En dödsdömd har rymt
Wikipedia
| En dödsdömd har rymt | |
|---|---|
| [[Image:{{{bild}}}|200px|]] | |
| Originaltitel | Un condamné à mort s'est échappé ou Le vent souffle où il veut |
| Genre | Drama, Äventyr, Flyktfilm |
| Produktionsland | Frankrike |
| Premiär | 1956 |
| Regissör | Robert Bresson |
| Fotograf | {{{fotograf}}} |
| Producent | Alain Poiré, Jean Thuillier |
| Manus | Robert Bresson, André Devigny |
| Skådespelare | François Leterrier, Charles Le Clainche, Maurice Beerblock |
| Originalmusik | Wolfgang Amadeus Mozart |
| Produktionsbolag | Nouvelles Éditions de Films, Société des Etablissements L. Gaumont |
| Produktionsbolag | {{{filmbolag}}} |
| Distribution | |
| Speltid | 99 min |
| Språk | Franska |
| IMDb | |
En dödsdömd har rymt (Un condamné à mort s'est échappé ou Le vent souffle où il veut) är en fransk film från 1956 av Robert Bresson.
Innehåll |
[redigera] Handling
Franske motståndsrörelseaktivisten Fontaine blir satt i nazistfängelse, och ägnar all sin vakna tid till att planera sin flykt därifrån. Filmen, som är baserad på en sann historia - följer detaljerat Fontaines minutiösa förberedelser inför flykten.
[redigera] Om filmen
En dödsdömd har rymt är Robert Bressons största kommersiella framgång och bäst kritikermottagna film. Den är baserad på André Devignys, i filmen omdöpt till Fontaine, redogörelse av hans faktiska rymning från nazistfängelset Montluc i Lyon 1943. Bresson börjar filmen med att innan förtexterna annonsera ut följande text skriven av han själv: ”Detta är en sann historia. Jag berättar den precis som det hände, utan ändringar”, och avslutar med sitt namn i underskrift. För att få autenciteten Bresson önskade, spelades alla exteriörscener in på det riktiga fängelset. Devigny själv var närvarande och översåg arbetet, och själva cellen han satt i rekonstruerades in i minsta detalj i filmstudion Saint Maurice.
[redigera] Alternativ titel
- A Man Escaped (USA)
[redigera] Rollista (urval)
- François Leterrier - Fontaine
- Charles Le Clainche - Jost
- Maurice Beerblock - Blanchet
- Roland Monod - Präst
- Jacques Ertaud - Orsini
- Roger Treherne - Terry
