Göteborgs befästningar
Wikipedia
Göteborgs befästningar påbörjades runt 1624 under ledning av de båda ingenjörerna Johan Schultz och Johan Kuyl. Arbete utfördes i överensstämmelse med den äldre nederländska befästningsskolans principer och lär ha omfattat vallar och utanverk samt slussar och fördämningar, avsedda att vid behov översvämma den kringliggande nejden. På grund av de krig som pågick under perioden försenades uppförandet och de jordvallar som byggts höll på att förstöras.
När regeringen förstod hur sårbar staden var för en fientlig attack skickades i juni 1639 genaralkvartermästaren Olof Örnehufvud till Göteborg för att färdigställa bastionen vid Otterhällan och övriga befästningar efter 1624 års plan. Fruktan för ett nytt danskt krig satte fart på arbetet under de följande åren, och i augusti 1643 förkunnade Örnehufvud att verken runt om Göteborg skulle vara i fullt försvarsskick i slutet av samma månad. Efter Örnehufvuds död 1644 tog Johan Wärnschiöld befälet över arbetet med fortifikationen. Med hjälp av Kuyl och holländaren Johan de König fullbordades fästningsverken 1648 efter en ny plan som lagts fram 1643.
Fortfarande vid denna tid bestod fästningen till stora delar av jordvallar. Men i och med att Erik Dahlberg övertog ledningen över de svenska fästningsbyggnaderna 1676 och med Karl XI:s gillande byggdes försvarsverken om efter ett för sin tid modernt system. Vallarna blev beklädda med murar av sprängd sten och fästningen kom att utgöras av tretton större och mindre polygon-formade befästningar av bastionstyp.
Åt söder fanns tre stora bastioner som var försedda med starka murar av sten med ingående kasematter och orilloner i flankerna. Mellan bastionernas flanker fanns kurtin-murar. Dessa tre bastioner döptes till; Carolus XI Rex, Carolus Gustavus Rex och Christina Regina. Delar av Carolus XI Rex,i dagligt tal kallad Carolus Rex (även kallad hållgårdsbastionen), finns kvar i slutet av Kungsgatan vid Rosenlund. Framför vallarna och bastionerna gick en djup och bred vallgrav som idag kort och gott kallas Vallgraven. På andra sidan vallgraven in mot land fanns ytterligare befästningar i form av tre raveliner som kallade Prinsessan Hedvig, Prins Ulrik och Prins Carl. Av dessa låg Prins Ulrik i Kungsparken mitt emot Grönsakstorget.
Åt öster fanns fyra bastioner, Carolus Dux (på gamla Sociala Husets plats), Johannes Dux, Gustavus Magnus och Carolus IX Rex. Mot Gullbergsvassen fanns bastionerna Johannes Rex och Gustavus Primus, med ravelinerna Prins Fredrik och Prins Carl Gustaf, och mot älvsidan S:t Eriks-, Stora Boms-, Badstugu- och Prinsessan Uldariabastionerna, alla med tillhörande kurtiner samt inom fästningsverken flera bombsäkra krutmagasin.
Åt sjösidan hade man dessutom anlagt ett sänkverk som gick parallellt med fästningsverken och hindrade alla fartyg och båtar att på ett visst avstånd nalkas murarna. Staden var alltså på alla sidor omgiven av fästningsverk och gravar och kommunikationen till lands ägde rum genom de tre fästningsportarna; Karlsporten eller Hållgårdsporten vid nuvarande Kungsgatan, Kungsporten som också kallades Söderport eller Gamle Port vid nuvarande Kungsportsbron och Drottningporten eller Nye port på nuvarande Drottningtorget.
Kommunikationen till sjöss var också reglerad med hjälp av två bommar; Stora Bommen vid Stora hamnkanalens utlopp i Göta Älv vid Residenset och Lilla Bommen vid den idag igenfyllda Östra hamnkanalen, som hade sitt utlopp där gästhamnen Lilla Bommen ligger idag.
Slutligen var Göteborgs fästningsverk förenat med skansen Kronan genom en dubbel kommunikationslinje med grävda gravar på bägge sidor och med en så kallad kaponniär.
1690 godkändes befästningsverket av Karl XI och vid Dahlbergs död 1703 var befästningsverken i huvudsak färdig.
Den 19 oktober 1807 slöt landshövdingen J. F. Carpelan ett kontrakt mellan Kunglig Maj:t och Göteborgs magistrat om undanröjande av fästningsverken, som av Gustav IV Adolf blivit skänkta till Göteborgs stad för att inom 10 år raseras och bebyggas, ett arbete som påbörjades den 2 november 1807.
Delar av Carolus XI Rex, i dagligt tal Carolus Rex (även Hållgårdsbastionen), finns kvar i slutet av Kungsgatan vid Rosenlund. Även Vallgraven finns kvar.
[redigera] Se även
[redigera] Källa
- C.R.A Fredberg, Det gamla Göteborg, andra delen, Lokalhistoriska skildringar, Walter Ekstrand Bokförlag, 1922
