Filologi

Wikipedia

Filologi (från grekiskans φιλολογία, philología - bokstavligt "kärlek till ord") är en forskningsgren inom den historiska språkvetenskapen. Det är ett relativt vitt begrepp (och ofta tvetydigt) som berör språk och språkkultur ur ett historisk-kulturellt perspektiv.

Innehåll

1 Uppkomst
2 Olika grenar av filologin
3 Omfattning av den moderna filologin
4 Tvetydigheter
5 Källor

[redigera] Uppkomst

Betydelsen har stegvis ändrats under tidens gång. Ursprungligen betraktades den liktydigt med strävan efter en vetenskaplig allmän litterär bildning. Denna betydelse hade ordet ända till humanismen, då enbart studie av den antika grekisk-romerska kulturen, den "klassiska" litteraturen och de båda språk, på vilka denna fanns. Vad som nu kallas klassisk filologi, betecknades då enbart som filologi, en betydelse, som ordet ännu stundom har. Under senare hälften av 1700-talet påbörjades en mer vetenskapligt sett att studera de moderna folkens kulturliv. Till detta inrycktes även detta studium under benämningen filologi.

[redigera] Olika grenar av filologin

Allteftersom har forskning utvecklats inom olika grenar för olika språk och kulturella grenar:

klassisk filologi
germansk filologi (germanistik)
nordisk filologi (nordistik)
semitisk filologi
och så vidare.

Vissa grenar betecknas dock vanligen med andra termer: assyriologi är liktydigt med assyrisk filologi, egyptologi med egyptisk filologi och så vidare; germanistik används ibland i stället för germansk filologi. Vissa gånger betecknas även forskningen rörande enstaka författare som filologi, till exempel Goethe-, Shakespeare-filologi.

[redigera] Omfattning av den moderna filologin

Efter omfattade forskning inom olika språk och kulturella rörelser, föddes ett behov av en genereliserande vetenskap med vilken man skulle kunde jämföra de olika språkens och kulturernas historiska uppkomst, och införa allmänna begrepp till dessa.

Filologi i inskränkt bemärkelse blir därmed en underavdelning av vetenskapen om den mänskliga kulturen. Det torde emellertid vara omöjligt att tillfredsställande definiera filologi eller avgränsa den mot andra kulturgrenar, då termen från början ej var skarpt begränsad, sedermera har den förskjutits högst väsentligt. På många håll gör man filologi liktydigt med språkvetenskap, medan andra sätter dessa båda som varandras motsatser. Numera anses filologi som sammanfattningen av språk- och litteraturvetenskapen, med lingvistik och litteraturhistoria, folkloristik, mytologi mm som särskilt differentierade discipliner. Som centrum betraktas då studiet av litteraturen, varvid textkritik och interpretation är de båda huvudgrenarna. I fråga om äldre kulturstadier är förbindelsen mellan språk- och litteraturstudiet trängre och nödvändigare än i fråga om yngre perioder, då källor allmänt sett är rikare och pålitligare. Det har framhållits att samarbete nödvändigt; lingvisten kan inte umbära de skriftliga källorna, vilkas tolkning ej är möjlig utan litteraturhistorisk metod; medan litteraturhistorikern å sin sida måste förlita sig till filologen för grundläggande textbehandling, för kännedomen om den allmänna beskaffenheten av en tids språkbruk och fastställandet av det individuella språket, stilen, som är föremål för stilistiken.

[redigera] Tvetydigheter

Olyckligtvis tolkas dock filologi väldigt olika av olika forskare, och framförallt skiljer sig definitionen av filologi sig väldigt mycket åt i olika länder. Inom de anglosaxiska och frankofona akademiska världarna har filologin fortfarande kvar sin klassiska betydelse som betraktar språk ur en historisk synvinkel, medan filologin i de germanska och slaviska akademiska världarna inräknar även litterära verk samt kritik av dessa.