Kockums
Wikipedia
Kockums AB, Malmö, helägt dotterbolag inom tyska HDW-koncernen (Howaldtswerke Deutsche Werft AG) med tillverkning av främst militära fartyg. Sedan januari 2005 ingår HDW tillsammans med Kockums i ThyssenKrupp-koncernen.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Kockums under 1800-talet
Under 1820-talet etablerade släkten Kockum sig som handels- och industriidkare i Malmö. Frans Henrik Kockum byggde upp en stor förmögenhet genom satsning på tobaksfabrikation. Tack vare detta kunde han år 1840 etablera en mekanisk verkstad (Kockums Mekaniska Werkstad, aktiebolag 1866), som inledningsvis främst tillverkade lantbruksredskap, bränneriapparater, spisar, lokomobiler, äggkläckningsmskiner, spottkoppar, ugnar och massor av olika gjutna detaljer samt från 1850 även järnvägsvagnar. Denna verkstad var belägen i Södra Förstaden, i området kring nuvarande Davidshallstorg. År 1870 anlades också ett skeppsvarv i anslutning till Malmö hamn, dit så småningom all verksamhet flyttades. Familjen ägde även ett tegelbruk i Lomma, vilket senare kom utvecklas till det 1871 bildade Skånska Cement AB. Kockums Jernverks AB, som bildades 1875, var ytterligare ett företag som ägdes av familjen. Det hade sin grund i olika järnbruk i Blekinge och Småland. 1904 härjades verkstaden i Södra Förstaden av en häftig brand. De boende i Malmö oroades. Redan några dagar efter branden hemställde ett stort antal närboende till stadens myndigheter att verkstadsområdet i Södra Förstaden skulle flyttas till Kockums område i hamnen och sammanlänkas med varvsverksamheten. Så skedde också. 1908 köper bolaget, av staden, ett område i hamnen så att Kockums totala yta därefter uppgick till 79 000 m2. 1913 var all verksamhet koncentrerad till varvet. (se även www.varvshistoria.se) Kockums första verkstadsområde hade som sagts legat söder om Malmös centrum. När flytten av verkstäderna till Malmös hamn var genomförd kring 1913 valde bolaget att riva hela verkstadsområdet och ersätta detta med bostadsområdet Davidshall, ett utmärkt exempel på 1920-talets arkitektur.
[redigera] Strukturomvandling
Under åren fram till första världskriget genomfördes en strukturomvandling vid de Kockumägda företagen. Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö koncentrerades kring tillverkningen av fartyg, järnvägsvagnar och broar, medan Kockums Jernverk (med verksamhet i främst Kallinge och Ronneby) specialiserades på stål, stålprodukter, galvanisering och emaljerade varor. Varvsrörelsen, liksom brotillverkningen kom expandera kraftigt efter första världskriget. Under 1950- och 1960-talen hade varvsverksamheten i Malmö växt till ett av de största i världen, med tillverkning framför allt av stora lastfartyg. 1952 och 1953 levererade Kockum mest tonnage av alla varv i hela världen. Parallellt med fartygstillverkningen drevs även en viss rederirörelse. Efter förvärvet av AB Landsverk 1948 utvecklades även övrig verkstadsindustri vid Kockums Mekaniska Verkstad.
[redigera] Expansion, tillbakagång och ägarbyte
Expansionen fortsatte fram till mitten av 1970-talet, då ekonomiska problem gjorde att verksamheterna vid bl.a. Kockums Jernverk avvecklades eller såldes. Kockums Mekaniska Verkstads AB (från 1977 Kockums AB) började även omstrukturera sin verksamhet, men till följd av lönsamhetsproblem och dåliga framtidsutsikter övertogs företaget 1979 av statliga Svenska Varv AB. Efter att den civila fartygsproduktionen lagts ned 1987 inriktade man sig på tillverkning av militära fartyg. 1989 gick Kockums AB under sitt eget namn samman med Karlskronavarvet AB. 1999 övergick ägandet till den tyska HDW-koncernen. Kockums satsning på ny teknik de senaste åren har visat sig framgångsrik, bl.a. inom undervattensteknologin och i utvecklingen av fartyg i smygteknik. Kockumsföretagen omsatte 2002/2003 ca 1,5 miljarder kr. och hade 1 200 anställda i Sverige. År 2004 var omsättningen ca 1,2 miljarder kr. Kockums ingår i ThyssenKrupp Marine Systems sedan 2005.
