1951

Wikipedia

1951 - MCMLI
År: 1948 - 1949 - 1950 1951 1952 - 1953 - 1954
Decennium: 1930-talet - 1940-talet 1950-talet 1960-talet - 1970-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur - Musik Radio - Serier - Teater - TV
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1951
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf VI Adolf kung 1950-1973
Ärkebiskop: Yngve Brilioth 1950-1958	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1951
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: J. K. Paasikivi president 1946-1956
Ärkebiskop: Aleksi Lehtonen 1945-1951 Ilmari Salomies 1951-1964	Statsminister: Urho Kekkonen 1950-1953

[redigera] Händelser

1 januari - Säffle får som sista ort i Sverige stadsprivilegium.
3 januari - Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om televisionens införande.
9 januari - Förenta nationernas högkvarter i New York invigs.
15 januari - Ilse Koch, Buchenwalds häxa, döms till livstids fängelse av en västtysk domstol.
27 januari - Kärnvapenprov inleds i den amerikanska Nevadaöknen.
1 februari - Sveriges FN-ambassadör lägger ner sin röst i den av USA begärda omröstningen för att stämpla Kina som angripare i Koreakriget.
26 februari - Ett författningstillägg som gör att en amerikansk president bara kan omväljas en gång träder i kraft i USA.
14 mars - FN-trupper återerövrar Sydkoreas huvudstad Seoul för andra gången.
11 april - General Douglas MacArthur avskedas som chef för FN-styrkorna i Korea. Han efterträds av general Mattew Ridgeway.
18 april - Fördraget om den europeiska kol- och stålunionen undertecknas.
20 april - Alf Sjöbergs film Fröken Julie efter August Strindbergs drama får Grand Prix vid filmfestivalen i Cannes.
9 maj - För att minska köpkraften och motverka den snabba inflationen i Sverige beslutar den svenska riksdagen om en rad nya skatter.
16 maj - Den lagstadgade svenska semestern förlängs från två till tre veckor per år.
19 maj - En ny svensk religionsfrihetslag antas, som ger rättighet att utträda ur Svenska kyrkan utan att ingå i något nytt samfund. Därmed råder full trosfrihet i Sverige.
23 maj - Ruben Rausing presenterar i Lund sin tetraederformade mjölkförpackning av plastat kraftpapper, Tetra Pak.
1 juni - Carl Jonas Love Almqvists aldrig spelade Amorina uppförs på Dramaten i en uppsättning av Alf Sjöberg, som anses epokgörande.
2 juni - Den första coloradoskalbaggen upptäcks i Sverige.
8 juni - Under natten avrättas i Landsberg de sju sista nazistiska krigsförbrytarna från andra världskriget. Se vilka under Avlidna.
12 juni - Biskop Bo Giertz i Göteborg kräver att svenska präster skall få rätt att vägra viga frånskilda.
7 juli
- 66-årige Gustaf "Stålfarfar" Håkansson genomför utom tävlan och "vinner" Sverigeloppet på cykel Haparanda-Ystad.
- Det första TV-programmet i färg sänds i USA.
10 juli - Vapenstilleståndsförhandlingar inleds i den koreanska staden Kaesong.
15 juli - Kejnekommisionen avger rapport angående "rättsröta" och homosexualitet i Sverige. Man framför kritik mot myndigheterna, men fastslår, att man ännu kan lita på dem.
8 augusti - Andra världskrigets segrarmakter sluter fred med Japan.
18 augusti - Den svenska ransoneringen av kaffe upphävs och därmed är den sista kristidsransoneringen borta.
1 september - Försvarspakten ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och USA undertecknas.
10 september - Storbritannien inleder en ekonomisk bojkott av Iran.
21 september - Den tekniskt utbildade svenske underofficeren och kommunisten Ernst Hilding Andersson grips för spioneri för Sovjets räkning och döms till livstids fängelse.
1 oktober - En svensk koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet bildas, med syfte att få en bredare bas i riksdagen och kunna modernisera det svenska jordbruket.
2 oktober - Danmark börjar som första land i Norden sända TV.
26 oktober - Winston Churchill återväljs som premiärminister i Storbritannien. Utrikesminister blir Anthony Eden.
7 november - Gatunämnden i Stockholm beslutar om försök med parkeringsautomater.
