HMS Orion (A201)
Wikipedia
 |
HMS Orion |
|---|---|
| Klass | |
| Typ | Signalspaningsfartyg |
| Fartygsnummer | A201 |
| Historia | |
| Beställd | |
| Konstruktionsvarv | Kockums |
| Planerad | |
| Kölsträckt | |
| Sjösatt | 1984 |
| Tagen i bruk | |
| Öde | |
| Tekniska data | |
| Deplacement | 1205 ton |
| Längd | 61,2m (ö a) |
| Bredd | 11,7m |
| Djupgående | 3,8m |
| Maskin | 2 x Hedemora dieslar |
| Hastighet | 12 knop |
| Bestyckning | Ak 5:or, Ksp 58:or samt möjligheten att sätta på en kanon på backen |
| Helikoptrar / flygplan | Möjlighet att ta emot mindre helikopter |
HMS Orion (A201) är ett svenskt signalspaningsfartyg som gjorde sin jungfruresa 1984. År 1998 blev fartyget utsatt för ett falskt bombhot, vilket ledde till stora rubriker. Besättningen består av värnpliktiga och officerare ur flottan samt personal från FRA. Orion känns igen på den stora radomen (miljökammaren) som skyddar antennutrustning som placeras högst upp på fartyget. HMS Orion tillhör 1. ubåtsflottiljen. Skrovet är i grunden detsamma som Fiskeriverkets "Argos". Såväl Argos som HMS Orion rullar i hård sjö på grund av sin skrovkonstruktion. De värnpliktiga är ubåtsjaktsmatroser, signalmatroser, kockar, maskinare, systemtekniker samt ledsystemoperatörer.
[redigera] Externa länkar
Denna sjöfarts- eller marinrelaterade artikel är bara påbörjad. Hjälp Wikipedia genom att fylla i mer!
