Hjärna
Wikipedia
Hjärnan (encephalon, från grekiska en, i, och cephalon, huvud) är en del av det centrala nervsystemet och utgör dess styrande del. Den kontrollerar och koordinerar kroppsfunktioner som hjärtat, blodtryck, vätskebalans och kroppstemperatur och mentala funktioner som intellekt, känslor, minne och inlärning.
Hos de flesta arter är hjärnan placerad i djurets främre del och hos ryggradsdjuren skyddas den av kraniet. Hos mindre ryggradslösa djur talar man hellre om centralt ganglion, eftersom funktionen är relativt enkel. En vuxen människas hjärna väger omkring 1,0-1,5 kilogram.
Hjärnan studeras på neuronnivå inom neurovetenskapen och på representationsnivå av kognitionsvetenskapen.
Innehåll |
[redigera] Hjärnans funktion
Hjärnan utövar sin kontroll över kroppen genom elektriska nervimpulser, kemiska hormonsignaler och genom att kontrollera blodomloppet.
Hjärncellerna är av två slag, nervceller eller neuron, och stödjeceller, gliaceller. Neuronernas kärnor utgör grå hjärnsubstans och deras utskott vit hjärnsubstans.
Vid olika former av fysiska skador (trauman) kan skador på hjärnan göra att personen hamnar i koma, eller blir hjärndöd. Vid hjärndöd kan rent kroppsliga funktioner uppehållas, till exempel för att förlänga tiden för organdonation. Det är dock omöjligt att återuppliva en person som drabbats av hjärndöd.
[redigera] Minnesfunktioner i hjärnan
Det är tack vare alla nervcellers kopplingar som hjärnan kan lagra och plocka fram information, med andra ord minnen. Forskarna tror att minnet är utspritt över hela hjärnan och att olika minnen skapas genom nervcellernas kopplingar, synapserna, förändras genom en process som benämns minneskonsolidering och som huvudsakligen sker i mellanhjärnan (diencephalon). En viss konsensus råder dock kring den generella fysiska placeringen av minnen i hjärnan, så kallade engrammer:
Arbetsminne, spatialt minne - hippocampus.
Deklarativt minne - temporalloben.
Proceduralt minne - cerebellum och striatum.
Konsolidering - diencephalon.
Emotionellt minne - amygdala.
Människor har flera olika sorters minnen. Vi har ett korttidsminne där vi lagrar sånt som vi för tillfället tänker på. Sedan har vi ett långtidsminne som lagrar personliga händelser, exempelvis vem man gick med på bio med för en tid sedan. Även vårt språk och andra saker vi lärt oss lagras här.
[redigera] Hjärnans anatomi
Hos alla ryggradsdjur utvecklas hjärnan ur tre embryonala blåsor: framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan. Framhjärnan bildar mellanhjärnan och ändhjärnan (storhjärnan hos högre däggdjur). Bakhjärnan och mitthjärnan ger upphov till hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärnstammen övergår i ryggmärgen och det perifera nervsystemet.
Storhjärnans hjärnbark, cortex, innehåller centra för funktioner som talförmåga, syn och hörsel. Den delas i två hjärnhalvor eller hemisfärer av en djup mittfåra. Den vänstra hjärnhalvan är den logiska halvan som vi använder när vi exempelvis läser, skriver, talar och räknar. Den högra hjärnhalvan är mer inriktad på kreativa aktiviteter såsom konst och musik.
Lillhjärnan, cerebellum, sköter sådant som balans och samordning av kroppens muskler. Den har även ett motoriskt minne. På senare tid har man börjat inse att lillhjärnan även kan medverka i olika högre funktioner.
Till hjärnstammen hör mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen; ibland inräknas även mellanhjärnan, som utvecklas ur framhjärnan. Här kontrolleras basala kroppsfunktioner.
Ibland talas skämtsamt om reptilhjärnan, vilket motsvarar de delar av hjärnan där instinkterna, eller drifterna finns. Detta brukar sammanfattas med de fyra F-en: Födointag, Flykt, Försvar och Fortplantning. Mycket förenklat kan man säga att reptilhjärnan tar över när storhjärnan fungerar sämre, exempelvis vid alkoholförtäring eller vid akut stress som extrem hunger och rädsla. Reptilhjärnan motsvarar hjärnstammen, mellanhjärnan och de evolutionärt äldsta delarna av storhjärnan.
[redigera] Hjärnforskningens historia
Historien om hjärnans utforskning är relativt ung. Vissa antika tänkare som Aristoteles trodde att människans mentala aktiviteter skedde i hjärtat. Den ledande antike anatomen Galenos insåg dock hjärnans betydelse, och gav bland annat kranialnerverna den numrering som ännu idag används. Först under renässansen började hjärnans anatomi att systematiskt utforskas på ett vetenskapligt sätt.
Inom olika kulturer har trepanation (borra ett hål genom skallbenet) förekommit ända sedan stenåldern. Sannolikt ville man då släppa ut onda andar, men det är möjligt att även ett rent medicinskt syfte förekom, som att få bort koagulerat blod efter ett trauma.
I det gamla Egypten kastade man bort hjärnan innan man mumifierade kroppen. Detta beror antagligen på att den är särdeles svår att mumifiera eftersom den innehåller så mycket fett. Ett av egyptiernas vanligaste sätt att avlägsna hjärnan (utan att förstöra kraniet) var att ta en lång pinne och stoppa in den i en av näsgångarna för att sedan veva om tills hjärnan blev som vätska. När detta hänt vinklade de kraniet så att "hjärnvätskan" rann ut.
[redigera] Kuriosa
Hjärnan har inte någon känsel. Det vi kallar huvudvärk är istället smärta i nackens muskler eller i huvudets blodkärl alternativt en psykogen smärta.
-Ju mer människan forskar i hjärnan desto mindre vet hon procentuellt om dess egenskaper. När jag tog mina examina kände vi till vad 40% var till för, nu när min son tar sin examen känner vi bara till vad 20% är till för. - professor David H Ingvar i TV-programmet Fråga Lund.
[redigera] Se även
- Hjärnstammen
- Hjärnbryggan (pons)
- Förlängda märgen
- Lillhjärnan
- Amygdala
- Hypotalamus
- Limbiska systemet
- Mellanhjärnan
- Hypofysen
- Hjärnbarken
- Psykologi
- Psykiatri
[redigera] Externa länkar
- Hjärnatlas- utforska hjärnans olika delar.
- Se hjärnan, en utställning som vandrar runt i Sverige och arrangeras av riksutställningar.
- Hjärna och beteende en fempoängs distanskurs som ges av Institutionen för Psykologi vid Uppsala Universitet.
- En sång om hjärnans alla delar, framförd av Pinky och Hjärnan.
[redigera] TV-program
- Den gränslösa hjärnan en serie i fyra program från UR Vetenskapsmagasinet.