13 november - Den norske statsministern Einar Gerhardsen avgår och efterträds av Oscar Torp.
17 december - Arne Mattssons film Hon dansade en sommar har premiär. Den blir en kassasuccé, en milstolpe i svensk film och mycket känd för sina nakenscener.
24 december - Libyen bildas av de tidigare italienska kolonierna Cyrenaika, Tripolitanien och Fezzan.
28 december - De första skisserna på SAAB:s nya stridsflygplan, den deltavingade Draken, väcker internationell uppmärksamhet.
En differentierad sjukpenning införs i Sverige.
En nordisk parlamentarisk kommitté för friare samfärdsel bildas. Man börjar utreda frågan om passfrihet i Norden för nordiska medborgare.
Efter påtryckningar från USA, Storbritannien och Frankrike accepterar Sverige i hemlighet Coordination Committee for Multilateral Export Controls (COCOM). COCOM är västs organ för exportkontroll av strategiska varor, särskilt (för Sveriges del) kullager.
Sveriges ÖB träffar Norges statsminister och ber att Norge ska lätta på NATO:s sekretess till förmån för Sverige, vilket också sker.
Centala löneförhandlingar mellan LO och SAF hålls för första gången.
På LO:s kongress presenteras och godkänns rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen, varmed den solidariska lönepolitiken lanseras i Sverige. Härmed menas "lika lön för lika arbete" och rättvisa lönerelationer mellan grupper med olika arbeten. De lägsta lönerna höjs och de företag, som ej klarar detta, slås ut.
BPA etableras av de fackliga organisationerna inom den svenska byggsektorn.
Sverige ansluter sig till Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD).
Den statliga Sveriges Kreditbank, en statlig affärsbank, inleder sin verksamhet. Den skall främja konkurrens och motverka bankkoncentration, kartellbildning och dylikt.
Malmö FF vinner Allsvenskan utan att förlora en enda match.
Ungdomskravaller utbryter flera gånger i Berzelii park i Stockholm.
Den litterära Metamorfosgruppen blidas i Stockholm.

[redigera] Födda

12 januari - Kirstie Alley, amerikansk skådespelare.
20 januari - Ian Hill, brittisk musiker, basist i Judas Priest.
30 januari - Phil Collins, brittisk musiker.
31 januari - Phil Manzanera, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
2 februari - Ingrid Tobiasson, svensk skådespelare.
3 februari
- Per Eggers, svensk skådespelare.
- Blaise Compaoré, president i Burkina Faso.
- Arthur Kane, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
4 februari - Patrick Bergin, irländsk skådespelare.
6 februari
- Kevin Whately, brittisk skådespelare.
- Jacques Villeret, fransk skådespelare.
11 februari
- Michael Okerlund Leavitt, amerikansk republikansk politiker.
- Björn Wikström, svensk dansare.
14 februari - Kevin Keegan, engelsk fotbollsspelare och förbundskapten.
15 februari - Jane Seymour, brittisk skådespelare.
16 februari - Allan Svensson, svensk skådespelare.
17 februari - Barzan Ibrahim al-Tikriti, Saddam Husseins halvbror, tidigare chef för Mukhabarat.
20 februari - Gordon Brown, Storbritanniens finansminister från 1997.
23 februari - Ulla Skoog, svensk skådespelare och komiker.
1 mars - Nitish Kumar, indisk politiker, chefsminister i Bihar 2000.
4 mars - Kenny Dalglish, skotsk fotbollsspelare och manager.
5 mars - Jim Dowd, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
9 mars - Mikael Samuelson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.
17 mars - Kurt Russell, amerikansk skådespelare.
26 mars - Alexej Buldakov, rysk skådespelare.
10 april - Steven Seagal, amerikansk skådespelare med svart bälte i aikido.
12 april - Tom Noonan, amerikansk skådespelare.
13 april - Joachim Streich, tysk fotbollsspelare.
17 april - Olivia Hussey, amerikansk skådespelare.
20 april
- Luther Vandross, amerikansk sångare och musikproducent.
- Nara Chandrababu Naidu, indisk politiker, chefsminister i Andhra Pradesh, 1995-2004.
21 april
- Tony Danza, amerikansk skådespelare och musiker.
