Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Hangul - Wikipedia, den fria encyklopedin

Hangul

Wikipedia

Han-gul
Han-gul

Hangul (한글; även hangeul, han-gul eller chosŏn'gŭl) är ett alfabetiskt (fonematiskt) skriftsystem som används för att skriva koreanska. Det utmärker sig genom att grafemens utseende till stor del motiverats av fonetisk särdragsanalys. Hangul används för att skriva koreanska i både Nordkorea och Sydkorea, men i vissa sammanhang kompletteras det i Sydkorea fortfarande med hanja, det vill säga inlånade kinesiska tecken.

Koreanska skrevs ursprungligen helt med kinesiska tecken. Hangul anses ha skapats på 1400-talet av Sejong den store, den fjärde kungen av Joseon.

Vid translitterering av koreanska används flera olika system. I Nordkorea används officiellt McCune-Reischauersystemet och i Sydkorea används officiellt den nyligen införda reviderade romaniseringen.

Hangul skrivs i princip från vänster till höger, men bokstäverna samlas ihop i stavelser, som består av en vokal och en till fyra konsonanter. Om ingen konsonant finns före vokalen används ett stumt konsonanttecken.

[redigera] Vokaler

Följande 21 vokaler finns i skriften:

  • 10 enkla vokaler, 5 lodräta ㅏㅓㅣㅑㅕ och 5 vågräta ㅗㅜㅡㅛㅠ
  • 11 diftonger: 4 lodräta ㅐㅒㅔㅖ och 7 våg- och lodräta ㅘㅙㅚㅝㅞㅟㅢ

Transkription:

a eo i ya yeo o u eu yo yu ae yae e ye wa wae oe wo we wi ui

De med dubbla små streck har ett extra y före.

[redigera] Konsonanter

  • 14 enkla konsonanter: ㄱㄴㄷㄹㅁㅂㅅㅇㅈㅊㅋㅌㅍㅎ
  • 5 dubbelskrivna konsonanter: ㄲㄸㅃㅆㅉ
  • 11 konsonantpar: ㄳㄵㄶㄺㄻㄼㄽㄾㄿㅀㅄ

Transkription:

 
g n d l m b s ng* j ch k t p h  

* ㅇär stumt och utelämnas i transkriptionen om det står först i stavelsen.

Observera också att bokstaven r saknas och motsvaras av l

[redigera] Stavelseblock

Tecknen skrivs ihop i stavelser som består av en vokal och ett till fyra konsonanttecken.

  • Man använder alltid ett startkonsonanttecken, det stumma ㅇ, något av de 13 andra enkla konsonanterna eller de 5 dubbelskrivna.
  • Det finns också alltid ett vokaltecken per stavelse, som det alltså finns 21 st av.
  • Man har noll till två slutkonsonanttecken, antingen inget, eller något av de 14 enkla konsonanter (där ㅇinte är stumt utan betecknar ng-ljud), eller 2 konsonanter, något av de 11 par som finns definierade, eller också ㄲ eller ㅆ.

Dessa tre element kombineras till en stavelse, olika beroende på vilken vokal det är och om det är någon slutkonsonant.

Om det inte är någon slutkonsonant, någon av följande:

start
kons
vo-
kal
 
startkons
vokal
 
startkons vok
2
vokal 1

Lodrät vokal

Vågrät vokal

Diftongvokal

Om det är en slutkonsonant eller två, någon av följande:


start
kons
vokal
slutkons
 
startkons
vokal
slutkons
 
initial vokal
2
vokal 1
slutkons

Lodrät vokal

Vågrät vokal

Diftongvokal

Exempel:

Söul 서울   Hangul 한글   Pyongyang 평양
s ö - u l h a n g eu l p yeo ng ya ng




Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../h/a/n/Hangul.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu