Gunnar Dahlberg
Wikipedia
Gunnar Dahlberg, född 22 augusti 1893 i Lofta, Kalmar län, död 1956. Svensk läkare och rasbiolog. Son till kyrkoherden Henning Dahlberg och Gertrud Jæde. Gift 1919 med Stina Westberg (f. 1896), dotter till folkskoleinspektor Ernst Westerberg och Karin Andersson. Hans bror Bertil D. (f. 1901) var tandläkare med en framgångsrik mottagning i Stockholm.
Gunnar Dahlberg studerade medicin vid Uppsala universitet, och tog med. kand 1915, med.lic 1920, och doktorerade 1926. Under dessa år hade han flera tjänster som bland annat provinsialläkare, och 1922-1924 var han Herman Lundborgs assistent vid Statens rasbiologiska institut. 1926 utnämndes han till docent i medicinsk ärftlighetsforskning och medicinsk statistik. När Herman Lundborg skulle pensioneras från Statens rasbiologiska institut 1935, utsågs Gunnar Dahlberg till hans efterträdare som professor och chef där. Lundborg, som var pronazist, var emot utmämningen och tyckte att hans livsverk gick i stöpet; han blev så förbittrad att han drog sig tillbaka och vägrade delta i det offentliga livet. Dahlberg hade nämligen en socialmedicinsk infallsvinkel på rasbiologin, och var öppet motståndare till nazismen. Vid det laget hade Dahlberg blivit mycket uppmärksammad för sin avhandling om tvillingar, Twin births and Twins, och forskning om inavel bland människor. Som rasbiolog skulle han utforska matematiska metoder att tillämpa vid populationsgenetik, studera normalt och sjukt arv, psykosfrekvens i befolkningen, sinnessjukas fruktsamhet med mera.
Det vetenskapliga fältet sträckte sig långt utanför medicinen och rasbiologin. Det socialmedicinska inslaget var, vid jämförelse med hans föregångare, påfallande då sociala faktorer räknades som en betydande faktor för hur anlag utvecklas. Genuint socialmedicinska studier han givit ut är Alkoholismen som samhällsproblem och Sjukdomarna och samhället. Andra böcker han medarbetade i var till exempel Tidens Lexikon (1926), Svenska röda korsets medicinska uppslagsbok (1932) med J.V. Hultcrantz, och tillsammans med Herbert Tingsten, Svensk politisk uppslagsbok (1937).
Mer försonlig i sin människosyn än sin föregångare, erhöll Dahlberg flera prestigefyllda utmärkelser. Han blev jur.hedersdoktor i Aberdeen 1938, ledamot av Institute internationale de statistique 1948, Institute internationale de sociologie 1951, hedersledamot av Svenska tandläkaresällskapet 1949, och Soc. ital. di genetica ed eugenica 1950.
- En personlig biografi: Farfar var rasbiolog : en berättelse om människovärde igår och idag av Eva F. Dahlgren (2002), ISBN 9175884190 , ISBN 9175884194.
