Diskussion:Filosofins historia
Wikipedia
|
Saker att göra för Filosofins historia: |
redigera listan - bevaka | |
|---|---|---|
|
||
Är detta ett plagiat? --TKU 14 mars 2005 kl.20.05 (CET)
- Vet ej, har kontaktat skribenten, i vilket fall är det ingen encyklopedisk artikel. /ElGrillo 14 mars 2005 kl.20.08 (CET)
Jag har fyllt på med en skiss över 1900-talet, lagom översiktligt för att få ett sammanhang till alla länkar som fanns innan var min förhoppning. Min relativa obildning för kontinental filosofi kanske märks tydligare än den borde. Hegels dialektik, Dilthys hermeneutik, Husserls fenomenologi, l dagens dekonstruktivister Derrida och Lyotard, är jag oförmögen att beskriva, å andra sidan bör en sådan här artikel vara en ganska ytlig översikt över en tidsperiod, med länkar som innehåller djupet, men att artikeln ger en guide och sammanhang till länkarna. Hylas 28 augusti 2005 kl.01.21 (CEST)
[redigera] Struktur
Denna struktur tror jag är lämplig för en översiktlig beskrivning av filsofins historia:
* 1 Försokratiker * 2 Antiken - Platon och Aristoteles * 3 Senantiken * 4 Österländska filosofer * 5 Medeltiden * 6 Revolution i vetenskapen * 7 Revolution i samhälle och samhällsteori * 8 Rationalisterna * 9 Empiristerna * 10 Kant och romantiken * 11 Utililitarism och existentialism * 12 Samhälle och vetenskap i 1700 och 1800-tal * 13 1900-talets filosofiska riktningar * 14 1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin * 15 Källor
Strukturen följer idékomplex och historia och motsvarar i stort sett det som beskrivs i en akademisk grundkurs i filosofins historia. Fördjupning kan ha en annan uppdelning t.ex.
- Antikens filosofi
- Medeltidens filosofi
- Renässansens filosofi
- 1600-talets filosofi
- Upplysningens filosofi
- Vår tids filosofi
Inget hindrar att strukturerna existerar tillsamans med olika syfte. Jag tror att denna artikel ska innehålla en översiktlig nivå för den som letar efter uppslagsordet filosofins historia. På samma gång länkar den vidare till fördjupade artiklar om medeltiden och artiklar om enskilda filosofer och begrepp. Hylas 29 januari 2006 kl.20.25 (CET)
[redigera] Innehåll
Jag tror att det är av vikt att en artikel om filosofins historia har ett innehåll som i grund motsvarar det som lärs ut på akademiska kurser i filosofins historia. Grundfrågan är egentligen denna: Vad är mest centralt i filosofins historia? Renässansen eller empiristerna? Kant eller Buddha? Idéhistoria behandlar historien för mänsklig intellektuell verksamhet. Idéhistoria omfattar bland annat vetenskapshistoria, filosofins historia, de politiska idéernas historia och mentalitetshistoria. Ska en artikel om filosfins historia behandla filosofins historia eller idéernas historia? Jag har börjat bygga upp artiklar om de politiska idéernas historia och vetenskapshistoria. Jag väntar på att någon ska ta tag i mentalitetshistoria. På det sättet kan artikeln om filosofins historia hållas renare och dessa tre delområdena ges den vikt de förtjänar. Kanske är det alla längtar efter en brett hållen artikel om idéernas historia? Jag är beredd att i så fall ge mitt bidrag till en sådan artikel. Hylas 29 januari 2006 kl.20.25 (CET)
- Om du fixar den här artikln så ska du få en medalj det lovar jag dig /Grön ✉ 26 mars 2006 kl.11.40 (CEST)
Det där är en svår diskussion. Om du nu vill prata om akademin kan jag informera om att filosofin och idéhistorian på min lärosäte använder samma grundbok. Nämligen Svante Nordins "Filosofins historia". John 10 november kl.01.41
- Det är i och för sig inte särskilt konstigt att de har samma bok. Filosofins historia är en viktig del av idéhistoria och därför ett naturligt inslag i kursen i idéhistoria. Dessutom kan filosofins historia vara både trevligare coh lättare och förstå satt i sitt idéhistoriska sammanhang. Svante Nordin är idéhistoriker som ägnat sin mesta tid åt filosofins historia. Jag tror nog att en god rekomendation är att en första-terminskurs på 20p i filsofi ska innehålla några poäng idéhistoria och en ett visst innehåll av filosofihistoria i motsvarande kurs i idéhistoria. Däremot förväntar jag mig att en C-student i filosofi har mer fokus på tankeinnhållet i Platons skrifter än det omgivande samhället i antiken, jag tror nog att det också är bra om en betydande andel dessutom ägnar isg åt moderna problem. På samma sätt förväntar jag mig att en kandidatstudent i idéhistoria kan åtminstone något grundläggande om vetenskapshistoria och att många har ett bredare forskningsintresse än filosofins historia. Den grundläggande frågan är väl vad man ska med filsofins historia till. Är det en allmänbildning för att det alltid varit så, en bank av försök till lösningar klassiska problem att hämta inspiration från, ett i sin egen rätt viktigt forskningsområde eller en del i människans förståelse av sig själv för att se hur tänkande utvecklats samman med samhället? Jag tror det alla dessa sakerna i olika grader är sanna. För många är föresten filsofins historia mest spännande berättelser om gamla gubbar. Därför tror att den här artikeln kan få slagsida åt tre håll: 1. Den analytiska filsofins spegel där den nutida filosofin speglar sig och diskutera tankesystem utifrån dagens filosofiska frågeställningar och har fokus på tankesystem, det kan bli lite tort och tråkigt för många läsare. 2. Gubbologi, spännande anekdoter om gamla gubbar, Sören Socka och Kant som aldrig lämnade sin hemstad, det blir lätt att det till slut inte har någon substans. 3. För stor idéhistorisk förankring, där man berättar hur sammhällen och och organisationer utvecklats genom åren och skapat det tänkande vi har idag, det finns risk att man glömmer själva tankesystemen dess problemställningar och argument. Nu tror jag att artikeln har en ganska bra balans av dessa tre idag. Vetenskap och politik är med på samman gång som tankesystemen presenteras, för den som vill se vilka gubbar (och damer) som varit i ropet i olika tider finns länkar dit. Jag ser inte anledning till att göra om något stort. Snarare tror jag på att sakta förfina det som är idag.Hylas 10 november 2006 kl. 18.24 (CET)