- Jean-Pierre Dardenne, belgisk filmregissör.
22 april - Paul Carrack, brittisk soulsångare.
27 april
- Ace Frehley, gitarrist i rockbandet Kiss 1973-1982 och 1995-2000.
- Viviane Reding, luxemburgsk journalist och politiker.
3 maj
- Christopher Cross, amerikansk popmusiker och kompositör.
- Shri Ashok Gehlot, indisk politiker, chefsminister i Rajasthan 1998-2003.
4 maj - Jackie Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
6 maj - Samuel K. Doe, president i Liberia.
13 maj - Paul Thompson, brittisk musiker, trummis i Roxy Music.
19 maj
- Per Holmberg, svensk skådespelare.
- Jörgen Lindström, svensk barnskådespelare.
- Joey Ramone, amerikansk musiker, sångare i punkbandet The Ramones.
22 maj - Kenneth Bianchi, kriminell, ena halvan av "Hillside Strangler".
23 maj - Anatolij Karpov, rysk schackvärldsmästare.
26 maj - Sally Ride, amerikansk austronaut.
30 maj - Stephen Tobolowsky, amerikansk skådespelare.
31 maj - Bob Blizzard, brittisk parlamentsledamot för Labour.
3 juni - Hans Lönnerheden, svensk filmproducent.
9 juni - Peter Schildt, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
11 juni - Jan Modin, svensk skådespelare, teaterregissör och författare.
13 juni - Stellan Skarsgård, svensk skådespelare.
14 juni - Paul Boateng, brittisk skatteminister från 2001.
15 juni
- Amir Barghashi, svensk skådespelare.
- Martin Caton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997.
17 juni - Kerstin Granlund, svensk revyartist, skådesplare och medlem i Galenskaparna & After Shave.
19 juni - Ayman al-Zawahiri, egyptier, grundare av Islamiska Jihad.
21 juni
- Ulf Dohlsten, svensk skådespelare.
- Nils Lofgren, amerikansk musiker, gitarrist.
27 juni - Mary McAleese, irländsk politiker, president från 1997.
1 juli - Trevor Eve, brittisk skådespelare.
3 juli - Jean-Claude Duvalier, haitisk diktator, Baby Doc.
8 juli - Anjelica Houston, amerikansk skådespelare.
10 juli - Shri Rajnath Singh, indisk politiker, chefsminister i Uttar Pradesh, 2000-2002.
12 juli - Cheryl Ladd, amerikansk skådespelare.
15 juli - Jeff Ventura, förre guvernören i Minnesota.
19 juli - Abel Ferrara, amerikansk skådespelare och regissör.
21 juli - Robin Williams, amerikansk skådespelare.
28 juli
- Santiago Calatrava, spansk arkitekt.
- Natalya Belokhvostikova, rysk skådespelare.
2 augusti
- Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare.
- Per Westerberg, svensk moderat politiker, näringsminister.
8 augusti - Louis van Gaal, nederländsk fotbollsmanager i bl.a. Barcelona FC och Ajax, Amsterdam.
9 augusti - Michaele Schreyer, tysk politiker (De Gröna), EU-kommissionär från 1999.
18 augusti - Moni Moshonov, israelisk skådespelare.
19 augusti
- John Deacon, brittisk musiker, basist i Queen.
- Vladimir Konkin, rysk skådespelare.
20 augusti - Lars Väringer, svensk skådespelare.
21 augusti - Rasmus Lyberth, grönländsk skådespelare och sångare.
23 augusti - Yvonne Schaloske, svensk skådespelare.
24 augusti - David Burnside, nordirländsk politiker, ulsterunionistisk ledamot av brittiska underhuset från 2001.
25 augusti - Rob Halford, brittisk sångare och låtskrivare (Judas Priest).
26 augusti
- Dave Watts, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Edward Witten, amerikansk professor och fysiker.
- Luizinho Faleiro, indisk politiker, chefsminister i Goa, 1998-1999.
28 augusti - Wayne Osmond, musiker, medlem i (Osmonds).
31 augusti - Jan Nielsen, svensk skådespelare och teaterregissör.
2 september - Jim DeMint, amerikansk republikansk politiker, senator.
4 september - Marita Ulvskog, svensk politiker och journalist, kulturminister 1996-2004, socialdemokratisk partisekreterare från 2004.
