redovisningen kan omnämna samtliga de argument som talar mot att ett naturområde skövlas, en utrotning av en djurart eller vad ett ökat beroende leder till för funktionshandikappade.
Begreppet ekonomism används huvudsakligen i politiska diskussioner mellan de olika blockens företrädare. Men också i fackliga och andra diskussioner används det, som en verbal illustration till en blind tro på ekonomiskt kunnandes förmåga.
Ett exempel är riksdagsledamoten Gudrun Schymans användning av begreppet då riksdagen under partiledardebatten diskuterade vården, skolan och omsorgen. Schyman uttalade då att om tillgången till vård tilläts bli en plånboksfråga för enskilda sjuka så var det fråga om ekonomism inom vårdpolitiken. Begreppet användes då som en motsats till hennes goda -ism-exempel marxism, kommunism, socialism och leninism.
Statsvetaren Lennart Lundquist granskar ekonomismen i sin bok Medborgardemokratin och eliterna där han menar på att ekonomismen är det stora hotet mot demokratin idag. I sin bok har han ett litet annat perspektiv på ekonomismen än som är beskrivet här ovan. Ekonomismen enligt han är inte bara när man tittar på ekonomiska aspekt på en fråga utan innehåller även subjektiva värderingar så som effektivitet, kortsiktighet och egoism.
V. I. Lenin använde bergreppet ekonomism i Lenin Valda Skrifter I:1 sidan 232 i kapitlet d. Vad har ekonomismen gemensamt med terrorismen? (Till svenska 1956). Hela kapitlet bygger på Lenins Skrifter som gavs ut på ryska 1901-1902, vilken omarbetades 1907 med ett antal nya fotnoter men i huvdsak utan textförändringar.
