Glutenintolerans

Wikipedia

Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i gluten förekommande glykoprotein. Beroende på vilket sädesslag det handlar om är glycoproteinet antingen gliadin (vete), secalin (råg) eller hordein (korn). Antikropparna som bildas är mot gliadiner, men både secaliner och hordeiner är så lika att de också sätter igång immunförsvaret. Avenin, prolaminet i havre, verkar inte vara lika benäget att skapa ett immunsvar.

[redigera] Symptom

Symptomen är kopplade till malabsorption i tunntarmen. När immunsvaret reagerar mot en prolaimn (ex.v gliadin) i en överkänslig person sätts en inflammation igång i tarmen som förstör dess villi och därmed drastiskt minskar den yta som finns tillgänglig för upptag av alla näringsämnen. En person med celiaki kan uppvisa bristsymptom då upptag av alla vitaminer och även protein, fett och glukos är hämmat.

Det finns dock vissa tecken som ska föranleda misstanke om celiaki.

Viktminskning (hos barn frånvaro av viktuppgång / barnet följer inte tillväxtkurvan)
Diarré/stor avföringsvolym/gasbesvär. Steatorré (fett i faeces) är ett tecken på malabsorption av fett.
Trötthet/svaghet
Infertilitet

[redigera] Diagnos

Blodprov tas för att se om patienten har antikroppar mot gliadin (AGA), endomysium (EmA) eller transglutaminas (tTG). Ett vävnadsprov (biopsi) från tunntarmen är också nödvändigt för att histologiskt fastställa diagnosen.

Tunntarmsbiopsin bedöms utefter olika skalor t.ex. Alexandergradering (från I-IV), KVAST-klassifikation eller Marsh-skalan. Ändringar i bedömingen utförda i inte allför avlägsen tid gör att en del patienter som tror sig vara utredda för och inte lidande av glutenintolerans nu skulle klassas som glutenintoleranta om testet gjordes igen.

[redigera] Sjukdomsförlopp

Det finns rapporter om att sjukdomen hos unga har läkt, men om man diagnostiseras som äldre är risken stor att det är ett livslångt tillstånd. Om en glutenintolerant person ändå äter gluten kommer en inflammation av tunntarmen följa och metalloproteinaser (MMP) utsläppta av immunceller kommer leda till villusatrofi och minskad absorptionsyta.

[redigera] Etiologi

Glutenintolerans behöver man inte födas med, det är något som kan uppkomma även senare i livet. Som vid de flesta autoimmuna sjukdomar är fler kvinnor än män drabbade och i Sverige räknar man med att ca 1 procent av befolkningen är drabbad. Hur sjukdomen uppkommer är inte säkerställt men en tysk forskargrupp hittade 1997 en viktig pusselbit (Identification of tissue transglutaminas as the autoantigen of celiac disease. Nat Med 1997;3:797-801) när de indentifierade transglutminas som ett antigen i sjukdomen. Detta, och att 95% av de med glutenintolerans har haplotypen HLA DQ2/DQ8 har dock gett många ledtrådar.

Följande teori om hur celiaki uppstår presenterades i Läkartidningen nr 19 2006, här i förenklad form: När kroppen tar upp en gliadin ska transglutaminas ta specifika glutaminrester, transamidera denna och lämna över komplexet till en primär amin. Om en primär amin saknas kommer det ske en hydrolys där glutaminresten deamideras till gliadin. När tillräckligt många glutaminrester har deamiderats till glutamat kan detta visas upp av HLA DQ2/DQ8-molekylen på cellens membran, och upplevas som främmande av en immuncell. Transglutaminas styrs av intracellulära koncentrationer av kalcium och zink. Zink hämmar enzymets aktivitet, och om man saknar zink t.ex pga en infektion i kroppen, kommer transglutaminas att vara överaktivt och en relativ brist på primära aminer uppstår med följd som beskriven ovan. Intresserade uppmanas läsa artikeln som förutom en bättre beskrivning har en snygg bild.

[redigera] Behandling

Med glutenfri kost blir tarmen långsamt helt normal. Exempel på bra glutenfria kolhydrater är ris, hirs, majs, bovete, quinoa och amaranth. Mjukt bröd är ofta inget bra för den som är glutenintolerant. Ett bra bröd kan bakas av bovete, hirs och linfrö. I livsmedelsbutikerna har sortimentet ökat de senaste åren vad gäller sortimentet av glutenfria matvaror. Idag finns det glutenfria produkter i de flesta livsmedelsäffärer och utbudet ökar för varje år vilket underlättar för glutenallergiker.