5 september - Michael Keaton, amerikansk skådespelare.
12 september
- Bertie Ahern, irländsk politiker, Irlands taoiseach från 1997.
- Joe Pantoliano, amerikansk skådespelare.
14 september
- Jörgen Andersson, svensk skådespelare, dramaturg och pedagog.
- Sven-Åke Gustavsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
15 september - Johan Neeskens, nederländsk fotbollsspelare.
17 september - Russell Brown, brittisk politiker, parlamentsledamot (Labour).
18 september - Lars Rudolfsson, svensk skådespelare och regissör.
21 september - Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president 1997-2005.
24 september - Alfonso Portillo, president i Guatemala 2000-2004.
25 september
- Mark Hamill, amerikansk skådespelare.
- Pedro Almodóvar, spansk regissör.
27 september - Wojciech Giertych, polsk romersk-katolsk präst och teolog.
2 oktober
- Margherita Cogo, italiens politiker, president i Trentino-Alto Adige, 1999-2002.
- Sting, eg. Gordon Matthew Sumner, brittisk pop/rocksångare.
5 oktober - Karen Allen, amerikansk skådespelare.
17 oktober - Roger Pontare, svensk musiker.
25 oktober - Carl Magnus Dellow, svensk skådespelare.
4 november - Traian Basescu, rumänsk politiker, transportminister 1991-1992 och 1996-2000.
11 november - Kim Peek, amerikansk savant.
15 november - Beverly D'Angelo, amerikansk skådespelare.
19 november - Zeenat Aman, indisk skådespelare.
20 november - Bengt Järnblad, svensk skådespelare.
26 november
- Ilona Staller, (Cicciolina) italiensk politiker och porrfilmsstjärna.
- Bruno K. Öijer, svensk författare.
28 november - Barbara Morgan, amerikansk rymdlärare.
1 december
- Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör.
- Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist.
- Treat Williams, amerikansk skådespelare.
27 december - Ernesto Zedillo, president i Mexiko, 1994-2000.
31 december
- Barbara Carrera, nicaraguansk skådespelare.
- Tom Hamilton, amerikansk musiker, basist i Aerosmith.

[redigera] Avlidna

3 januari - Gösta Bagge, svensk professor i nationalekonomi och politiker, partiledare för Moderaterna.
7 januari - Sven Lilja, musikdirektör och allsångsledare.
10 januari
- Sinclair Lewis, amerikansk författare.
- Yoshio Nishina, japansk atomenergiexpert.
11 januari - Lennart von Post, svensk professor i geologi.
13 januari - Carl Arthur Sjögren, svensk illustratör och författare.
16 januari - Anders Wassén, svensk bakteriolog.
17 januari - Arve Arvesen, norsk violinist och musikpedagog.
19 januari
- Anton E. Blanck, svensk professor i litteraturhistoria.
- Jack Holt, amerikansk skådespelare.
21 januari - Bror Hasselrot, f.d. landshövding i Örebro län.
22 januri - Harald Bohr, dansk matematiker och fotbollsspelare.
24 januari - Hildor Lundvik, svensk musikdirektör och tonsättare.
28 januari - Carl Gustaf Emil Mannerheim, finländsk militär och statsman, Finlands president 1944-1946.
29 januari - James Bridie, skotsk dramatiker och författare.
30 januari - Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
3 februari - Karl Wester, svensk konteramiral och museichef.
8 februari
- Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
- Fritz Thyssen, tysk industrimagnat.
15 februari - Otto Pukk, estländsk jurisk och politiker.
18 februari - Siri Schotte, svensk konstnär.
19 februari - André Gide, fransk författare.
20 februari - Elisabeth Waern-Bugge, svensk författare och rösträttskvinna.
21 februari
- Hjalmar Holmgren, svensk professor i histologi.
- Lilian Lind, dansk skådespelerska och dansös.
22 februari - Ethel Snowden, brittisk socialistisk och feministisk politiker.
24 februari - Johannes Collin, svensk skulptör.
27 februari - Marcus Ehrenpreis, fil. dr. och överrabin.
6 mars - Ivor Novello, engelsk skådespelare, regissör, manusförfattare och sångtextförfattare.
