Götaverken
Wikipedia
Götaverken, varvsindustri på Hisingen i Göteborg och industrikoncern fram till 1977.
Götaverken grundades 1841 av den skotske affärsmannen Alexander Keiller (1804-1874) under namnet Keillers Werkstad i Göteborg. Den första större beställningen kom fem år senare, och bestod i att bygga och installera en ångmaskin till Rosenlunds bomullsspinneri. Samma år byggdes också det första fatygsskrovet. Efter en konkurs ombildades bolaget 1867 till Göteborgs Mekaniska Verkstads AB.
1906 övertogs aktieposten av Hugo Hammar och Sven Almqvist. I samband med detta ombildades bolaget till Göteborgs Nya Verkstads AB och en kraftig upprustning av varvets kapacitet påbörjades. 1916 fick varvet sitt slutliga namn, AB Götaverken. I mitten av 1930-talet hade verksamheten växt så att Götaverken var världens största varv mätt i antal sjösatta bruttoton. Götaverken beslutade i slutet av 1950-talet att anlägga en helt ny anläggning vid Arendal, också i Göteborg. När denna anläggning stod klar 1963 var den världsunik genom att det mesta av byggnationen skedde inomhus. I takt med att Arendalsanläggningen kom i drift avvecklades också byggnationen vid det gamla varvet (Cityvarvet). Den sista sjösättningen där ägde rum 1968.
1971 övertogs ägandet av Salénrederierna AB. Statliga Svenska Varv övertog koncernen i sin tur 1977 i samband med varvskrisen. Under denna sista period i företagets historia sökte man efter alternativ till den traditionella produktionen av tank- och malmfartyg. Man försökte inrikta sig på specialfartyg, isbrytare, färjor och kylfartyg. 1989 levererades statsisbrytaren Oden från Arendal som Götaverkens sista egenbyggda fartyg.
Götaverken Cityvarvet överlevde dock krisen. Idag utför varvet olika slags reparationer, underhållsarbeten och ombyggnader av fartyg. Ca. 140 anställda arbetar med detta. Sedan år 2000 ägs varvet av den holländska varvskoncernen Damen Shipyards Group.
Götaverkens huvudkontor, beläget på Lindholmen, stod färdigt 1951. Efter varvskrisen och Götaverkens omstrukturering har huset stått tomt sedan 1991. Under 2006 undergick huset en omfattande renovering för cirka hundra miljoner kronor. I början av december 2006 flyttade en ny hyresgäst in, ESAB.
[redigera] Götaverkens Flygavdelning
På ett av Götaverkens styrelsemöten 1934 tog bolagets VD Hugo Hammar upp frågan om att starta en flygplanstillverkning. Redan 29 januari 1935 lyckades man få ett kontrakt på tre stycken Hawker Hart. Eftersom företaget saknade utbildad personal sändes ett tiotal hantverkare till CVM för inskolning i de tekniker som användes vid flygplanstillverkning. Som konstruktör och provflygare anställdes Bo Lundberg. Lokalproblemet löstes genom att varvets snickeriverkstad användes som verkstadslokal. Som hjälp till Finland under Vinterkriget monterades 1940 16 stycken Fiat G.50 jaktplan och nio stycken Lysander. Till försvaret levererades flygplansskidor för ett flertal flygplanstyper.
Flygplanstyper tillverkade och konstruerade vid Götaverken:
- S 7A/B 4A licenstillverkad Hawker Hart tre flygplan tillverkades, benämndes B 4.
- GV 38 licenstillverkad Rearwin 9000-L 14 flygplan tillverkades.
- GP 8 (P8) Fullskalemodell men försvaret valde Saab 18.
- GP 9 (P9) Jaktplan som bara kom till konstruktionsstadiet.
- Fiat G.50 jaktplan monterade för Finland.
- Fiat CR 42 12 stycken jaktplan monterade för Finland men placerades på F 3 som spaningsflygplan, benämndes J 11.
- Westland Lysander monterade för Finland levererade till Finland.
