New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Diskussion:Finlandssvenska - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:Finlandssvenska

Wikipedia

Innehåll

[redigera] Ordlista

Det vore bra med en lista över finlandssvenska ord som skiljer sig från rikssvenska. --Yvwv [y'vov] 3 juni 2005 kl.00.33 (CEST)

Jag gjorde ett försök att påbörja en lista. Av naturiga skäl ha de en viss skolanstrykning, eftersom det är i min roll som rikssvensk lärare i finländsk skola jag upptäckt hur man kunnat bli missförstådd. /RaSten 3 juni 2005 kl.02.22 (CEST)
Borde inte en del vedertagna finlandismer finnas med i Wiktionary? Hur skall de kodas? Borde det finnas en särskild kategori (annat än "dialektal" som ju inte är alldeles exakt tillämplig)? Då kunde man ju mesamma länka dit, och i motsvarande mån banta ner den ärligt talat lite väl omfattande listan här. era 13 mars 2007 kl 07:09 (EEST)

[redigera] Att "slippa"

I artikeln finns verbet slippa i lite fel form. Om man på finlandssvenska säger "Jag slipper att städa" så menar man för det mesta samma som på rikssvenska. Det används nog också i motsatt betydelse, men mer sällan. Däremot "Jag slipper OCH städa" betyder att man slipper till att städa. Märkväl att detta inte heller är godtagen finlandssvenska, utan talspråk som inte godkänns i tryckt text. /Humppe 13 juli 2005 kl.14.20 (CEST)

Kan du hitta en bra formulering? För mig var det ett problem när jag var nyiflyttad i Vasa, och det ledde till ett och annat missförstånd mellan mig och mina elever. "Får vi slippa nu?" var en fråga jag inte fattade. Och när jag på ett prov skrev "Du slipper göra uppgift 13, om du..." missförstods instruktionen helt. /RaSten 14 juli 2005 kl.08.09 (CEST)
Jobbigt, eftersom distinktionen och/att ofta går förlorad i rikssvenska där båda uttalas som "å". (Har hört om språkforskare som tror att ordet "att" kan försvinna eftersom det är så många som använder det felaktigt.) Har sett det skrivas felaktigt också, ungefär som "Jag tycker om och lyssna på musik" eller "Jag är bra på och sporta".
Var nog direkt felaktig som stod där tidigare. Humppe skriver rätt att "slippa och" kan användas i betydelsen "komma åt", men problemet är att i de flesta dialekter används "slippa att" och "slippa och" helt parallellt. Därmed är nog skillanden endast i användningsområdet. Om man säger "slippa och städa" tror jag nog inte en finlandssvensk (åtm. i södra finland) tänker på annat än att man inte behövde städa! Däremot kan man bra höra utrryck med slippa i betydelsen komma åt/in/till t.ex. som "jag slapp in till universitetet/konserten" i betydelsen jag kom in på universitetet/konserten. Swana 25.8.05
OK, är det ett finlandssvenskt uttryck? Det har jag hört förut, iallafall, men kommer inte ihåg om det var i ett rikssvenskt eller finlandssvenskt sammanhang...

[redigera] Fasta Finland

Som finlandssvensk har jag aldrig hört detta begrepp, men nog "fastlands-Finland". Ålänningarna kallar fastlands-Finland för "Riket"... mvh. User:Janke från en-wikipedia.

Jag snodde denna text från finska regeringen hemsida: "I början av 2004 fanns det i Fasta Finland 428 och i landskapet Åland 16 kommuner." Kan det vara så att frasen Fasta Finland är en översättning av finskans Manner-Suomi, som av något skäl verkar mer ordagrann, och därför bättre, än Fastlandsfinland, men som ingen egentligen använder i spontant talspråk? Man säger Fastlandssverige, oftare svenska fastlandet, men knappast Fasta Sverige. (Det låter som en slogan till en bantningskampanj.) Jeff
 ;-) Det kan mycket väl vara en dålig översättning från finskan. Sådana vimlar det av i finlandssvenskan, tyvärr. Janke --85.76.95.49 7 oktober 2005 kl.09.51 (CEST)
Jag bytte till "Tre (Korsnäs, Larsmo och Närpes) av kommunerna på finska fastlandet", hoppas ni inte har nått imot det, annars så kan ni ju byta ut det till nått bättre. Föresten varför håller ni bara på och diskuterar detta och inte fixar till det? Vågar ni inte :) Var djärvaa --Kruosio 7 oktober 2005 kl.10.18 (CEST)