7 mars
- Åke Malmfors, svensk musikdirektör, kör- och orkesterledare.
- Ali Razmara, persisk general och generalstabschef.
8 mars - Josef Weijne, ecklesiastikminister.
10 mars
- August Giron, kommendör, f.d. marinattaché.
- Victor Odelberg, svensk agronom och hovjägmästare.
- Kijuro Shidehara, japansk konseljpresident.
16 mars
- Robert Gerald Riddell, kanadensisk professor och FN-delegat.
- Ivar Widéen, svensk kyrkomusiker, tonsättare.
17 mars - Karl Albrecht, ärkehertig av Österrike.
21 mars - Gerda Sprinchorn, skulptör.
22 mars - Willem Mengelberg, holländsk dirigent.
24 mars - José Varela, spansk generalguvernör i Marocko.
27 mars - Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop.
30 mars - Yngve Ekstrand, svensk konteramiral och marindistriktschef.
31 mars - Johan Henrik Wiers-Jenssen, norsk teaterman och journalist.
1 april - Ebba Wilton, dansk sångerska.
3 april - Simon Barer, amerikansk pianist av ryskbörd.
5 april - George Albert Smith, mormonkyrkans ledare.
6 april
- Elias Corneliussen, norsk konteramiral.
- Karl-Henrik Högstedt, justitieråd.
- Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
8 april - Tyra Dörum, svensk skådespelare.
9 april - Vilhelm Bjerknes, norsk fysiker och meteorolog.
11 april - Willi Wells, dansk revyskådespelare.
14 april - Ernst Revin, brittisk politiker.
15 april - Sara Cahier, amerikansk operasångerska.
18 april
- Antonio Oscar Carmona, portugisisk president.
- Arthur Vandenberg, amerikansk politiker.
20 april - Ivanoe Bonomi, italiensk senatspresident.
21 april - Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
23 april - Jules Berry, fransk skådespelare.
29 april - Ludwig Wittgenstein, österrikisk matematiker och filosof.
2 maj - Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
6 maj
- Henri Carton de Wiart, belgisk politiker.
- Hans Andreas Djurhuus, färöisk nationalskald.
- Johan Johansson, svensk konstnär.
7 maj
- Warner Baxter, amerikansk skådespelare.
- Axel W Persson, svensk arkeolog och professor.
- Jules Åkerman, svensk professor i kirurgi.
14 maj - Axel Romdahl, professor i konsthistoria.
17 maj
- William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
- Sadako, änkekejsarinna av Japan.
22 maj - Ivar Trägårdh, svensk professor i entomologi.
26 maj - Poul Nörlund, direktör för Köpenhamns nationalmuseum.
28 maj
- Sir Thomas Albert Blamey, australiensisk fältmarskalk.
- Kalima Tauno, professor i kirurgi vid Helsingfors universitet.
30 maj - Paul Myrén, svensk konstnär och författare.
31 maj - Dennis Dougherty, amerikansk teolog och ärkebiskop.
2 juni
- John Erskine, amerikansk författare.
- Ernst Poignant, hovapotekare.
4 juni
- Henri Baels, belgisk politiker och kung Leopolds svärfar.
- Louis de Brouckère, belgisk socialistisk politiker.
- Sergej Kussevitskij, rysk musiker.
8 juni
- Paul Blobel, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Werner Braune, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Erich Naumann, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Otto Ohlendorf, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Oswald Pohl, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Georg Schallermair, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Hans Schmidt, tysk krigsförbrytare (avrättad).
13 juni - Sven Ryman, svensk generalmajor och militärområdesbefälhavare.
20 juni - Angelos Sikelianos, grekisk diktare.
22 juni - Axel Essén, svensk författare och chefredaktör.
26 juni - Peter Cheyney, brittisk detektivromanförfattare.
2 juli - Ferdinand Sauerbruch, tysk kirurg .
6 juli - James Norman Hall, amerikansk författare.
7 juli - Sture Mörtzell, svensk bergsingenjör och professor.
9 juli
- Jörgen Bentzon, dansk jurist och tonsättare.
- Astri Torssell-Morgenstierne, skådespelerska.
13 juli - Arnold Schönberg, österrikisk-amerikansk tonsättare.
16 juli - Riad Solh, libanesisk politiker.
