Fairey Swordfish
Wikipedia
Ett Fairey Swordfish på ett flygfält |
|
| Fairey Swordfish | |
|---|---|
| Beskrivning | |
| Typ | hangarfartygsbaserat torpedplan |
| Besättning | 3 |
| Första flygning | |
| I aktiv tjänst | |
| Varianter | |
| Tillverkare | Fairey |
| Generella egenskaper | |
| Längd | 10,87 m |
| Spännvidd | 13,87 m |
| Höjd | 3,76 m |
| Vingyta | 50,4 m2 |
| Tomvikt | 1 900 kg |
| Lastförmåga | 3 500 kg |
| Maximal startvikt | |
| Motor | 1× Bristol Pegasus IIIM.3 eller XXX |
| Motorstyrka | 690 hk (IIIM.3), 750 hk (XXX) |
| Prestanda | |
| Maximal hastighet | 222 km/h |
| Räckvidd vid maximal vikt | 879 km |
| Transporträckvidd | 1 650 km |
| Maximal altitud | 5 870 m |
| Stigförmåga | 6,2 m/s |
| Kraft/viktförhållande | |
| Beväpning | |
| Kanoner / kulsprutor | 1×7,7mm framåt 1×7,7mm bakåt |
| Bomber | 1×760kg torped eller 1×700kg mina |
| Robotar | - |
| Raketer | 8×27 kg raketer (Mk.II och senare) |
Fairey Swordfish är ett dubbelvingat flygplan. Det användes under andra världskriget men räknades redan 1939 som ett föråldrat och långsamt plan. Det togs trots det inte ur bruk förrän 1945. Planet var en robust konstruktion som användes till spaning och som torpedbärare, främst på den brittiska flottans sex hangarfartyg. Planen hade en besättning på två till tre man och hade en räckvidd på 770 miles och en maxhastighet på 154 mph. Det var Swordfishplan som hjälpte till att sänka slagskeppet Bismarck 1941 och som sänkte och skadade flera italienska örlogsfartyg i anfallet mot Taranto 1940.
[redigera] Användare
- Storbritannien (RAF, Royal Navy)
- Kanada