Jag tycker det är fel då ålänningarna talar om "fasta Finland" eller "Riket". Till exempel Åbolands skärgård består av ca 40.000 öar, varav Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö, Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd är de största (de kommunerna består i sin tur av mindre öar och holmar). I synnerhet i västra Åboland kryllar det av större och mindre landsvägsfärjor. Att t.ex. ta sig till Houtskär från "Fastlandet" kräver hela tre landsvägsfärjor. Mina egna iakttagelser är att skärgårdsbefolkningen i västra Åboland dessutom alltjämt verkar betrakta sig som öbor - inte fastlänningar. föregående osignerade inlägg skrevs av 85.157.28.179 (diskussion • bidrag)

[redigera] På tyska

Hej på er! Redigerade bara en mening som angår användning av svenska/finska ortsnamn på tyska. Det är ganska länge sedan att Helsingfors hette "Helsingfors" på kartor i Tyskland, Österrike eller Schweiz. Jag kommer ihåg ngn tysk karta från inbördeskrigets tid (alltså omkring 1918) där det hette "Helsingfors". Men redan Olympiaden i Helsingfors (1952) var Olympiaden i Helsinki... Känner inte heller ngn som säger Nyslott, Villmanstrand eller Nystad. Tyvärr - men så är det. Om ngn vet bättre - vara djärva :-) Hälsningar från Schweiz, rebekka

Praxisen brukar väl vara den att man i främmande språk använder det namn som majoriteten av platsens invånare använder, ifall det främmande språket inte har ett eget specifikt namn för stället. Om majoriteten alltså talar finska, används det finska namnet. Därför används Helsinki för Helsingfors på exempelvis engelska och tyska. Däremot är Mariehamn just Mariehamn på dessa språk, även om dess finska namn är Maarianhamina. --Alexej 3 februari 2006 kl.19.52 (CET)

[redigera] Hårdskiva

Hårdskiva betyder nog inte hårddisk utan masonit!

Vet inte om ovanstående är avsett att vara skämtsamt skrivet eller inte, men i svenskspråkiga datorbeskrivningar i Finland är ordet hårdskiva vanligt förekommande (och motsvarar rikssvenskans hårddisk). I finland används också tecken i stället för rikssvenska (?) byte, exempelvis säger man "min dator har en hårdskiva på 160 Gt". --Ztaffanb 4 april 2006 kl.11.44 (CEST)
Frågan är dock om ett fel, som är rätt välspritt, typ hackare och krackare. Den felaktiga termen kommer välan från finskan var även där "kovalevy" är fel, fastän det används nästan mer än korrekta kiintolevy.
Dessutom kan jag nog inte minnas var jag skulle märkt finlandssvenskar använda den finska förkortningen för byte (byte=tavu på finska). Det kan närmast vara frågan om att någon glömt någonstans o översätta enheterna då man exempelvis översatt en finsk broschyr eller något sådant.. Gillis 10 augusti 2006 kl. 18.37 (CEST)

[redigera] kartan över finlandssvenska kommuner

är lite väl dum då den inte riktigt ger något mervärde förutom den tidigare kartan. Kusten råkar nämligen även vara den mest tättbefolkade, och med de till arealen mindre kommunerna.

Gillis 8 augusti 2006 kl. 19.36 (CEST)

Den illustrerar procentantalet på ett annorlunda sätt.MoЯsE 8 augusti 2006 kl. 20.23 (CEST)
Vilket sätt skulle detta vara? jag menar som skiljer sig från den andra kartan som är presenterad. Gillis 8 augusti 2006 kl. 22.19 (CEST)
Starkare färger - högre inslag av svenska, vice versa. MoЯsE 8 augusti 2006 kl. 22.57 (CEST)
Tja, nog stämmer det på kommunbasis, men ger ingen större uppfattning om antalet finlandssvenskar i Finland då kommuenrnas populationsdensitet osv. är olika. Men visst kan vi för min del lämna den kartan där. Jag tror det var så att just den bilden dock skippades på engelska wikipedia. Gillis 10 augusti 2006 kl. 18.37 (CEST)

[redigera] Stänga eller låsa dörren

Nu blev jag nyfiken. Om de i Sverige talar om att låsa dörren när de menar det vi i Finland menar när vi talar om att stänga dörren, vad säger de då när de menar det vi menar med att låsa dörren? Eller gör de kanske ingen skillnad mellan att stänga (utan att låsa) och att låsa?