20 juli - Abdullah ibn Hussein, kung av Jordanien.
22 juli - Forrest Sherman, amiral och USA:s flottchef.
23 juli
- Robert Flaherty, amerikansk ingenjör, forskningsresande och dokumentärfilmare.
- Philippe Pétain, fransk militär och politiker, fransk statschef 1940-1944.
25 juli - Henrik Ramsay, finsk politiker.
27 juli
- Wilhelm av Hohenzollern, tysk exkronprins.
- Carl Mannerfelt, statssekreterare 1930, landshövding i Skaraborgs län 1935.
30 juli - Knut Frankman, svensk skådespelare.
13 augusti - Egmont Tornberg, överste och chef för övre Norrlands flygbasområde.
14 augusti
- William Linder, f.d. statsråd och borgmästare i Malmö.
- William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.
15 augusti - Artur Schnabel, polsk-österrikisk pianist.
16 augusti - Louis Jouvet, fransk skådespelare och regissör.
18 augusti - Johan Bergman, fil. dr., professor och riksdagsman.
23 augusti - Anders Pers, huvudredakör för Västmanlands Läns Tidning, riksdagsman.
29 augusti - Anton Wilhelm Brögger, norsk professor i arkeologi.
1 september - Sergej Voronov, rysk-fransk fysiolog.
7 september - Maria Montez, amerikansk skådespelare.
14 september - Fritz Busch, tysk dirigent.
15 september - Ludmilla Pitoëff, rysk-fransk skådespelerska.
16 september - Maurice Petsche, fransk politiker.
3 oktober - Sir John Milne Barbour, brittisk politiker.
6 oktober
- Will K. Kellog, amerikansk industriman och donator.
- Olav Kringen, norsk publicist.
7 oktober
- Emil Gagner, dirigent och musikkritiker.
- Anton Philips, holländsk industriman och chef för Philipskoncernen.
8 oktober - Otto Meyerhof, tysk fysiolog och nobelpristagare.
10 oktober - Axel Sjöblom, intendent vid Nationalmuseum.
12 oktober - Isidor Behrens, bocktryckare och AIK:s grundare.
17 oktober - Bernard Kellermann, tysk professor och författare.
21 oktober - Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
24 oktober - Prins Carl, hertig av Västergötland.
25 oktober - Amelia av Portugal, portugisisk exdrottning.
29 oktober - Robert Aitken, amerikansk astronom och professor.
3 november - Ernesti Hentunen, finsk professor och politiker.^{[källa behövs]}
4 november - Johan Heurlin, svensk konstnär.
5 november - Agrippina Vaganova, rysk ballerina och balettlärare.
7 november - sir Halilal Kania, indisk jurist, president i högsta domstolen.
9 november
- Sigmund Romberg, ungersk-amerikansk operettkompositör.
- Eero Snellman, finländsk konstnär.
13 november
- Harry Federley, finsk ärftlighetsforskare.
- Georg af Klercker, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- Nikolaus Medtner, tysk-rysk kompositör och pianist.
22 november - Deshbandhu Gupta, indisk politiker.
30 november
- Leon Lagerlöf, svensk skytteveteran.
- Jöns Pålsson, svensk politiker och statsrevisor.
2 december - David Stockman, hovsångare.
3 december
- Tore Mothander, svensk mästare i skidåkning 1926.
- Alfred Pettersson, ledarmot av Vetenskapsakademin och Nobelkommittén.
5 december
- "Shoeless" Joe Jackson, amerikansk basebollspelare.
- Abanindranath Tagore, indisk landskapsmålare och bokillustratör.
6 december - Harold W. Ross, amerikansk tidningsman, grundare av The New Yorker.
10 december - Algernon Blackwood, brittisk novellist.
11 december - Christopher Addison, brittisk politiker.
12 december - Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
13 december - Selim Palmgren, finsk tonsättare och pianist.
15 december - Ernie Hjertberg, svensk idrottstränare.
16 december
- Dorothy Dix, amerikansk journalist och författare.
- Hilary Saunders, brittisk författare.
19 december - Arthur Capper, amerikansk tidningsutgivare och politiker.
22 december - Henry G. Bennett, amerikan, chef för 4-punktsprogrammet.
27 december - Nils Nilsson Skum, lapsk konstnär.