Hugo Wieslander
Wikipedia
Karl Hugo Wieslander, född 11 juni 1889, död 24 maj 1976, var svensk friidrottare som höll på med framför allt mångkamp, kulstötning och höjdhopp.
Han tävlade först för Växjö Läroverks IF men från 1908 för IFK Stockholm.
Efter sin idrottsliga karriär blev han så småningom förste statskartograf i Stockholm.
Innehåll |
[redigera] Främsta meriter
Wieslander tog guld vid olympiska sommarspelen 1912 i tiokamp efter att Jim Thorpe diskvalificerats för att han brutit mot amatörreglerna.
Han blev även sexa i femkampen vid samma olympiad.
[redigera] Karriär
[redigera] Höjdhopp
1907 vann han SM i höjdhopp (1,70).
[redigera] Kulstötning
1907 satte Wieslander möjligtvis ett första svenskt rekord i kulstötning med 12,68, i det han i så fall slog Otto Nilssons rekord på 12,33 från tidigare samma år. Wieslanders rekord är dock tvivelaktigt enligt vissa källor pga en regeländring.
1908 deltog han vid olympiaden i London där han blev oplacerad. Oavsett om hans rekord från 1907 kan betraktas som godkänt eller ej, förbättrade Eric Lemming det svenska rekordet med en stöt på 12,80 i början av september. Wieslander slog dock detta rekord (och återgtog möjligtvis rekordet) den 20 september med en stöt på 13,06 och sedan förbättrade han det till 13,15 den 27 september.
En regeländring till 1909 års säsong gjorde att Einar Nilsson detta år kunde erövra rekordet med ett sämre resultat (12,63).
[redigera] Mångkamp
1909 vann Wieslander SM i tiokamp med 7032 poäng.
1910 vann han SM i femkamp.
1911 vann han återigen SM i femkamp.
[redigera] Allmänt
Hugo Wieslander blev 1928 retroaktivt utsedd till Stor grabb nummer 14.