dock säger vi finlandssvenskar ju ofta stäng då dörren även låses, en vana från abloy-lås som låser sig autoamtiskt, det gör väl låsen automatiskt i sverige också för det mesta? men det gör de inte i alla länder. Men ifall rikssvenskar faktiskt säger lås fastän inte dörren låses är det ju kufiskt ologiskt.
Kollade saken över nätet med en rikssvensk bekant. Det verkar som det fungerar i princip på samma sätt där (alltså lås då man låser stäng ifall man stänger men inte låser), jag tror denhär "finlandismen" dock kan vara mer av en låsfråga än språkfråga, eftersom abloy-lås i Finland nästan alltid går i lås av att bara stänga dörren, medan i Sverige väl inte en så stor andel av dörrarna faktiskt går i lås av att bara stänga dem. Varav man kanske ibland säger bara stäng då man låst (vilket ju automatiskt händer) men då jag är utomlands säger jag nog specifikt låst ifall det är ett land var dörrarna oftast inte går i lås av sig själva.

[redigera] Dona

Är det säkert att "dona" kommer från finska? Svenska "dona" i betydelsen "pyssla" kommer enligt "Svenska akademins ordbok" från lågtyska doon (besläktat med engelska "do"), där inget nämns om finskt ursprung. Det kan ju iofs vara frågan om två olika ord här, men det behöver förtydligas. 惑乱 分からん 27 september 2006 kl. 15.06 (CEST)

Många av de finska motsvarigheterna i kommentar-spalten är missvisande, eftersom alla finlandssvenska uttryck inte kommer från finskan. Tvärtom kommer många av de finska från finlandssvenskan. Någon som vet exakt vilka ord som kommer direkt från finskan kunde städa i kolummen och ta bort missvisande kommentarer. Det är bättre att återge de finska motsvarigheterna endast om de har ett relevant samband. Migro 27 september 2006 kl. 18.25 (CEST)
Eller kolla upp saken ordentligt i en bra etymologisk ordbok. Det är många som uttrycker sig tvärsäkert i språkfrågor (ofta av mer eller mindre nationalistiska skäl, framhäva ett språk som "viktigare" än det är, etc.) utan att ha några källor att uderbygga sina påståenden med... 惑乱 分からん 27 september 2006 kl. 19.55 (CEST)

[redigera] Åland

Jag är osäker på om den åländska svenskan räknas som finlandssvenska. I så fall är det nog mer av politiska än av lingvistiska skäl. Är det någon annan som är säker? Skvattram 17 februari 2007 kl. 02.28 (CET)

Lingvistiskt är den ett mellanting. Så har dialektforskare beskrivit den. Själv tycker jag att tonfallen är centralsvenska, men vissa av ljuden är finlandssvenska. Har dock haft rätt begränsad kontakt med åländska - och än mindre med roslagsdialekten i Stockholms skärgård, som den torde likna mest. "Finlandssvenska" skulle inte alls finnas, om det inte uppstod 1917, då politiken gjorde det relevant att gruppera ihop österbottniska, nyländska, åboländska - och åländska? --Jeff 18 februari 2007 kl. 19.57 (CET)
Med tanke på hur det politiska läget såg ut just då så måste det vara ett synnerligen kontroversiellt påstående.
/Tuomas -- 80.251.207.37 1 april 2007 kl. 16.01 (CEST)

[redigera] Rikssvenska

Som finne bosatt i Blekinge tycker jag att artikelns användning av begreppet "rikssvenska" är både slarvig och slapp. De flesta språkliga drag som här anges vara rikssvenska används lika lite i södra Sverige som de används i Finland. Detta gäller inte minst uttalet av r-ljudet och de olika sorternas tje-/sje-ljud. Man skulle också kunna misstänka att situationen är densamma i norra Sverige.

/Tuomas -- 80.251.207.37 1 april 2007 kl. 16.01 (CEST)

Det kan gott påpekas i artikeln, om det går utan en alltför lång utredning, att uttalsskillnaderna beskriver "standardfinlandssvenska" contra stockholmska/uppsvenska, som är den sverigesvenska finlandssvenskar oftast hör och kallar för "rikssvenska". "Standardfinlandssvenska" finns heller inte riktigt. Såvitt jag är rätt informerad är det mest bara i Helsingfors, eller delar av Nyland, man uttalar "djur" med d och "situation" med t ("-tjon").--Jeff 10 april 2007 kl. 10.18 (CEST)

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu