Entente Cordiale
Wikipedia
Entente Cordiale, 8 april 1904, även kallat "ententen", var en överenskommelse mellan Frankrike och Storbritannien. Det löste ett antal koloniala tvister och la grunden till en diplomatisk förståelse för ländernas särintressen.
Det var framförallt Frankrike, företrätt av dess ambassadör i Storbritannien, Paul Cambon, som hade ett intresse av att bygga upp ett allianssystem som ett försvar mot Tyskland. Ursprunget till de spända relationerna mellan Frankrike och Tyskland kan framförallt spåras till det tysk-fransk krig som hade utkämpats 1870-1872 i vilket Frankrike fick avträda Alsace-Lorraine (Elsass-Lothringen) till Tyskland.
Även Storbritannien hade ett intresse av att hålla Tyskland tillbaka och den högsjöflotta som byggdes upp.
Tyskland, i detta läge pressat, försökte att testa dess styrka i praktiken genom att provocera fram en kris i Marocko, vilken ledde till Algeciras-konferensen 1906.
Frankrike och Ryssland hade redan en allians. När brittiska imperiet och Ryssland 1907 kunde lösa sina konfliktfrågor uppstod Trippelententen.
