Eric Lemming
Wikipedia
Erik Valdemar Lemming, född 22 februari 1880 i Göteborg, död 5 juni 1930 i Göteborg, idrottsman.
Pappan Oskar Lemming var sergeant vid Göta Artilleriregemente och mamman gick bort i unga år. Erik växte upp i Westra Haga i centrala Göteborg, tillsammans med fem syskon. Han avled hastigt i hjärtförlamning i sitt hem, kl.07.30 den 5 juni 1930.
Lemming intresserade sig tidigt för idrott, och redan i augusti 1893 återfinns hans namn i en prislista för klubben Majornas Gymnastikförenings Idrottsklubb. Därefter en träningskväll på övningsplatsen vid Stampen 1895 fick den då 15-årige ynglingen möjligheten att returnera spjuten, och visade då så stor talang att han snart därefter valdes in i LS.
Erik Lemming tävlade för IS Lyckans Soldater och senare för Örgryte IS.
Lemming erövrade 25 svenska mästerskap i grenarna spjut, diskus, kula, slägga och stavhopp, samt följande olympiska gulmedaljer:
- 1906 i Aten i spjut med 53,90 meter
- 1908 i London i spjut, fri stil med 54,44 meter
- 1908 i London i spjut, modern stil med 54,83 meter
- 1912 i Stockholm i spjut, bästa hand med 60,64 meter
Han slog världsrekordet i spjut nio gånger, sista gången den 29 september 1912 med 62,32 m - slaget av finländaren Jonni Myyrä 1914.
Pseudonymen Erik Otto uppstod efter det att Lemming 1923 skulle tillsätta tjänsten som VD för Göteborgs System AB och dess styrelse ville då inte att företaget skulle bli förknippade med idrotten. Namnet Otto lånade han av klubbkamraten Otto Nilsson.
Innehåll |
[redigera] Karriär
[redigera] Höjdhopp
Redan under OS i Paris år 1900 utmärkte sig Lemming med resultatet 170 centimeter i höjdhopp, vilket gav en fjärdeplats.
[redigera] Kulstötning
Lemming blev svensk mästare 1904 i kulstötning (sammanlagt) med resultatet 21,30.
1904 slog han också Gustaf Söderströms svenska rekord i kulstötning (bästa hand) från 1905 (12,20) med en stöt på 12,23. Detta rekord skulle stå sig till 1903 då Otto Nilsson skule komma att slå det.
Året därpå (1905) vann han åter SM, den här gången med 22,54.
Åren 1908 vann han åter SM, den här gången på 22,39. Han återtog dessutom 6 september sitt svenska rekord i kulstötning (bästa hand) från Otto Nilsson med en stöt på 12,80. Han förlorade det dock tämligen omgående till Hugo Wieslander samma år.
Vid OS i Athén år 1906 tog Lemming en bronsmedalj med resultatet 11,26 meter.
1909 såg honom som segrare ännu en gång i SM, på 22,97 den här gången.
Han vann SM även åren 1915 och 1917 (med resultaten 23,60 och 24,33).
[redigera] Diskuskastning
1903 vann Lemming sitt första SM i diskus (sammanlagt), på 59,87.
1903 var också det år då han tog svenska rekordet i diskus (bästa hand) för första gången. Efter en regeländring räckte hans 35,11 den 6 september att slå Gustaf Söderströms rekord från 1897.
Den 30 september 1906 förbättrade Lemming sitt svenska rekord med resultatet 37,85.
Vid Athén-OS 1906 blev han fyra i diskus fristil med 35,62 meter och femma i antik stil.
Han vann även SM 1907, på 65,28. Däremot förlorade han sitt svenska rekord (bästa hand) till Ruben Lundqvist.
Han vann även SM 1908, den här gången på 68,51. Den 11 oktober 1908 återtog han dock sitt svenska rekord (bästa hand) från Ruben Lundqvist, med resultatet 38,63. Den 17 oktober förbättrade han det ytterligare till 39,88. Detta senare rekord skulle stå sig till 1910 då Einar Nilsson bröt 40-metersvallen.
[redigera] Släggkastning
Lemming vann sitt första SM i släggkastning 1904 på 35,45.
Den 19 augusti 1905 vann han SM på 38,95 vilket också innebar att han slog Carl Sandbergs svenska rekord från 1902.
Lemming förbättrade den 9 september 1906 sitt svenska rekord till 40,01.
År 1907 vann Lemming SM på 38,81.
1908 vann han åter SM (41,27). Den 31 augusti 1908 förbättrade han ånyo sitt svenska rekord, till 44,55.
Han vann sitt sista SM i slägga 1909, på 45,52 (bättre än svenska rekordet, men inte svenskt rekord. Varför?).
Året 1909 innebar också att Lemming (efter en regeländring) fick ett nytt svenskt rekord (han hade det tidigare, se ovan), genom att han slängde släggan 42,52 m den 11 september.
Den 14 augusti 1910 förbättrade han sitt svenska rekord med ett kast på 43,27. Detta rekord skulle han dock förlora nästföljande år till Arvid Åberg.
En knapp månad efter att ha förlorat rekordet återtog han det dock den 24 september 1911 med ett kast på 46,81. Detta skulle bli hans sista svenska rekord i slägga, och det slogs påföljande år av Carl Johan Lind.
[redigera] Spjutkastning
Vid tävlingar på Velocipedklubbens Idrottsplats vid Levgrenska ängen den 13 september 1896, blev Lemming tvåa efter K Y Berglin med resultatet 59,70 meter.
1899 vann Lemming sitt första svenska mästerskap i spjut (sammanlagt), med 76,90. Samma år (den 18 juni) satte han det första registrerade världsrekordet i spjut (bästa hand) samt slog August Bergmans svenska rekord från 1897 med ett kast på 49,32.
Åren 1902-1905 vann han ytterligare 4 SM, på resultaten 84,99, 72,08, 85,63 resp 86,37.
Han förbättrade även sitt världsrekord (bästa hand) ett antal gånger. 1902 gjorde han två förbättringar, till först 50,44 och sedan 51,95[1]. Den 31 maj 1903 förbättrade han rekordet ytterligare med 53,79.
Dessutom satte han svenskt rekord i spjut (sammanlagt) 1903, med resultatet 91,26.
År 1907 vann han SM på 88,42. Den 22 september slog han även sitt världsrekord från 1903, med 54,15.
1908 vann han SM på 89,28. Under året förlorade han momentant sitt världsrekord till en norrman, A. Halse (54,40), men återtog det med ett kast på 56,28 varefter han förlorade det återigen, den här gången till ungraren M. Kovacs[2].
Även år 1909 vann han SM, på 90,04 den här gången. Med ett kast på 56,46 (11 juli) förbättrade han även sitt svenska rekord.
1911 och 1912 vann han sina sista SM, med 91,45 och 94,07. Dessa år satte han även sina sista rekord.
Den 10 september 1911 slog han till med 58,27, en förbättring av sitt svenska rekord med nästan 2 meter, men framför allt ett återtagande av världsrekordet från J. Kovacs.
Den 6 juli 1912 bröt han så igenom 60-metersvallen med ett kast på 60,64. Senare samma år satte han så världsrekord den 29 september med ett kast på 62,32. Detta skulle stå sig som världsrekord tills J. Myyrä slog det 1919 med 66,10. Lemmings svenska rekord skulle slås först 1920 av Gunnar Lindström.
[redigera] Stavhopp
Lemming vann SM i stavhopp 1899 med resultatet 2,90.
I de olympiska spelen i Paris år 1900 placerade sig Lemming sexa med ett hopp på 3,00 meter.
[redigera] Allmänt
Vid Athén-OS 1906 tog Lemming brons i antik femkamp samt dragkamp, och i samma OS blev han fyra i stenstötning.
Erik Lemming blev vid Athén-OS utsedd till "spelens ståtligaste idrottsman".
Lemming blev 1928 retroaktivt utsedd till Stor grabb nummer 4 i friidrott.
[redigera] Källor
- Göteborgs idrottshistoria 1800-1950, Roland Jerneryd 1981
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Sveriges befolkning 1890, Riksarkivet 2003
- Stora grabbar i friidrott
- Focus Presenterar Sporten 2 (1967) Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB.
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon (1938) Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB.
